Sök:

Sökresultat:

593 Uppsatser om Narrativ förmćga - Sida 22 av 40

Vad hÄller de egentligen pÄ med i skolteaterfoajén?

Undersökningen syftar till att skapa kunskap om barns och lÀrares handlingar inför mötet med teater och diskutera vad dessa handlingar har att berÀtta om lÀrares yrkeskunskaper och barns hinder och tilltrÀde till kultur.Undersökningen studeras med kritisk diskursteori och narrativ teori genom Foucaults teorier om diskurser och makt. Som metod för att studera handlingarna i skolteaterfoajén anvÀnds deltagande observationer som analyseras med Greimas aktantsmodell och skrivs fram med narrativer. Det Àr Ätta skolteaterpubliker med barn 5-9 Är och deras lÀrare i tvÄ olika teaterfoajéer som studerats innan de gÄr in för att se en teaterförestÀllning.Skolteaterbesöket Àger rum i en social pedagogisk praktik i ett diskursivt spel mellan skoldiskur-sen, teaterdiskursen och barndiskurser. Resultatet av studien visar att lÀrare agerar med avledande, pÄminnande och avbrytande handlingar gentemot barn som avvaktar, protesterar och undviker. LÀrares handlingar karaktÀriseras av disciplinerande makt och dÄ fler hinder Àn tilltrÀden skapas har de en differentierande funktion och betydelse för barns olika tilltrÀde till kultur.

NÀrstÄendes upplevelser av stöd frÄn distriktssköterskor vid palliativ vÄrd i hemmet

NÀr en person drabbas av en svÄr sjukdom vill de oftast vÄrdas i hemmet med stöd av nÀrstÄende och av distriktssköterska. Syftet med denna studie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av stöd frÄn distriktssköterskor vid palliativ vÄrd i hemmet. I studien har sex kvinnor och en man intervjuats. En kvalitativ innehÄllsanalys har anvÀnts för att analysera intervjutexten. Analysen resulterade i fem kategorier: Att kÀnna trygghet, att bli sedd och tillfrÄgad, att fÄ hjÀlp för att orka, att vara rÀdd att förlora kontakten, samt att sakna stöd och förstÄelse.

OMAKA FÖRÄLDRAR : En kvalitativ studie om separerade förĂ€ldrars konflikter

En kvalitativ studie om konflikter mellan separerade förÀldrar och samhÀllsförÀndringar som har bidragit till att konflikter mellan dessa förÀldrar har ökat. De frÄgestÀllningar som har anvÀnts Àr: GÄr det att urskilja nÄgra specifika mÄlgrupper som nyttjar erbjudandet om samarbetssamtal? Vilka orsaker kan det finnas till att förÀldrar uppsöker hjÀlp i form av samarbetssamtal? Finns det nÄgra specifika samhÀllsförÀndringar som har bidragit till att konflikter mellan separerade förÀldrar har ökat? En semistrukturerad intervjumetod har anvÀnts för att intervjua familjerÀttsekreterare i deras roll som samtalsledare. Litteraturstudier har utförts om samhÀllsutvecklingen.En narrativ analysmetod har anvÀnts för redovisning av resultatet. Resultatet visar bl.a.

Coaching i socialt arbete

Studien avser coaching inom socialt arbete med socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt. Coachingen bedrevs inom projektet "StÀrkt skydd för utsatta barn", LÀnsstyrelsen i SkÄne lÀn. Studien syftade till att utforska med vilken mening och betydelse som coachingen anvÀndes inom kontexten av socialt arbete. I studien berÀttas om hur coachingen inneburit utveckling av och lÀrande av metoder och tekniker men framför allt personlig och professionell utveckling för deltagande socialsekreterare. Coachingen omtalas frÀmst som öppna dialoger - involverande dialogiska samtal -med utforskande förhÄllningssÀtt initierat av coachen genom olika frÄgestÀllningar och gemensamma reflektioner.

Ungdomars upplevelser av marginalisering

Denna studie syftar till att undersöka ungdomars upplevelser av marginalisering i nÄgra marginaliserade omrÄden i Sverige samt dessa ungdomars möjligheter att motverka social exkludering och marginalisering. Följande frÄgestÀllningar har vÀglett arbetet: Hur upplever ungdomar boende i marginaliserade omrÄden social exkludering, marginaliseringen och diskrimineringen i samhÀllet? Vilka hinder upplever ungdomar för att lÀmna marginaliseringen och marginaliserade omrÄden?Vilka möjligheter tror sig ungdomarna ha för att motverka marginaliseringen och lÀmna marginaliserade omrÄden? Uppsatsens vetenskapsteoretiska hemvist Àr hermeneutiken, dvs. den tolkande traditionen inom samhÀllsvetenskaperna och anvÀnder sig av teoretiska perspektiv som marginalisering och vardagsrasism. Uppsatsens empiri bygger pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 7 ungdomar i Äldrarna 18- 29 Är boende i marginaliserade omrÄden.

"Utan min inre konstnÀr blir det ingen yttre entreprenör" : 3D-animationsstudenters berÀttelser om konstnÀrskap och entreprenörskap

Entreprenörskap Àr ett begrepp som blir alltmer populÀrt och idag a?r det reglerat att entreprenörskap ska finnas pÄ schemat inom nÀstan alla utbildningar. Begreppet konstnÀr dÀremot Àr ett begrepp som inte Àr lika sjÀlvklart och populÀrt inom utbildningsvÀsendet. Att utbilda sig inom en kreativ industri leder inte alltid till en anstÀllning utan istÀllet uppmuntras det till en egen verksamhet som frilansare. DÄ kultur och ekonomi lÀnge setts som motsatser blir kombinationen av den kreativa skaparen och den strukturerade företagaren inte alltid sjÀlvklar.

Varför jag? Varför nu? En litteraturstudie kring utbildning i kommunikation vid palliativ vÄrd för blivande och legitimerade sjuksköterskor

Bakgrund: Palliativ vÄrd innebÀr den lindrande och stödjande vÄrd som ges till patienter nÀr kurativ vÄrd inte lÀngre Àr effektiv. Kommunikation mellan sjuksköterska och patient Àr en av den palliativa vÄrdens fyra hörnstenar och utgör en betydande del av omvÄrdnaden kring dessa patienter. Kommunikationen kan involvera svÄra besked, emotionella och existentiella frÄgor samt tragiska sanningar. Syfte: Att undersöka hur blivande och legitimerade sjuksköterskor kan utbildas för kommunikation med patienter som vÄrdas palliativt. Metod: Litteraturstudie med viss systematik.

En narratologisk studie av Torgny Lindgrens roman Ormens vÀg pÄ hÀlleberget

Syftet med uppsatsen har varit att med hjÀlp av narratologisk teori, om hur berÀttandet Àr kon-struerat, visa pÄ hur en berÀttelse Àr skriven. Uppsatsen visar att man med den narratologiska teoribildningen kan analysera och beskriva hur en författare valt att skriva ner sin berÀttelse och hur den Àr konstruerad. Jag gör antagandet att man med ledning av en narrativ studie av en berÀttelse frÄn en erkÀnd god författare, Torgny Lindgren, kan finna stöd för hur en berÀttelse, Ormens vÀg pÄ hÀlle-berget, Àr konstruerad. Studien visar i god utstrÀckning pÄ hur författaren gÄtt tillvÀga nÀr han skrivit ner sin berÀttelse frÄn den grundhistoria som en gÄng fÄr anses ha intrÀffat. Studien visar Àven hur författaren har stuvat om i tiden och hur författaren hanterat tidsordning.

BARN TILL ALKOHOLMISSBRUKARE: STRATEGIER FÖRATT UNDVIKA SKAM OCH STIGMATISERING : En studie av sjĂ€lvbiografier

Alkoholmissbruk pÄverkar inte bara missbrukaren sjÀlv utan Àven dennes anhöriga.Alkoholmissbruk Àr dÀrför att betrakta som en familjesjukdom. Syftet med studien var attundersöka om barn till alkoholmissbrukare upplever kÀnslor av skam och om de uppleverstigmatisering. Vidare ville vi se om barnen, i sÄ fall, gör nÄgonting för att undvika detta. VÄrstudie baseras pÄ en kvalitativ metod dÀr vi, utifrÄn en narrativ analys av sju sjÀlvbiografier,försökt belysa författarens kÀnslor, tankar och upplevelser under uppvÀxten. Med hjÀlp avdessa sjÀlvbiografier skapas en djup inblick i författarnas uppvÀxt, upplevelser och kÀnslor.Resultatet av vÄr studie bestÄr av tvÄ huvudkategorier; Skam och hemligheter/döljande.Resultatet av vÄr studie visar att barn till alkoholmissbrukare upplever skam ochstigmatisering.

Att fÄnga kunskap och erfarenhet

Att ta tillvara pÄ de erfarenheter och kunskaper som genereras i enorganisation Àr nÄgot som, enligt oss, bör ses som en sjÀlvklarhet. VÄrt syftemed uppsatsen Àr att ge Siemens Enterprise and Communication AB (SEC)en teoretisk referensram pÄ hur man gör detta, samt att vi som författareskaffar oss en djupare förstÄelse för detta problem.SEC Àr en ganska nybildad organisation dÄ de för inte allt för lÀngesedanbröt sig loss frÄn kontoret i Köpenhamn och skapade ett eget kontor iMalmö. PÄ grund av att deras organisation Àr sÄ pass ny har SEC uttryckt ettintresse om vad teorin sÀger om erfarenhet och kunskap inom organisationer.Vi har intervjuat tre avdelningschefer pÄ företaget för att fÄ en bild av derasnuvarande arbete med kunskap och erfarenhet, samt vad de har förförhoppningar pÄ framtida kunskaps- och erfarenhetshantering.DÄ vi tycker att Knowledge Management (KM) Àr den teori som liggerproblemet nÀrmst om hjÀrtat Àr det utifrÄn den vi valt att bygga vÄr uppsatskring. Till hjÀlp har vi valt att anvÀnda en berÀttelse om hur det kunde ha gÄtttill nÀr SEC implementerar KM i sin organisation. BerÀttelsen hjÀlper till attbelysa problemomrÄdet samtidigt som den avslöjar hur organisationen Àruppbyggd.Uppsatsen kommer inte visa nÄgon fÀrdig mall för hur erfarenhets- ochkunskapshantering skall gÄ till utan tenderar snarare till att, med hjÀlp av ennarrativ ansats, lyfta fram de punkter som KM litteraturen hÄller somviktigast..

Hur naturfilm berÀttas : Narrativa strukturer och verklighetsbeskrivning i naturfilm

In our attempts to understand the world, wildlife films play a significant role. Wildlife films help us to see new places and learn about animals in remote locations, that we otherwise wouldn?t be able to do. Yet wildlife films have throughout history been criticized, mainly for the ambivalent relationship between science and storytelling. While the films give us a scientific impression and say something about the ?reality?, they clearly have the intension to amuse, capture and entertain their audience.

Balansens betydelse mellan struktur och frihet för ett kompetent ledarskap : En kvalitativ studie betrÀffande tre ledares uppfattningar om fenomenet.

Karlsson, S., Wallin, O. (2012) Balansens betydelse mellan struktur och frihet för organisationer. En kvalitativ studie betrÀffande tre ledares uppfattningar om fenomenet. C-uppsats i pedagogik. Högskolan i GÀvle, akademin för utbildning och ekonomi.

Missbruk-ringar pÄ vattnet : En kvalitativ studie om kvinnor och mÀn med missbruksproblematik, deras uppvÀxt och eget förÀldraskap.

Enligt Socialstyrelsen pÄverkar missbruk förÀldrars förmÄga att tillgodose sina barns behov. Barn som vÀxer upp med förÀldrar med missbruksproblematik lever under en ökad risk att fara illa pÄ olika sÀtt. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur kvinnor och mÀn med missbruksproblematik upplevt sin uppvÀxt och om de tror att den pÄverkat deras liv och deras uppfostran till deras egna barn. Samtliga intervjupersoner befann sig pÄ ett LVM-hem. Studien inspireras av narrativ metod och fokuserar pÄ intervjupersonernas berÀttelser och resultaten presenteras i berÀttande form med citat.

Äldres erfarenheter av aktiviteter i ett socialt sammanhang. En narrativ studie om den Ă„ldrande mĂ€nniskan

There is no general aging process therefore should health efforts directed at elderly population based on each individual as a unique person with specific needs. When aging becomes a fact not generally decrease the lust and the desire to be active but it is perhaps more about the body's ability to keep up on what the head wants. Therefore the range of activities towards the elderly population requires some adjustment that can partly be achieved by taking some of the older people?s experiences. The purpose of this study was that by the older people?s experiences of organized activities in a social context to illustrate how they perceive their participation.

Organisationskultur och materiella uttryck - En kvalitativstudie av ett e-handelsföretag

Undersökningen syftar till att skapa kunskap om barns och lÀrares handlingar inför mötet med teater och diskutera vad dessa handlingar har att berÀtta om lÀrares yrkeskunskaper och barns hinder och tilltrÀde till kultur.Undersökningen studeras med kritisk diskursteori och narrativ teori genom Foucaults teorier om diskurser och makt. Som metod för att studera handlingarna i skolteaterfoajén anvÀnds deltagande observationer som analyseras med Greimas aktantsmodell och skrivs fram med narrativer. Det Àr Ätta skolteaterpubliker med barn 5-9 Är och deras lÀrare i tvÄ olika teaterfoajéer som studerats innan de gÄr in för att se en teaterförestÀllning.Skolteaterbesöket Àger rum i en social pedagogisk praktik i ett diskursivt spel mellan skoldiskur-sen, teaterdiskursen och barndiskurser. Resultatet av studien visar att lÀrare agerar med avledande, pÄminnande och avbrytande handlingar gentemot barn som avvaktar, protesterar och undviker. LÀrares handlingar karaktÀriseras av disciplinerande makt och dÄ fler hinder Àn tilltrÀden skapas har de en differentierande funktion och betydelse för barns olika tilltrÀde till kultur.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->