I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhÀlle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika sprÄkliga strategier kan anvÀndas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgÄr teoretiskt i frÄn Faircloughs kritiska diskursanalys men innehÄller ocksÄ delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar pÄ att talets övergripande syfte Àr att positionera talaren som statsministerkandidat bÄde pÄ ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom anvÀndningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och Ähörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext.

Den svenska nÄgot begrÀnsade artilleri-förmÄgan skall kunna verka effektivt i alla konfliktnivÄer och detta skapar behov av erfarenhetsinhÀmtning av tidigare konflikter. Finska vinterkriget har i denna uppsats behandlats för att utvÀrdera en konflikt av nationell karaktÀr liknande den svenska försvarsmakten skulle kunna stÀllas inför.Undersökningen behandlade tvÄ omrÄden; ?Mannerheim-linjen? och ?Norr om Ladoga? pÄ grund av dess olika karaktÀr och pÄ sÄ sÀtt behov av finsk taktikanpassning. Analysen genom kvalitativ litteraturstudie genomfördes med utgÄngspunkt i teorin krigföringens principer. Analysen skulle sedan mynna ut i ett antal principer som verkade framgÄngsfrÀmjande för artilleriets anvÀndande.

I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhÀlle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika sprÄkliga strategier kan anvÀndas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgÄr teoretiskt i frÄn Faircloughs kritiska diskursanalys men innehÄller ocksÄ delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar pÄ att talets övergripande syfte Àr att positionera talaren som statsministerkandidat bÄde pÄ ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom anvÀndningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och Ähörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext.

Den hÀr uppsatsen Àr en diskursteoretisk analys av debattören Johan Norbergs författarskap, med ett i stora drag enbart deskriptivt syfte som Àmnar pÄ ett strukturerat vis presentera det bakomliggande meningarna i Norbergs författarskap som ett uttryck för en politisk diskurs och beskriva dem i enighet med de teorier för diskursers formerande av Laclau och Mouffe som presenteras i uppsatsens teori och metodkapitel. Uppsatsens frÄgestÀllningar handlar om att identifiera de nodalpunkter och ekvivalenskedjor som utför centrala delar av Norbergs diskurs, vilket ocksÄ görs i resultatdelen. I den mÄn uppsatsen gÄr utöver en deskriptiv ansats sÄ handlar det om att utifrÄn en ytlig analys av tidigare forskning kring John Lockes tyckande, jÀmföra Norberg med detta för att se i vilken mÄn Norbergs pÄstÄende om sig sjÀlv som en klassisk liberal överensstÀmmer med resultaten av analysen. De nodalpunkter som identifieras under analysen Àr frihet, kapitalism, globalisering och vÀlstÄnd tillsammans med förklarande ekvivalenser. Resultaten tyder ocksÄ pÄ att Norbergs beskrivning av sig sjÀlv som en klassisk liberal Àr riktig Àven om det framkommer en del ganska stora avvikelser frÄn Lockes synsÀtt..

Denna uppsats Àmnar undersöka hur genus reproduceras och framstÀlls i sju skrivna utlÄtandena som producerats pÄ familjeutredningsenheten Liljan. Bearbetningsmetoden som har anvÀnts Àr diskursanalys. Uppsatsen baseras pÄ tvÄ huvudteorier. Dessa Àr kritisk diskursanalys som har en stark företrÀdare i Norman Fairclough och genusteori som bottnar i Yvonne Hirdmans teorier kring genussystem och skapandet av genus. Resultatet visar att modern antas ta huvudansvar för barnet/barnen och samtidigt sÀkerstÀlla relationen till fadern samt kompensera för faderns eventuella bristande förÀldraförmÄga.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka diskursen kring hemlöshet i Göteborgs-Posten utifrÄn ett antal utvalda artiklar samt att undersöka hur hemlöshet och hemlösa framstÀlls i dessa artiklar. Uppsatsens frÄgestÀllningar lyder: Finns det i de utvalda artiklarna en dominerande diskurs kring hemlöshet och hur ser den i sÄ fall ut? Hur beskrivs hemlöshet och hemlösa personer? Hur kan beskrivningarna pÄverka hemlösas identitet? Metoden som anvÀnds i uppsatsen Àr kvalitativ textanalys med diskursiv ansats. Som analysredskap anvÀnds olika idealtyper för att hitta det vanligaste och viktigaste i beskrivningarna av hemlösa. Empirin utgörs av 45 artiklar frÄn GP som har samlats in med hjÀlp av Internet.

Det finns lite forskning om kvinnliga förövare jÀmfört med vad det finns om manliga förövare och det verkar Àven finnas begrÀnsningar i litteratur som kan handleda till exempel poliser och socialsekreterare i Àmnet. Detta skulle kunna bero pÄ att kvinnliga förövare utgör en sÄdan liten andel av det totala antalet förövare sÄ att fenomenet inte uppmÀrksammas tillrÀckligt. Studien bygger pÄ en diskursanalys av tidningsartiklar frÄn svensk press i syfte att granska hur media framstÀller kvinnliga förövare vid sexualbrott mot barn. Resultatet visar att de framtrÀdande diskurserna Àr offerdiskurs, förövardiskurs och kunskapsdiskurs och att bilden av kvinnliga förövare konstrueras pÄ olika sÀtt samt att detta skapar olika gestaltningar av verkligheten. Media har en viktig roll i hur en bild förmedlas och uppmÀrksammas samt stor makt nÀr det gÀller hur en diskurs rekonstrueras eller reproduceras.

Samspelets betydelse mellan pedagog och barn Àr nÄgot som framhÀvs som viktigt inom förskolan. Det finns ett antal metoder och förhÄllningssÀtt i förskolan som anses gynna detta samspel. VÄr studie startade med en nyfikenhet om programmet VÀgledande samspel. Programmet VÀgledande samspel har initierats av stiftelsen ICDP. Vi har uppmÀrksammat att mÄnga pedagoger i förskolan blir vidareutbildade i programmet och vi ville undersöka pedagogers uppfattningar om VÀgledande samspel.

Genom en komparativ diskursanalys undersöks i uppsatsen hur media gestaltat tvÄ olika humanitÀra katastrofer. Analysen baseras pÄ ett urval av ledarartiklar som skildrat de bÄda hÀndelserna. Genom det diskursanalytiska angreppssÀttet förs mycket textnÀra resonemang om vad texterna uttrycker. Fokus ligger pÄ hur de olika hÀndelserna omtalas, pÄ vilket sÀtt hÀndelserna byggs upp och vad de gestaltar. JÀmförelsen av tvÄ olika hÀndelser Àr till för att tydligare kunna visa pÄ olika sÀtt att gestalta hÀndelser samt att studera vilka olika utfall de olika skildringarna kan fÄ.

Den studie som presenteras i uppsatsen har sökt förstÄelse för förestÀllningar om demokrati inom ramen för gymnasieskolans pedagogiska verksamhet; en förestÀllning aktivt förmedlad och gestaltad i de pedagogiska arrangemangen, men ocksÄ en förestÀllning om demokrati i elevernas upplevelser och uppfattningar. En empirisk undersökning, i form av samtalsintervjuer i tvÄ grupper om tillsammans fem deltagare, ligger till grund för studien. FörestÀllningarna och elevernas upplevelser om moral och demokrati har betraktats som uttryck för diskurs. Syftet har varit att belysa skolans samhÀllsfostrande roll, nyansera förstÄelsen av begreppet diskurs samt söka förstÄ vad det Àr för förestÀllningar och upplevelser som konstrueras i den pedagogiska verksamheten och hur dessa förestÀllningar kan konstrueras. Den empiriska undersökningen presenteras och analyseras med utgÄngspunkt i elevernas upplevelser av moral och demokrati samt upplevelser av tre olika typer av arbetsform (eget arbete, grupparbete och lÀrarlett arbete).

Denna uppsats syfte Àr att med hjÀlp av diskursanalys med inriktning pÄ bildanalys och samspelet mellan text och bild, jÀmföra kampanjerna ?Det dÀr löser sig sÀkert? med dem pÄ temat ?Vad hÄller du pÄ med?? för att utröna om deras syfte, innehÄll och diskurs förÀndrats över tiden och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Detta syfte tar sig uttryck i följande huvudfrÄgor:Vilken diskurs anvÀnder sig Försvarsmaktens reklamkampanjer av?Hur skiljer sig diskursen i reklamkampanjerna frÄn varandra?NÀr det gÀller frÄga ett ovan visar uppsatsen att det som de bÄda kampanjerna diskursmÀssigt har gemensamt Àr att den övergripande sÀkerhetspolitiska diskurs som förmedlas genom bilderna, Àr den nya sÀkerhetspolitiska doktrin som gör gÀllande att det moderna samhÀllets primÀra hot inte Àr det totala kriget utan en komplex hotmiljö bestÄende av allt ifrÄn instabila lÀnder i nÀr och fjÀrran, terrorism och naturkatastrofer. Ingen av kampanjerna förmedlar dock visuellt pÄ ett mer utförligt sÀtt vad Försvarsmakten egentligen sysslar med.NÀr det gÀller frÄga tvÄ ovan pÄvisar uppsatsen följande skillnader mellan de bÄda kampanjerna.

Syftet med föreliggande kandidatuppsats har varit att utifrÄn forskning om riskfaktorer, redogöra för vilka riskfaktorer gÀrningsmÀn har som utövar dödligt vÄld mot en kvinna i en nÀra relation. En nationell och internationell forskningsöversikt genomfördes samt en kvantitativ innehÄllsanalys av tio domslut frÄn olika TingsrÀtter i Sverige. Sammantaget sÄ visar nationell och internationell forskning att de vanligaste riskfaktorerna för dödligt vÄld Àr separationsproblematik hos gÀrningsmannen, drog/alkoholmissbruk, tidigare utsatt offret för partnervÄld, samt arbetslöshet. InnehÄllsanalysen av domsluten bekrÀftar den vetenskapliga forskningen dÀr de vanligaste riskfaktorerna för brottet Àr en problemfylld relation, utsatt offret för tidigare hot om vÄld, kontrollbehov, separationsproblematik samt sexuell svartsjuka. Mer forskning efterfrÄgas kring depression hos gÀrningsmannen vid brottet, som bÄde litteraturgenomgÄngen och innehÄllsanalysen visade vara en riskfaktor. Ytterligare forskning efterfrÄgas ocksÄ om styvbarn och hög Äldersskillnad mellan offer och gÀrningsman, som den internationella forskningen visade verka som riskfaktorer.

Syftet med denna uppsats har varit att analysera hur sexualitet görs i relation till kÀrlek, genus och makt i ett specifikt avsnitt av den senaste realityserien Kungarna av Tylösand, samt vad de diskurser som kommit till uttryck kan sÀga om samhÀllet idag. VÄr lÀsart har varit diskursanalys och utgÄngspunkten har varit genusteori. De olika diskurser som vi kunnat identifiera har varit hegemonisk genusdiskurs, maskulinitetsdiskurs, den förvÀntade sexualitetens diskurs, det sexualiserade sprÄkets diskurs, diskursen kring genus och diskursen kring utseende och kÀrlek. Med hjÀlp av tidigare forskning, vÄr lÀsart och genusteori har vi funnit att dessa diskurser kan antas vara framtrÀdande Àven i dagens samhÀlle. Alla diskurser som vi funnit konstruerar och konstrueras i och genom samhÀllet, samtidigt som det Àr möjligt att nya diskurser och dÀrmed nya normer utvecklas.

Temat för uppsatsen har varit cykel och det utrymme cykeln fÄr som transportsÀtt för persontransporter inom den fysiska planeringen. Det övergripande syftet i uppsatsen har alltsÄ varit att studera cykelns roll inom svensk samhÀllsplanering, hur cykeln som transportsÀtt behandlas inom lokal, regional och nationell samhÀllsnivÄ och om det finns ett samband mellan nationell styrning, fysiska strukturer och cykel. Uppsatsens syfte har sÄledes varit att fÄ en förstÄelse för nivÄernas prioritet av transportsÀtt för persontransporter och att fÄ en överblick av om och i sÄ fall hur stadsstrukturers pÄverkan av cykelanvÀndningen hanteras. Följande frÄgor har stÀllts för att undersöka hur kommuner, regioner och den statliga nivÄn bedömer cykel som transportsÀtt i Sverige och vilken betydelse stadsstrukturer har. 1.1 Hur behandlas cykel som transportsÀtt pÄ en nationell, regional och lokal nivÄ? 1.2 GÄr det att se ett samband mellan normer och riktlinjer som beslutas pÄ nationell nivÄ i den planering för cykel som sker pÄ lokal och regional nivÄ? 1.3 Behandlas sambandet mellan cykeltransport och glesa respektive tÀta stadsstrukturer inom kommunal översiktsplanering? Den empiriska delen bestÄr av tvÄ individuellt genomförda analyser av empiriskt material som representerade de olika nivÄerna nationell, regional och lokal för att pÄ sÄ vis fÄ en inblick i hur cykeln behandlades inom respektive nivÄ.

DjupgÄende analyser av filmerna Konspiration 58 och Forgotten Silver, tillhörande genrehybriden mockumentÀrfilm..