Syftet med studien Àr att ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv analysera hur fenomenet mobbning, Àven kallat krÀnkningar, mellan lÀrare och elever konstrueras diskursivt pÄ tre arenor. Dessa arenor Àr forskning om mobbning, lÀroplaner och skollagen samt fokusgruppssamtal mellan lÀrarvikarier. Studien utgÄr ifrÄn ett diskursanalytiskt perspektiv dÀr man menar att sprÄket konstruerar vÄr bild av vÀrlden och inte endast ?avbildar den som den Àr?. SÄ fort vi anvÀnder sprÄket tolkar vi Àven vÄr omvÀrld.

Detta examensarbete visar att upplösande av samĂ€gande av fast egendom Ă€r viktigt dĂ„ Ă€gandet av fast egendom Ă€r kopplat till rĂ€ttigheter sĂ„vĂ€l som skyldigheter. Det Ă€r av mycket stor vikt att Ă€gande och brukande av skogsfastigheter fungerar och att det finns förutsĂ€ttningar för att lyckas med det. Dock kan samĂ€gandet i vissa situationer hindra utvecklingen av fastigheten. Skogsbruket Ă€r en viktig inkomstkĂ€lla för den private skogsĂ€garen sĂ„vĂ€l som för Sverige, skogsbruket i vĂ„rt land stod 2010 för 7 % av vĂ€rldens totala export. Även om Sverige Ă€r ett litet land i vĂ€rlden, Ă€r det inte obetydligt inom skogsbranschen.

Denna studie behandlar delaktighet och inflytande mellan hem och förskola, vilket Àr ett av förskolans uppdrag enligt styrdokumenten. Vi har valt att genomföra denna studie för att fÄ insyn i hur förÀldrar pÄ en förskola uppfattar sin delaktighet och sitt inflytande. Som verksamma i förskolan har vi funderat pÄ om och hur vi möjliggör för förÀldrar att förstÄ det demokratiska uppdraget och de bÄde rÀttigheter och skyldigheter som det för med sig. Studiens syfte Àr att beskriva förÀldrars uppfattning om delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet och pedagogiska planering. I bakgrunden presenteras tidigare forskning om förÀldrars delaktighet och inflytande.

AbstraktAlla som jobbar i restaurangkök utsĂ€tts dagligen för en stor mĂ€ngd fysiska risker. Till denna miljö skickas gymnasieelever med inriktning restaurang att göra sin 15 veckor lĂ„nga Arbetsplatsförlagda utbildning (Apu). I mĂ„nga fall har inte handledarna nĂ„gon handledarutbildning och har dĂ„lig kunskap om elevernas kunskapsnivĂ„ och gĂ€llande sĂ€kerhetsregler. Detta förstĂ€rks ofta med en bristfĂ€llig kommunikation mellan skola och handledare.Vi har fĂ„tt intrycket av att sĂ€kerhetsfrĂ„gan Ă€r för kĂ€nslig att diskutera dĂ€rför finns det vĂ€ldigt lite artiklar och forskning mm inom detta omrĂ„de.VĂ„rt huvudsyfte var att göra en lathund som bedömdes kunna bidra till att öka den fysiska sĂ€kerheten för restaurangelever pĂ„ Apu. Lathunden skall vara till hjĂ€lp för bĂ„de elev, handledare och lĂ€rare och Ă€ven öka kommunikationen mellan parterna.VĂ„r frĂ„gestĂ€llning:Hur kan vi med hjĂ€lp av en lathund bidra till att den fysiska sĂ€kerheten för restaurangelever pĂ„ Apu ökar?Detta har vi med hjĂ€lp av kvalitativa intervjuer med elever, handledare och lĂ€rare undersökt.Intressekravet hos samtliga mĂ„lgrupper var en lathund i form av ett bindande kontrakt för samtliga parter, innehĂ„llande fysiska sĂ€kerhetsregler under Apu, kontakt uppgifter samt rĂ€ttigheter och skyldigheter för samtliga parter.Kontraktskrivningen krĂ€ver ett fysiskt möte sĂ„ dĂ€rför har vi Ă€ven gjort litteraturstudie om det fysiska mötet för att understryka hur viktigt det Ă€r.Även under utformningen av lathunden/kontrakt har vi tagit hjĂ€lp av litteraturstudier..

Genom intrÀdet i Europeiska Unionen fick Sverige ett helt nytt ansvar. Den nationella lagstiftningenska lÀmna företrÀde till EU-rÀtten och de nationella domstolarna ska tolka ochtillÀmpa EU-rÀtten korrekt i den svenska lagstiftningen. För att detta ska kunna uppnÄs skalojalitetsprincipen tillÀmpas i medlemsstaterna för att sÀkerstÀlla att EU-rÀtten har ett effektivtgenomslag pÄ nationell nivÄ. DÄ de nationella domstolarna har svÄrigheter med tolkningenoch tillÀmpningen av EU-rÀtten ska man rÄdfrÄga EU-domstolen genom artikel267 FEUF, begÀran om förhandsavgörande för vÀgledning, detta för att EU-rÀtten ska tolkasoch tillÀmpas enhetligt. EU-domstolen Àr det rÀttskippande organ som ska sÀkerstÀllaatt lag och rÀtt följs samt skapa och uveckla prejudikat som bidrar till rÀttsutvecklingen iunionen.

Idag Àr integration ett aktuellt Àmne och berör mÄnga mÀnniskor i samhÀllet, inte minst pÄ grund av globaliseringen som pÄgÄr. Med integration menas att alla ska ha samma rÀttigheter och skyldigheter i samhÀllet och dÀrmed behandlas lika, oavsett vilken hÀrkomst man tillhör, vilken socioekonomisk status man har eller vilket kön man tillhör etcetera. Motsatsen till och vad som motverkar integration Àr segregation. Man kan sÀga att de bÄda benÀmningarna Àr beroende av varandra. Utan segregation sÄ kan man inte tala om nÄgon integration, och framför allt inte arbeta mot en sÄdan eftersom det i sÄ fall inte finns identifierbara grupper att integrera med varandra. Integration Àr ett komplext Àmne och bör preciseras i sitt sammanhang för att ordet skall ha nÄgon betydelse. I politiken anvÀnds ordet flitigt, ofta utan att preciseras och dÀrmed blir politikernas ord ganska diffusa. Detta skapar problem i till exempel kommunernas arbete för integration.

Syftet med uppsatsen var att undersöka sex socialsekreterares uppfattningar av modern och fadern som förÀldrar i familjer dÀr mannen utövar vÄld mot kvinnan samt att undersöka om deras uppfattningar av modern och fadern skiljer sig Ät, avseende förÀldraskapet. Undersökningen bestod av halvstrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Resultaten analyserades utifrÄn tidigare forskning, rollteori och genus. Resultaten av undersökningen visade att socialsekreterarna uppfattade ett bra förÀldraskap som att det medför skyldigheter sÄsom att tillgodose sina barns behov. Mödrar och fÀder har lika ansvar för barnets vÀlbefinnande.

I denna uppsats försöker jag visa hur gymnasieskolans lÀroplans maktutövning pÄ eleven har förÀndrats frÄn en i huvudsak deontisk och regelstyrd maktutövning till en betydligt djupare och mer sofistikerad mÄlstyrd maktutövning. Detta leder till att lÀroplanen i högre utstrÀckning Àn tidigare försöker pÄverka ett visst utfall, vilket följaktligen förÀndrar regleringen av elevens sociala makt, d.v.s. elevens handlingsfrihet och möjlighet att pÄverka ett specifikt utfall. En annan konsekvens Àr att denna form av maktutövning i högre grad orsakar och konstruerar nya dolda maktförhÄllanden, dÄ det dels blir svÄrare att i varje enskilt fall avgöra vem som utövar makt pÄ vem och varför, och dels blir svÄrare att skilja ut handlingar frÄn attityder. I min uppsats utgÄr jag frÄn frÄgestÀllningarna ?Hur konstitueras elevers makt i gymnasieskolans lÀroplan??, ?Hur har beskrivningen av elevers rÀttigheter, skyldigheter och efterstrÀvansvÀrda egenskaper förÀndrats i och med övergÄngen till en mÄlstyrd skola?? och ?Kan vi utifrÄn svaren pÄ de tvÄ föregÄende frÄgorna dra nÄgra slutsatser om ifall den enskilde elevens möjlighet att pÄverka ett visst utfall har förÀndrats?? UtifrÄn en dokumentanalys, som dels bestÄr av en innehÄllsanalys och dels av en diskursanalys, drar jag slutsatsen att lÀroplanens maktutövning pÄ eleven bÄde har breddats och fördjupats samt att elevens sociala makt har blivit mer otydlig..

Sociala medier har fÄtt en allt större roll i det svenska samhÀllet och anvÀndarantalet ökar stÀndigt. I takt med att internetuppkopplingen blivit mer lÀttillgÀnglig genom exempelvis smarta telefoner har sÀttet som kommunikation idag sker pÄ fÄtt nya dimensioner. Privatlivet har sÄledes börjat gÄ in i arbetslivet och tvÀrtom, vilket har lett till att grÀnsen blivit otydlig och svÄrdefinierad. Vad arbetstagare fÄr uttrycka i sociala medier Àr omdiskuterat och Äsikter mellan arbetsgivare, Arbetsdomstolen och andra aktörer gÄr isÀr. Den grundlÀggande Yttrandefrihetsgrundlagen inskrÀnks i den privata sektorn av lojalitetsplikten och Àven rÀtten att kritisera arbetsgivaren begrÀnsas.

Syftet med min studie var att se mobbning ur lÀrarnas/skolpersonalens perspektiv. Jag ville se vilka krav som stÀlls pÄ lÀrare/skolpersonal att hantera mobbning utifrÄn de nya lagkraven. Jag har ocksÄ undersökt vilken utbildning som studenterna pÄ lÀrarprogrammet fÄr i Àmnet mobbning och om de anser att den Àr tillrÀcklig. Jag har gjort en kvalitativ studie dÀr jag har genomfört intervjuer med en utvald skolas mobbningsteam och deras mobbningsansvariga kurator. För att fÄ insyn i lÀrarutbildningen har jag ocksÄ genomfört intervjuer med lÀraren som ansvarar för mobbningskursen i lÀrarprogrammet, samt med studenter som studerar till lÀrare.

Tanken med denna uppsats var att vara till hjÀlp för att synliggöra och skapa diskussion bland skolans pedagoger om hur man kan upptÀcka att elever far illa i hemmet och hur anmÀlningsplikten hanteras i dess verksamhet. Vi önskade att denna uppsats skulle kunna leda till ett bÀttre samarbete mellan socialtjÀnsten och skolans verksamhet. Detta för att elever som far illa i hemmet ska fÄ hjÀlp av skolan i tid. VÄrt resultat i undersökningen byggde pÄ kvalitativa intervjuer med pedagoger, rektorer och socialsekreterare, och hade till syfte att visa pÄ hur vÄrt valda arbetsomrÄde fungerade i praktiken. Undersökningen visade att skolans personal har brister i kunskap om anmÀlningsplikten och vilka signaler elever kan visa som far illa i hemmet.

Detta arbete handlar om vÄld i nÀra relationer och avgrÀnsar sig till mestadels kring kvinnornas situation i frÄga. Mitt syfte med denna rapport Àr att, dels förhöja mina kunskapsnivÄer inom problemomrÄdet samt dels att utvidga och förhoppningsvis förbÀttra mina initiala ÄtgÀrder i mitt framtida polisiÀra arbete. Visserligen döms gÀrningsmÀnnen idag enligt drygare dom vid brott i nÀra relationer Àn tidigare. Men de största problemen Àr dock fortfarande att mÄlsÀgande inte vÄgar anmÀla att de har blivit utsatta för sÄdana brott samt att de drar tillbaka anmÀlningar innan brotten hunnits utredas. Detta medför stora problem för polisens brottsbekÀmpning inom detta omrÄde men utgör samtidigt en oerhört viktig informationskÀlla för en del av den siffra över hur mÄnga sÄdana ouppklarade brott som Ärligen begÄs.

Forskning har visat att vÄld Àr ett samhÀllsproblem och anses vara en av de frÀmsta bakomliggande orsakerna till den ohÀlsa som finns bland kvinnor i vÀrlden. Kvinnor tillhör en grupp i samhÀllet som löper stor risk att utsÀttas för vÄld i nÀra relationer. För att begrÀnsa vÄr studie har vi valt att inrikta osspÄ vÄldsutsatta kvinnor frÄn mellanöstern. Forskning visar att kvinnor med utlÀndsk bakgrund Àr en ytterst sÄrbar och utsatt grupp. Syftet med studien Àr att skapa en förstÄelse för hur personal pÄ skyddade boenden konstruerar vÄldsutsatta kvinnor frÄn mellanösterns hjÀlpbehovoch hur de arbetar för att bemöta dessa.

I denna uppsats har vi granskat de tvÄ yrkena rÄdgivare och revisor för att se vad yrkena innebÀr. Vi har anvÀnt oss av sekundÀrdata och pÄ sÄ sÀtt försökt att skaffa oss en bild av hur yrkena ser ut. Vi har sedan lÀst och analyserat rÀttfall för att se hur domarna har fallit inom respektive yrkesomrÄde. Detta har vi gjort med intresse av den nya lagen som trÀdde ikraft 2004 för finansiell rÄdgivning. Vi ville se om den nya lagen har hunnit ge nÄgra effekter i form av fÀllande domar.

Uppsatsen handlar om de sÄ kallade grÄzonsbarnen. Detta innebÀr de elever som ofta inte har nÄgon diagnos men som ÀndÄ har svÄrt att uppnÄ kunskapsmÄlen i skolan. Uppsatsen fokuserar pÄ arbetet med grÄzonsbarnen och hur lÀrarna arbetar för att inkludera alla sina elever i undervisningen och hur de gör för att anpassa undervisningen sÄ att alla elever har en chans att uppnÄ högsta möjliga nivÄ. Undersökningen innefattar Àven de digitala hjÀlpmedel lÀrarna anvÀnder sig av i undervisningen. Dessutom vilka resurser skolorna har till arbetet med dessa elever och vilka svÄrigheter som uppkommer om resurserna inte Àr tillrÀckliga.