Syftet med analysen har varit att undersöka vilken mening det mÄngskiftande begreppet jÀmstÀlldhet fÄr under valrörelserna 2002 och 2006 samt vilka förÀndringar som har skett. Undersökningen har gjorts genom diskursanalys av partiernas valplattformar frÄn de bÄda valrörelserna. Med feministisk teori som teoretiskt ramverk har vi analyserat de feministiska diskurser som för en kamp om att fylla jÀmstÀlldhet med mening och analyserat den förÀndring som skett. VÄrt huvudsakliga resultat Àr att jÀmstÀlldhetens mening i bÄda valrörelserna konstrueras kring GrÀnsen mellan det privata och offentliga, VÄld och Könsmaktsordning eller diskriminering? ? och att det Àr inom dessa omrÄden som kampen om betydelse förs.

Vad Àr det som gör att vi uppfattar en person pÄ ett visst sÀtt? Vi pÄverkas inte bara av personen sjÀlv och allt som personen sjÀlv bidrar med, utan Àven av vÄr egen utgÄngspunkt, vÄra egna och andras vÀrderingar och andras val av framstÀllning. Genom att plocka isÀr meningar och satser i Ätta partiledarintervjuer, analysera deras lexikogrammatiska bestÄndsdelar och kategorisera dem har jag undersökt om det var möjligt att hitta sprÄkliga mönster för detta. För det syftet har jag anvÀnt den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, eftersom den gör det möjligt att kategorisera satsers lexikogrammatiska bestÄndsdelar utifrÄn bÄde funktion och betydelse. De analyserade bestÄndsdelarna Àr förstadeltagare, processtyper och modalitet i alla fria satser.Det analyserade materialet Àr intervjuer med Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt publicerade i fyra svenska dagstidningar inför valet 2010, ett material som dÀrför innehÄller bÄde citat frÄn den studerade personen och kommentarer om densamma.

I denna kandidatuppsats jÀmförs lÀsares och skribenters begrepp bakom sju datatermer frÄn it-tidningen Computer Sweden. Det huvudsakliga syftet med studien Àr att undersöka om lÀsare och skribenter har samma begrepp bakom de sju termerna och hur deras begrepp stÀmmer överens med normkÀllorna. Ett ytterligare syfte Àr att undersöka hur etablerade de sju termerna Àr i sÄvÀl en facksprÄklig som en allmÀnsprÄklig diskurs. Den första delen av studien grundar sig pÄ en enkÀt dÀr de tvÄ olika grupperna fÄtt svara pÄ vilka termer de anser sig förstÄ för att sedan ge en parafras pÄ termerna. Svaren Àr analyserade med hjÀlp av kognitiv lingvistik, ramteori och terminologisk begreppsanalys.

Uppsatsens syfte Àr att beskriva sex behandlingsassistenters uppfattningar, erfarenheter och upplevelser kring hÄllningar av barn mellan 0-12 Är som Àr placerade pÄ institution. Behandlingsassistenterna kommer frÄn tvÄ olika institutioner. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med ett fenomenologiskt vetenskapsperspektiv, vilket betyder att uppsatsen strÀvar efter att förstÄ behandlingsassistenternas upplevelser och tankar kring fenomenet hÄllningar och att titta nÀrmare pÄ hur talet kring hÄllningar ser ut. Genom en induktiv ambition skapades ur empirin olika analysteman med underkategorier. Dessa Àr vÀgledande i analysen.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka den rumsliga konstruktionens betydelse för sexualiteten diskurs i det samtida. Uppsatsen stÄr pÄ en trefaldig grund. Ontologiskt i socialkonstruktionismen och dess syn pÄ sexualiteten som konstruerad, epistemologiskt i den kritiska hermeneutiken dvs. syftet Àr att förklara och förstÄ och slutligen sÄ vilar den pÄ Foucault och hans syn pÄ sexualiteten och diskurs. I nÀstföljande avsnitt dekonstrueras och presenteras det konstruerade samhÀllet utifrÄn begrepp som kön, sexualitet, rum och kropp.

Sedan nÀtets begynnelse har regleringen och styrningen av Internet prÀglats av en vÀstcentrisk och teknomeritokratisk diskurs som i mÄngt och mycket har exkluderat en stor del av vÀrlden frÄn att aktivt delta i informationssamhÀllets utformning. I denna ordning har den amerikanska staten haft en priviligierad stÀllning genom dess indirekta kontroll över de s.k. strategiska resurserna, dvs. IP-adresser och ?roten? i domÀnnamnsystemet, via kontraktet mellan "Department of Commerce" och organisationen "Internet Corporation for Assigned Names and Numbers" (ICANN).

This essay ? Discourse and Dissonance ? deals with Mary Shelley?s gothic novel Frankenstein; or, the Modern Prometheus (1818). The focal point is the construction of ?Them and Us?, as defined by scholars such as Stuart Hall, viewed in terms of the following categories: race, gender and family, class, and sexuality. Rather than applying an outside perspective, e.g.

Temat för uppsatsen har varit cykel och det utrymme cykeln fÄr som transportsÀtt för persontransporter inom den fysiska planeringen. Det övergripande syftet i uppsatsen har alltsÄ varit att studera cykelns roll inom svensk samhÀllsplanering, hur cykeln som transportsÀtt behandlas inom lokal, regional och nationell samhÀllsnivÄ och om det finns ett samband mellan nationell styrning, fysiska strukturer och cykel. Uppsatsens syfte har sÄledes varit att fÄ en förstÄelse för nivÄernas prioritet av transportsÀtt för persontransporter och att fÄ en överblick av om och i sÄ fall hur stadsstrukturers pÄverkan av cykelanvÀndningen hanteras. Följande frÄgor har stÀllts för att undersöka hur kommuner, regioner och den statliga nivÄn bedömer cykel som transportsÀtt i Sverige och vilken betydelse stadsstrukturer har. 1.1 Hur behandlas cykel som transportsÀtt pÄ en nationell, regional och lokal nivÄ? 1.2 GÄr det att se ett samband mellan normer och riktlinjer som beslutas pÄ nationell nivÄ i den planering för cykel som sker pÄ lokal och regional nivÄ? 1.3 Behandlas sambandet mellan cykeltransport och glesa respektive tÀta stadsstrukturer inom kommunal översiktsplanering? Den empiriska delen bestÄr av tvÄ individuellt genomförda analyser av empiriskt material som representerade de olika nivÄerna nationell, regional och lokal för att pÄ sÄ vis fÄ en inblick i hur cykeln behandlades inom respektive nivÄ.

År 2001 presenterade Rikspolisstyrelsen en nationell trafiksĂ€kerhetsstrateg pĂ„ uppdrag av regeringen. I strategin framhĂ€vde ett antal punkter som ansĂ„g vara prioriterade för att komma till rĂ€tta med trafiksĂ€kerheten Denna strategi omarbetades och Ă„r 2006 kom en ny upplaga, dĂ€r en viktig skillnad var att det Ă„rlige ska skapas en nationell handlingsplan. Den hĂ€r rapporten beskriver polisens arbete mot aggressiv körning och hur de nationella handlingsplanerna har förĂ€ndrat arbetssĂ€ttet. Dessutom ger den en inblick om vilka som kör aggressivt och vad som kan göra för att motverka denna körstil Studien baseras pĂ„ intervjuer med fyra poliser frĂ„n en mellanstor svensk stad. De viktigaste resultaten Ă€ att hastighetsövervakning ar ett prioriterat omrĂ„de i arbetet och det ofta sker med hjĂ€lp av civila videobilar.

Betydelsen av kulturer har ökat till följd av globaliseringen och uppkomsten av multinationella företag. En intressant aspekt Àr dÀrför att undersöka huruvida det Àr nationell kultur eller organisationskultur som prÀglar ledarskapet i ett utlÀndskt dotterbolag vars kultur Àr vitt skild frÄn moderbolagets. DÀrför Àmnar denna studie att undersöka vad som influerat utformningen av ledarskapet pÄ det svenska multinationella företaget Perten Instruments dotterbolag i Kina. Detta genom att se om ledarskapet speglar landets egna nationella kultur eller om det har influerats av företagets organisationskultur och dÀrmed mer stÀmmer överens med den svenska kulturen. Studien utfördes genom intervjuer med anstÀllda pÄ moderbolaget i Sverige och dotterbolaget i Kina.

SammanfattningHösten 2013 kom resultatet av den senaste PISA-mÀtningen dÀr svenska elevers resultat i lÀsförstÄelse visade sig ha sjunkit markant, vilket bekrÀftade tidigare Ärs sjunkande resultat. Enligt Skolverket Àr det frÀmst de lÄgpresterande elevernas resultat som har försÀmrats och Skolverket lyfter fram elevers ökade egna arbete som en möjlig förklaring.Inom internationell och svensk forskning, liksom av pedagoger, framförs ofta att olika former av litteratursamtal kan vara en vÀg att stÀrka elevers lÀsförstÄelse. Vid en genomgÄng av lÀsforskning synliggörs att det finns fÄ studier med fokus pÄ Àldre elevers lÀsning samt att elevers röster sÀllan hörs i forskningen.Syftet med föreliggande studie Àr att med hjÀlp av elevers resonemang bidra med ytterligare förstÄelse av högstadiets litteratursamtal, sÄvÀl elevledda samtal i mindre grupper som lÀrarledda samtal i helklass.Studien har inspirerats av utbildningssociologi och tar stöd i Bernsteins begrepp vertikal och horisontell diskurs samt inramning. I studien intervjuas elever i Ärskurs nio om hur de ser pÄ skolans litteratursamtal. Eleverna intervjuas huvudsakligen enskilt men dessa intervjuer kompletteras med en gruppintervju samt ett observerat elevlett litteratursamtal.Resultatet visar att högstadieelever, i likhet med vad tidigare forskning visat överlag, uttrycker en huvudsakligen positiv instÀllning till litteratursamtal.

Det hÀr arbetet handlar om synen pÄ gymnasiesÀrskoleeleven. Det övergripande syftet med arbetet Àr att studera synen pÄ gymnasiesÀrskoleeleven i tvÄ lÀroplaner, dÀr Àven synen pÄ bedömning av gymnasiesÀrskoleeleven Àr intressant. I en inledande bakgrund beskrivs styrdokument inom gymnasiesÀrskolan, lÀroplansteori samt bedömning. FortsÀttningsvis presenteras den diskursanalytiska metoden frÄn Foucaults, Faircloughs, Laclau och Mouffes perspektiv och begrepp. I arbetet betonas sprÄkets betydelse i diskursanalysen, hur förskjutningar i sprÄket pÄverkar synen pÄ gymnasiesÀrskoleeleven.I resultatdelen redovisas utdrag frÄn delar av lÀroplanerna, Lpf 94 och Gys13, samt de tvÄ statliga utredningar som ledde till lÀroplanerna.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka tvÄ elevhÀlsoteams samtal kring elever i behov av sÀrskilt stöd. De frÄgestÀllningar studien Àmnar undersöka Àr vilka diskurser som framtrÀder inom elevhÀlsoteamens samtal och vilken som Àr den dominant rÄdande diskursen.Teori och metod: Studien har sin teoretiska och metodologiska utgÄngspunkt i det diskursanalytiska angreppsÀttet med utgÄngspunkt i Foucaults diskursanalys. SprÄket Àr centralt i formandet av en diskurs. Vissa kunskaper framhÄlls för sanningar medan andra hÄlls tillbaks och makten att definiera diskursens innehÄll prövas. Som stöd i analysen har begrepp ur Laclau och Mouffes diskursteorimodell anvÀnds, nÀmligen begrepp som tecken som samlas i kluster runt en nod bildar en diskurs.

Efter införandet av Gy11 kan inte alla gymnasieskolor i Sverige erbjuda Àmnet specialidrott. Numera finns endast möjlighet att lÀsa specialidrott vid NIU och RIG gymnasium. Syftet med denna studie var att undersöka vilken uppfattning lÀrare/instruktörer i specialidrott vid NIU har om Àmnesplan och kunskapskrav, samt hur bedömning och betygsÀttning sker. Vidare var syftet att undersöka vilka möjligheter och hinder som lÀrare/instruktörer uttrycker inom Àmnet specialidrott. För att uppnÄ syftet anvÀndes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju lÀrare/instruktörer.VÄr empiri analyseras med valt teoretiskt ramverk som Àr lÀroplansteori, ramfaktorteori samt five "key strategies".

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Skolverkets diskurs kring lÀrare som mobbar elever. Detta görs genom en textanalys av myndighetens publikationer dÀr utsagor om mobbande lÀrare jÀmförs med utsagor om mobbande elever. Det studerade materialet utgörs av Skolverkets mest omfattande publikationer om skolmobbning mellan Är 2002 och 2011. Texterna analyseras med hjÀlp av Michel Foucaults diskursanalys och de teorier som anvÀnds Àr Steven Lukes definition av maktens tredje dimension samt Foucaults maktteori. Studien visar att mobbande lÀrare sÀllan omnÀmns i materialet och att utsagorna koncentreras kring historia, juridik och statistik.