In a school for children from 6-9 years in a small town in the southeast of Sweden, is areading activity program in progress since 8 years. The original purpose of this program wasto enhance the student?s reading interest. All of the students read at least one book a week andthen they review the book in front of the class.The purpose of the present study was to examine vocabulary, word retrieving, narrative skillsand grammatical abilities in children in this school. The objectives were to investigate if thechosen language abilities in these children were different compared to normative data andearlier studies in children at comparable ages.

Studiens syfte var att beskriva det misshandlade barnets upplevelse av sin vardag och erfarenhet av möten med vården. Metoden som användes var kvalitativ narrativ analys. Fem patografiska autobiografier analyserades. Resultatet redovisades i fem teman: "den dysfunktionella familjen", "lögnen som strategi", "barnets ensamma kamp", "vara osynlig i vården" samt "från avgrunden till fristad". Diskussionen baserades på en syntes av Travelbees Human-to-Human Relationship Model och analysens fynd, det vill säga de fem temana.

Rand, Mattias & Gustavsson Yvonne (2011). Hur specialpedagoger arbetar med åtgärdsprogram i matematik. (How remidial teachers work with a action programmes in matehematics). Skolutveckling och ledarskap, specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Vi har i vårt arbete undersökt hur specialpedagoger i en kommun arbetar med åtgärdsprogram i matematik. Vi belyser olika faktorer såsom erfarenhet, lärmiljö, språklig miljö, arbetsstruktur, delaktighet samt pedagogisk kartläggning, som har betydelse för upprättandet av åtgärdsprogram.

Detta är en utvärdering av hur väl Open Access mottagits av forskare vid humanistisk fakultet vidUmeå universitet. Empirin är samlad med hjälp av kvalitativ intervjumetod, intervjuerna hölls med ettantal forskare vid humanistiska fakulteten. Genom en sammanfattning av hur vetenskapligapublikationer har sett ut och förändrats genom historien går det att se att utvecklingen rör sig mot OpenAccess. Eftersom att det i dagsläget (2012) utformas nationell policy kring Open Access samt attforskningsfinansiärer börjar ställa krav på att forskare ska publicera sina forskningsresultat i OpenAccess ? är det intressant att se hur väl Open Access mottagits av forskare eftersom det är de som stårför själva produktionen av materialet.

Centralt i uppsatsen är hur ungdomar resonerar och förhandlar sitt identitetsskapande i relation till sitt gymnasieval och sin framtid. Två fokusgruppsintervjuer, med niondeklassare från två högstadieskolor i Mellansverige, genomfördes i studien. Materialet analyserades med utgångspunkt i diskursiv psykologi och narrativ analys. Resultatet visade på att det fanns tre övergripande mönster att resonera på i förhållande till gymnasievalet och framtiden. Bland annat pendlade ungdomarna mellan framhävandet av den egna autonomin och värdet av att kunna lyssna på andra.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva och ge en översikt över arbetsterapeutiska interventioner och effekten av dem för personer med stroke som rehabiliteras inom slutenvården. Datainsamlingen har skett genom en systematisk sökning av publicerade vetenskapliga artiklar. Författarna har utgått från studiens syfte vid val av sökord och använt databaser som vänder sig mot medicin och hälsa. Vid analys av data användes en arbetsterapeutisk processmodell för att klassificera vilka interventionsformer samt bedömningar som utfördes för personer med stroke inom slutenvården. Studiens resultat påvisar att personer med stroke som rehabiliterades inom slutenvården får mer funktionsträning än aktivitetsträning och att de flesta arbetsterapeutiska interventioner förmodligen inte är klientcentrerade eller aktivitetsbaserade.

Bakgrund: Ätstörningar är den tredje vanligaste sjukdomen i västvärlden bland unga kvinnor efter astma och fetma. Av de personer som drabbas utav Anorexia Nervosa avlider drygt 10 % till följd av sjukdomen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av att vårdas för sjukdomen Anorexia Nervosa. Metod: Denna studie genomfördes med en kvalitativ metod och en narrativ analys. Datainsamlingen grundades på fyra självbiografier, skrivna av kvinnor som hade drabbats av och vårdats för Anorexia Nervosa.

Telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård är ett område som under de senaste åren blivit allt vanligare, både rikstäckande såsom Sjukvårdsrådgivningen och lokalt inom t.ex. primär- vård. Idag, år 2011, kan nästan alla invånare i Sverige nå hälso- och sjukvården via telefon genom att ringa kortnumret 1177. Sjuksköterskors arbetsuppgifter inom telefonrådgivning innebär att bedöma vårdbehov, ge egenvårdsråd, ge stöd och information, utbilda samt rekom-mendera och samordna vårdresurser. Syftet med detta examensarbete var att belysa sjuksköterskors upplevelser av arbete med telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård genom att ställa frågorna: vilka svårigheter och begränsningar finns det i telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård och vilka strategier och stöd använder sig sjuksköterskor av för att kom-pensera dessa svårigheter och begränsningar? Examensarbetet är en litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar.

Syftet med denna enkätstudie var att undersöka prevalensen av muskuloskeletal värk och smärta hos datoranvändare, ta reda på hur många timmar de ägnat sig åt fysisk aktivitet, och träning varje vecka den senaste månaden samt att ta reda på om det förelåg någon association mellan upplevd värk och träning. Ytterligare ett syfte var att ta reda på om individerna vidtagit några åtgärder för att lindra värk eller för att förhindra att värk uppstår. 70 enkäter skickades ut via google docs och den besvarades av 47 stycken varav 25 var kvinnor (53 %) och 22 var män (47 %). Resultatet visade att totalt 27 respondenter (57 %) rapporterade att de upplevt värk eller smärta den senaste månaden varav 18 var kvinnor (72 %) och 9 var män (41 %). Alla respondenter hade varit fysiskt aktiva och nästan alla hade motionerat den senaste månaden.

Genom indikation på recept ges farmacevten möjlighet till en extra kontroll av förskrivarens avsikt med behandlingen och patienten erhåller information som kan öka följsamheten. Studier har visat att följsamheten till långtidsmedicinering ofta inte är bättre än 50 %. Migränmedicin används ofta vid långtidsmedicinering. Syftet med detta arbete var att undersöka hur ofta indikation anges för läkemedel förskrivna mot migrän och se om det fanns skillnader i avsaknad av indikation mellan olika kön, åldersgrupper, preparat, administrationsformer och styrkor. Data över alla recept som expedierats inom ATC-koden NO2C i oktober 2007 hämtades från apotekets transaktionsdatabas och levererades i en Excelfil.

Sjukdomen hiv har sedan 1980-talet fått en större global utbredning. Tillgången till bromsmediciner har bidragit till att många som lever med sjukdomen kan leva ett långt liv. Kunskapen om hiv varierar och trots att vem som helst kan insjukna råder det förutfattade meningar om vilka som drabbas. Det finns tidigare forskning om hur det är att leva med hiv men i studierna är det svårt att ta del av personernas egen röst. Syftet med studien var att undersöka hur personer med hiv i Sverige upplever sin livssituation och hur de hanterar sin vardag.

Synen på sjuksköterskans yrke har förändrats från att vara ett kall till ett självständigt arbete och vårdvetenskapen är nu mer ett erkänt kunskapsområde som går att studera som ämne och som en del i ett utbildningsprogram. Omvårdnad står för både mänsklig omsorg (caring) och sjuksköterskans professionella omvårdnadsarbete (nursing). Den specialiserade vård som bedrivs idag ställer höga krav på sjusköterskans medicin- tekniska kunnande. Det ges kontinuerlig utbildning för att lära sig behärska dessa moment. Däremot ges bristfällig handledning i hur sjuksköterskan kan agera i förhållandet till sin patient.

Denna uppsats syftar till att undersöka och belysa vad som motiverar vissa killar till att tillämpa våld som problemlösning i deras vardag utifrån dessa killars egna förståelse för sina våldshandlingar. För att ge en ökad förståelse för detta har en narrativ intervjumetod använts med livsberättelser som utgångspunkt. För att belysa detta ämne har vi använt oss av maktlöshetsteorin där bemästring av vanmakt ingår. Våra resultat visar på att dessa unga män sökte att genom våldshandlingar bemästra sin vardag genom att skaffa sig position inom gänget och ett rykte om att vara farlig. Att föreställningen om ?respekt? handlade om att ingjuta rädsla hos andra och hur detta tillsammans med bemästring blev en motivator för våldet.

Det här examensarbetet är ett tjänstedesignprojekt, i samarbete med CTMH, som har utförts på urologiska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Projektet syftar till att öka medvetenheten hos besökare och patienter, och uppmärksamma om föreliggande risker för smittspridning under en sjukhusvistelse. Detta genom att utveckla tjänster som uppmanar besökare och patienter att följa hygienrutiner. Projektet har initierats till följd av ett förbättringsarbete på urologiska kliniken för att minska antal vårdrelaterade infektioner. En minskning av vårdrelaterade infektioner skulle innebära en ekonomisk vinning för Karolinska universitetssjukhuset samt resultera i minskat lidande för patienter.Examensarbetet har fokuserat på att, genom ett användarorienterat arbetssätt, utveckla tjänstekoncept som uppmanar patienter och besökare att följa hygienrutiner.

Var fjärde patient som genomgår cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling) upplever illamående och kräkningar av olika grad, i fortsättningen kallat N/V, Nausea and Vomiting. Många patienter upplever att N/V är det mest plågsamma och försvagande med cancersjukdomen under pågående behandling. Behandling av N/V ges i förebyggande syfte, men innebär inte ett garanterat skydd för alla patienter. Komplementära metoder används både för behandling och i förebyggande syfte av N/V. Rädsla för N/V innebär att många patienter väljer att avstå eller avbryter sin cytostatikabehandling i förtid.