Syftet med studien Àr att visa en ökad förstÄelse för enhetschefers upplevelser av ett ledarskap utifrÄn den geografiska placeringen. Denna förstÄelse har vi huvudsakligen erhÄllit genom intervjuer med nio enhetschefer inom Àldreomsorgen, varav fyra som arbetar i direkt anslutning till sina medarbetare, fyra pÄ distans och en som bÄde arbetar i nÀrhet och pÄ distans till sina medarbetare. Intervjuerna utfördes i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats dÀr intervjuerna grundas pÄ ett semistrukturerat tillvÀgagÄngssÀtt, vilket innebÀr att enhetschefernas svar medför en djupare förstÄelse för deras Äsikter kring den geografiska placeringen. Studiens resultat visar bÄde för- och nackdelar med att styra ett ledarskap i nÀrhet samt pÄ distans.

Syftet med uppsatsen var att ur ett pedagogiskt perspektiv utveckla mer kunskap kring vad som kan föranleda avhopp i nÀtbaserad utbildning och hur relationen till utbildningskontexten ser ut. Det empiriska materialet utgörs bÄde av intervjuer med lÀrare och studenter. BÄde studenter och lÀrare kom frÄn nÀtbaserade kurser i tre olika Àmnen. Dessutom genomfördes en observation av de lÀrplattformar som anvÀndes i kurserna med avseende pÄ den kommunikation som hade Àgt rum. Studenterna som intervjuades var dels sÄdana som funderat pÄ avhopp men ocksÄ de som hoppat av.

Traditionella uppfattningar om den ensamme heroiske ledaren har gjort att mycket av fokus har legat pÄ ledaren som aktör och inte pÄ den scen dÀr de arbetat. Olika omstÀndigheter och situationer pÄverkar vad en ledare bör, men ocksÄ vad han eller hon kan göra. En av dessa omstÀndigheter eller förutsÀttningar Àr den dÀr ledaren har sina medarbetare pÄ fysiskt avstÄnd, ett ledarskap pÄ distans. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka ledarskap i en organisation dÀr chefen har sina medarbetare pÄ fysisk distans. Vi Àr intresserade av ledarskapets innehÄll och hur chefen och medarbetarna uppfattar detta.

I dagens samhÀlle har det blivit vanligare med att arbeta pÄ geografisk distans. Detta medför att chefer och medarbetare inte behöver befinna sig pÄ samma ort. Syftet med detta examensarbete var att inom Trafikverket undersöka nationella sektionschefers och medarbetares upplevelser av att arbeta pÄ geografisk distans samt upplevelser av Trafikverkets begrepp VÀrdregionskap för att finna eventuella förbÀttringsÄtgÀrder. Genom öppna intervjufrÄgor med tre sektionschefer och sex nationella medarbetare som arbetar pÄ distans söktes svar pÄ frÄgorna: Hur upplevs kommunikation och information fungera mellan den nationella medarbetaren och dennes nÀrmaste chef som befinner sig pÄ geografisk distans? Hur upplevs VÀrdregionen? Hur upplevs integrering, inkludering och gemenskap? Vilka ÄtgÀrder kan leda till förbÀttringar inom VÀrdregionen? Resultaten visar att medarbetarens upplevelse av att ha en chef pÄ distans gav en kÀnsla av frihet i de fall kommunikationen dem emellan fungerade.

I denna studie har jag undersökt hur ledarskap pÄ distans bedrevs av ledare med chefsuppdrag inom laboratoriemedicin. Syftet med studien var att undersöka hur cheferna beskrev vad som utmÀrkte ledarskapet pÄ distans, vilka egenskaper en ledare behövde för att leda en organisation pÄ distans och hur de kommunicerade med sina medarbetare.  Jag har i denna studie intervjuat Ätta ledare pÄ olika nivÄer. Sex av informanterna arbetade inom tvÄ olika landsting och tvÄ arbetade Ät en privat vÄrdgivare. Vid genomgÄngen av intervjumaterialet framkom nio olika teman vilka var specifika egenskaper, delegering, resor, motivation och feed-back, avstÀmmande kommunikation, kommunikationsformer, mötesformer, medarbetarsamtal och information.

I den allt mer globaliserade vÀrlden, fÄr fler företag en mer decentraliserad organisation. Denna decentralisering pÄverkar ledarens sÀtt att arbeta, eftersom medarbetarna blir geografiskt spridda runt om i vÀrlden. Möjligheterna till att trÀffas fysiskt blir begrÀnsade, och mer av ledarskapet mÄste ske pÄ distans. De fysiska mötena Àr viktig faktor för att skapa en motiverad arbetsstyrka och dÄ mÄste ledaren hitta alternativa sÀtt att motivera. Syftet med studien var att skapa förstÄelse för hur en ledare pÄ distans kan skapa motivation.

Syftet med denna studie var att se effekten och upplevelsen av tvÄ mÄnaders sjukgymnastik och informationsöverföring pÄ distans via videokommunikation i realtid för en axelledsopererad patient och dennes slutenvÄrds- och öppenvÄrdssjukgymnast. Studien involverade en patient som opererades vid Sunderby sjukhus (SY). Efter utskrivningen genomfördes sjukgymnastik pÄ distans med sjukgymnasten pÄ sjukhuset och patienten i hemmet under tvÄ mÄnaders tid. Den teknik som har anvÀnts Àr videokommunikation Integrated System Digital Network (ISDN), (TV-monitor, kamera, mikrofon, belysning och videobandspelare), som kopplats in via det digitala telefonnÀtverket dels i patientens hem dels pÄ sjukhuset. Resultaten visade att patientens smÀrta reducerades och att axelrörlighet, funktionsförmÄga, muskelstyrka, sömn, hÀlsorelaterad livskvalitet och tillfredsstÀllelse förbÀttrades efter operationen och tvÄ mÄnaders sjukgymnastik pÄ distans via videokommunikation..

Syftet med studien Àr att visa en ökad förstÄelse för enhetschefers upplevelser av ett ledarskap utifrÄn den geografiska placeringen. Denna förstÄelse har vi huvudsakligen erhÄllit genom intervjuer med nio enhetschefer inom Àldreomsorgen, varav fyra som arbetar i direkt anslutning till sina medarbetare, fyra pÄ distans och en som bÄde arbetar i nÀrhet och pÄ distans till sina medarbetare. Intervjuerna utfördes i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats dÀr intervjuerna grundas pÄ ett semistrukturerat tillvÀgagÄngssÀtt, vilket innebÀr att enhetschefernas svar medför en djupare förstÄelse för deras Äsikter kring den geografiska placeringen. Studiens resultat visar bÄde för- och nackdelar med att styra ett ledarskap i nÀrhet samt pÄ distans.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur företagsledare i mindre företag beskriver nÀrhet och distans till sina medarbetare och hur de anser att en företagsledare bör agera mot sina medarbetare för att fÄ ett fungerande arbetsklimat. För att uppnÄ syftet anvÀndes en kvalitativ metod i form av en semistrukturerad intervjuform. Fem intervjuer genomfördes med fem företagsledare i olika mindre företag i Halmstad. Med hjÀlp av bland annat Goffman, Weber och Tönnies har jag analyserat empirin. Resultatet av undersökningarna visade att företagsledarna anser att det Àr en svÄr balansgÄng i att ingÄ i gemenskapen pÄ företaget men ÀndÄ hÄlla en viss distans till sina medarbetare.

Inom vÄrden Àr empati en viktig grund för vÄrdarbetet. Forskning har visat att om man kÀnner en ökad empati för en person i nöd sÄ ökar tendensen att hjÀlpa denne. FrÄgesÀllningarna var ifall personal blir utmattade i högre grad vid hög empati och om distansering har att göra med hur lÀnge man har arbetat inom sitt yrke. En kvantitativ studie med 109 mentalskötare och undersköterskor pÄvisade signifikanta skillnader inom yrkena pÄ empati, utmattning och distans. Undersköterskor uppvisade en högre empati Àn mentalskötare.

Syftet med studien Àr att visa en ökad förstÄelse för enhetschefers upplevelser av ett ledarskap utifrÄn den geografiska placeringen. Denna förstÄelse har vi huvudsakligen erhÄllit genom intervjuer med nio enhetschefer inom Àldreomsorgen, varav fyra som arbetar i direkt anslutning till sina medarbetare, fyra pÄ distans och en som bÄde arbetar i nÀrhet och pÄ distans till sina medarbetare. Intervjuerna utfördes i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats dÀr intervjuerna grundas pÄ ett semistrukturerat tillvÀgagÄngssÀtt, vilket innebÀr att enhetschefernas svar medför en djupare förstÄelse för deras Äsikter kring den geografiska placeringen. Studiens resultat visar bÄde för- och nackdelar med att styra ett ledarskap i nÀrhet samt pÄ distans.

Telepresence production handlar om att kommunicera med video och audiobaserad teknologi i realtid över distans och att generera en kÀnsla av nÀrvaro fastÀn man fysiskt Àr pÄ olika platser. ForskningsomrÄdet Àr ett tvÀrvetenskapligt ÀmnesomrÄde som innehÄller datalogi, socialpsykologi, kognitiv psykologi och perception sÄ vÀl som konst och storytelling. Den hÀr uppsatsen behandlar frÀmst den process som utformning av ett videomedierat möte innebÀr. Det finns olika variabler som sÀgs pÄverkar upplevd nÀrvaro, men dÄ mÀnniskors upplevelser Àr subjektiva Àr det en stor utmaning att söka generella slutsatser. Uppsatsen Àr avgrÀnsat till att endast behandla yttre faktorer.

Inom vÄrden Àr empati en viktig grund för vÄrdarbetet. Forskning har visat att om man kÀnner en ökad empati för en person i nöd sÄ ökar tendensen att hjÀlpa denne. FrÄgesÀllningarna var ifall personal blir utmattade i högre grad vid hög empati och om distansering har att göra med hur lÀnge man har arbetat inom sitt yrke. En kvantitativ studie med 109 mentalskötare och undersköterskor pÄvisade signifikanta skillnader inom yrkena pÄ empati, utmattning och distans. Undersköterskor uppvisade en högre empati Àn mentalskötare.

Denna studie underso?ker hur medarbetarens motivation i arbetet pa?verkas av ledarskap pa? distans samt vilka mo?jligheter och sva?righeter detta inneba?r, sett utifra?n ett medarbetarperspektiv. Medarbetarperspektivet ansa?g vi vara av intresse da? vi fann att majoriteten av publikationerna inom omra?det var vinklade ur ett ledarskapsperspektiv. Studiens empiriska material utgo?rs av sju kvalitativa samtalsintervjuer med medarbetare som samtliga har sin na?rmsta ledare pa? distans.

Kommunikation Àr viktigt för att mÀnniskor ska kunna arbeta tillsammans. PÄ arbetsplatsen Àr det viktigt att kunna utbyta erfarenheter, frÄga om oklarheter, fördela och delegera uppgifter samt diskutera med medarbetarna. Men kommunikationen fungerar inte perfekt. Det finns mÄnga störningar som gör att kommunikationen inte alltid blir bra. NÀr dessutom nÄgra av medarbetarna finns pÄ distans, vad hÀnder dÄ med kommunikationen? Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för vilka störningar som finns i kommunikationsprocessen, samt nÀr och varför de uppstÄr.