Att samtala eller kommunicera med andra medmänniskor är för de flesta människor helt naturligt och något vi gör utan att tänka närmare på det. Att kommunicera är ett sätt att få kontakt med och lära känna andra och att visa medkänsla och omtanke om andra människor. På en intensivvårdsavdelning (IVA) är det en stor utmaning för sjuksköterskorna då de vårdar patienter som på grund av respiratorbehandling inte kan föra en normal kommunikation. Syftet med studien är att beskriva intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av kommunikation med lätt respektive tungt sederade patienter som vårdas i respirator, samt hur intensivvårdssjuksköterskan främjar en god kommunikation. En kvalitativ studie med narrativ metod valdes.

Bakgrund: Diagnosen hjärtsvikt innebär en stor förändring i patienternas liv. De som diagnostiseras upplever förändringar på flera områden i livet; det kroppsliga, sociala, livssituationen och att nu vara beroende av vård, mediciner och behandling. Sjuksköterskan bör ha en förståelse för dessa patienters livssituation för att kunna ge en bättre och mer individuell vård. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: Den valda metoden är en systematisk litteraturstudie där kvalitativa studier analyseras.

   SammanfattningBakgrund: Stroke är ett samlingsnamn för olika kärlsjukdomar i hjärnan. Ätsvårigheter definieras som en eller flera svårigheter som inverkar negativt på förberedelse och intag av mat och/eller dryck. Ät- och sväljningsproblem efter stroke kan leda till malnutrition, uttorkning och viktnedgång. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av ätsvårigheter efter stroke. Metod: Metoden för detta arbete är en systematisk litteraturstudie.

Syfte: Syftet med undersökningen är att undersöka hur en grupp elever som hoppat av skolan upplever sin skolgång och hur de skulle vilja att skolan ska utformas för att de ska kunna gå där. Tanken är att elevernas svar kan ligga till grund för förslag på förbättringar av skolan. Teori: Studien tar sin utgångspunkt i utvecklingsekologi och social konstruktionism. En annan utgångspunkt tas från fenomenografiska perspektiv på lärande. Thomas Ziehes beskrivning av situationen i skolan och förändringen av lärarens ställning finner jag relevant för min undersökning. Även jämförelser med tidigare forskning av Johanna Giota om samband mellan elevmotivation och skolprestationer liksom Kristina Szönyis doktorsavhandling i specialpedagogik, som är en undersökning ur elevperspektiv och delaktighetsbegreppet har känts relevant att koppla ihop med min undersökning.

Positiv redovisningsteori är uppbyggd kring tre hypoteser som skall kunna förutse ledningens redovisningsval i olika situationer. Hypoteserna grundar sig på om den verkställande direktören och övrig ledning har bonusavtal, om företaget har en hög andel skulder från extern part och om företaget är utsatt för politisk påverkan. Finns bonusavtal och/eller företaget har en hög andel skulder så säger dessa hypoteser att ledningen kommer välja redovisningsval som ökar företagets vinst och det motsatta gäller om företaget är utsatt för politisk påverkan. Det har gjorts många undersökningar om positiv redovisningsteori i USA men väldigt få i Sverige eller Europa. Vi har i vår studie undersökt giltigheten av dessa hypoteser på 27 stycken noterade företag på stockholmsbörsen inom hälsovårdsbranschen där hälsovårdsprodukter, medicin och bioteknik ingår.

Vår yrkesmässiga erfarenhet som hälsopedagoger har fått oss intresserade av att undersöka den pedagogiska aspekten av det lärande som rehabiliteringsdeltagare gör som hälsobefrämjande aktivitet i samband med en arbetslivsinriktad rygg- och nackrehabilitering vid Svenska Rygginstitutet AB. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall på vilket sätt en arbetslivsinriktad rygg- och nackrehabilitering bidrar till deltagarens lärande, insikter och befrämjande av hälsa. Fyra deltagare som genomgått en sådan rehabilitering intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades för vidare analys utifrån kvalitativ narrativ metod. Undersökningens resultat visar att upplägg där aktivt lärande betonas och informationsförmedling samt reflektion varvas med att praktiskt få prova på och erfara, gör förvärvande av såväl nya insikter och kunskaper som ökad förståelse möjligt och tillgängligt.

Bakgrund: Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en ny behandlingsform som idag används för att öka den fysiska aktiviteten hos patienter som antingen redan är sjuka i olika livsstilsrelaterade sjukdomar, eller i riskzonen för att insjukna. Idag består behandling i hög grad av läkemedel, men FaR kan fungera som ett alternativ som minimerar användandet av traditionell medicin samtidigt som det ökar patientens självkänsla samt motiverar dem till en förändrad livsstil. Sjukvårdspersonalen måste vara kunnig i hur de kan bidra till att öka patientens compliance. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som kan påverka en patients compliance till FaR. Metod: Metoden som användes för denna studie var en konvergent mixad metod, som kombinerade både en kvalitativ och kvantitativ analys av totalt 17 artiklar. Av dessa var 10 kvantitativa och 7 var kvalitativa.

En undersökning av vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008. World Press Photo är världens största fototävling och är prestigefylld att vinna för pressfotografer. Syftet var att undersöka vad de senaste årens bildjournalistik förmedlar till sina betraktare genom nyhetsbilderna som vunnit World Press Photo of the Year under 2000-talet. Syftet har förgrenat sig i frågeställningarna:Vilka teman har vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008?Vad förmedlar innehållet i bilderna?Vad finns det för likheter och skillnader mellan bilderna?Studien är en kvalitativ undersökning där vi gjort bildanalyser av vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008.

Konsumenter har tämligen lite insyn i omständigheterna kring produktionen av de varor de dagligen konsumerar. I en värld av global handel är det till synes oundvikligt att människor och miljö blir lidande när privata, vinstdrivna företag bara har intresse för just vinst, och statliga myndigheter inte mäktar med, inte har intresse av, eller helt enkel inte anses legitima, att lägga sig i de förhållanden under vilka världshandeln sker. Mot bakgrund av detta har mängder av så kallade NGO:s (non-governmental organizations) bildats för att certifiera varor som lever upp till de specifika organisationernas krav. Dessa organisationer tävlar sedan om konsumenters och finansiärers gunst. Denna uppsats undersöker frågan; Hur framställer märkningsorganisationerna Fairtrade, Rainforest Alliance, KRAV och UTZ Certified den egna organisationens verksamhet och målsättning? Dessa fyra organisationer har av olika skäl valts ut som exempel i denna uppsats.

Under senare år har allt fler organisationer och företag insett hur viktigt det är att identifiera och förstå sina processer, och för att kunna styra och utveckla dem, är det bra att veta vilka de är. Därför vill Reumatologi kliniken veta vad som händer med patienter som har psoriasis artrit, när dem är nyinsjuknade eller ska börja behandlas på deras klinik, samt hur hanteras smärtproblematiken, när de återkommer till kliniken, detta har vi gjort genom att kartlägga processer och sammanställa på vilka olika sätt dessa patienter hanteras på kliniken idag, vart remitteras de? Hur ofta förekommer detta? Vad gör att vissa remitteras och andra inte? Förslag på hur kliniken kan använda denna kartläggning i framtiden.Detta examensarbete genomfördes på uppdrag av:Centrum för Teknik i medicin och hälsa, CTMH, i samarbete med Karolinska Sjukhuset. Arbetet omfattar 15 högskolepoäng.Vid detta arbete har vi använt oss av djupgående intervjuer för att få en djupare insyn i den reumatologiska klinikens handläggningsprocesser. En konstruktionsmodell har utvecklats för att identifiera vilka intervjufrågor som är relevanta för detta projekt.

Smärta är en sensorisk upplevelse såsom syn, hörsel och beröring vilket gör att smärta är mångfasetterad. Detta gör postoperativ smärta till en komplex uppgift för sjuksköterskan. Postoperativ smärtbehandling är att avlägsna obehag, att underlätta återhämtning och att undvika komplikationer. Varje patient har en unik upplevelse av smärta och en individuell acceptans av smärta vilket skapar skillnader i önskemål om smärtlindring. Vården ska så långt som det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.

In a school for children from 6-9 years in a small town in the southeast of Sweden, is areading activity program in progress since 8 years. The original purpose of this program wasto enhance the student?s reading interest. All of the students read at least one book a week andthen they review the book in front of the class.The purpose of the present study was to examine vocabulary, word retrieving, narrative skillsand grammatical abilities in children in this school. The objectives were to investigate if thechosen language abilities in these children were different compared to normative data andearlier studies in children at comparable ages.

Studiens syfte var att beskriva det misshandlade barnets upplevelse av sin vardag och erfarenhet av möten med vården. Metoden som användes var kvalitativ narrativ analys. Fem patografiska autobiografier analyserades. Resultatet redovisades i fem teman: "den dysfunktionella familjen", "lögnen som strategi", "barnets ensamma kamp", "vara osynlig i vården" samt "från avgrunden till fristad". Diskussionen baserades på en syntes av Travelbees Human-to-Human Relationship Model och analysens fynd, det vill säga de fem temana.

Rand, Mattias & Gustavsson Yvonne (2011). Hur specialpedagoger arbetar med åtgärdsprogram i matematik. (How remidial teachers work with a action programmes in matehematics). Skolutveckling och ledarskap, specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Vi har i vårt arbete undersökt hur specialpedagoger i en kommun arbetar med åtgärdsprogram i matematik. Vi belyser olika faktorer såsom erfarenhet, lärmiljö, språklig miljö, arbetsstruktur, delaktighet samt pedagogisk kartläggning, som har betydelse för upprättandet av åtgärdsprogram.

Detta är en utvärdering av hur väl Open Access mottagits av forskare vid humanistisk fakultet vidUmeå universitet. Empirin är samlad med hjälp av kvalitativ intervjumetod, intervjuerna hölls med ettantal forskare vid humanistiska fakulteten. Genom en sammanfattning av hur vetenskapligapublikationer har sett ut och förändrats genom historien går det att se att utvecklingen rör sig mot OpenAccess. Eftersom att det i dagsläget (2012) utformas nationell policy kring Open Access samt attforskningsfinansiärer börjar ställa krav på att forskare ska publicera sina forskningsresultat i OpenAccess ? är det intressant att se hur väl Open Access mottagits av forskare eftersom det är de som stårför själva produktionen av materialet.