Efter drygt trettio Är av diskussioner och förhandlingar kunde enighet bland EUs medlemslÀnder uppnÄs och rÀttsakterna: förordningen om stadga för europabolag och det kompletterande direktivet om arbetstagarinflytande i europabolag antas den 8 oktober 2001. DÄ medlemslÀnderna ej kunde enas om att europabolagen endast skulle lyda under EUs lagar, överlÀmnades flertalet frÄgor att regleras via nationell rÀtt. Syftet med uppsatsen Àr att klargöra hur direktivet om arbetstagarinflytande i europabolag Àr utformat och hur detta överfördes till svensk rÀtt. Förutom det faktum att direktivet ej Àr skrivet pÄ ett tillrÀckligt klart och tydligt sÀtt, framkommer Àven att utredarens betÀnkande var i behov av flertalet Àndringar för att fÄ samma innebörd som direktivet. Dock kvarstÄr viktiga och dÀrmed oreglerade frÄgor i avvaktan pÄ direktivets revidering.

ArbetsrÀtten Àr den del av lagstiftningen som omfattar det rÀttsliga förhÄllandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, samt reglerar nÀr arbetsgivaren har rÀtt att avskeda eller sÀga upp en arbetstagare. Innan den första lagstiftningen antogs pÄ de arbetsrÀttsliga omrÄdena var det fritt för arbetsgivare att sÀga upp eller avskeda de anstÀllda. I lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS) föreskrivs att rekvisitet saklig grund mÄste vara uppfyllt för en giltig uppsÀgning pÄ grund av personliga skÀl och för avsked krÀvs att arbetstagaren grovt har Äsidosatt sina skyldigheter. En nÀrmare redogörelse för hur rekvisiten ska tolkas sker inte i LAS. Syftet med denna uppsats har dÀrför varit att redogöra för vad begreppen saklig grund och grovt ÄsidosÀttande innebÀr, samt utreda vad en arbetstagares lojalitetsplikt innebÀr och nÀr illojalt beteende anses föreligga.

En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestÀmmelserna för att möta de EU-rÀttsliga bestÀmmelserna. Ett exempel pÄ en sÄdan reglering Àr mervÀrdesskatten. Syftet med regleringen av mervÀrdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemslÀnderna. MervÀrdesskatten har harmoniserats genom mervÀrdesskattedirektivet som medlemsstaternas Àr förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att sjÀlva tolka och avgöra tillvÀgagÄngssÀttet, sÄ lÀnge direktivets syfte uppnÄs.

Syftet med studien Àr att analysera hur inhyrda konsulter som har sin konsultchef pÄ plats upplever sin arbetssituation. Det som stÄr i fokus Àr hur konsulterna ser pÄ sina möjligheter till utveckling, anstÀllningsbarhet, anstÀllningstrygghet, sin chef och det stöd som ges, samt de krav och den egenkontroll de upplevs ha i sitt arbete.Metoden som anvÀnts i uppsatsen Àr av kvalitativt slag och intervjuerna som genomförts Àr av semistrukturerad karaktÀr. Urvalet omfattas av totalt sju intervjuer. Fem intervjuer Àr utförda med inhyrda konsulter, varav tre av dem Àr sÄ kallade in-housade konsulter som har sin konsultchef pÄ plats medan de resterande tvÄ Àr traditionellt inhyrda och dÀrmed har sin konsultchef pÄ distans. Denna studie bygger pÄ en jÀmförelse av dessa konsulters arbetssituation.

För de originÀra fÄngen ockupation och specifikation finns det varken nÄgra lagregler eller nÄgon utförlig beskrivning i den juridiska litteraturen. DÀrför har jag i denna uppsats analyserat dels vilka krav som kan antas gÀlla för ÀganderÀttsförvÀrv genom ockupation respektive specifikation, dels om man genom dessa originÀra fÄng kan förvÀrva ÀganderÀtten till en övergiven byggnad som Àr lös respektive fast egendom. För ÀganderÀttsförvÀrv genom ockupation kan det anses finnas tvÄ krav; dels mÄste egendomen vara herrelös och dels mÄste egendomen tas i besittning. Byggnad som Àr lös egendom samt byggnad som Àr fast egendom kan enligt min mening bli herrelösa och de kan tas i besittning. Trots detta kommer ockupanten inte att kunna bli dess Àgare.

FörhÄllandet mellan förÀldrar och barn Àr av en sÀregen art. Som förÀlder och förmyndare för sitt barn har man ansvar att uppfostra och se till att barnet Àr tillfredsstÀllt bÄde emotionellt och ekonomiskt. Uppsatsen behandlar den ekonomiska delen av tillsynen. Den som Àr förÀlder, förmyndare, god man eller förvaltare till omyndiga personer, har som ekonomiskt ansvar att förvalta den omyndiges egendom och tillgÄngar. Detta pÄ ett sÄdant sÀtt att de inte förfars, eftersom den underÄrige inte har full rÀttskapacitet.

En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestÀmmelserna för att möta de EU-rÀttsliga bestÀmmelserna. Ett exempel pÄ en sÄdan reglering Àr mervÀrdesskatten. Syftet med regleringen av mervÀrdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemslÀnderna. MervÀrdesskatten har harmoniserats genom mervÀrdesskattedirektivet som medlemsstaternas Àr förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att sjÀlva tolka och avgöra tillvÀgagÄngssÀttet, sÄ lÀnge direktivets syfte uppnÄs.

AvtalsrÀtten vilar pÄ principen att avtal skall hÄllas. Den som vÀgrar att uppfylla sitt avtalslöfte kan tvingas att fullgöra sina skyldigheter och betala skadestÄnd genom tvÄngsÄtgÀrder av myndighet. Men precis som för principer i allmÀnhet, sÄ har Àven denna princip ett flertal undantag. En teoretisk motivering för att befrias frÄn en avtalsförpliktelse Àr den tyska OmöjlighetslÀran som vÀxt fram pÄ grundval av den romerska rÀttsgrundsatsen - impossibilum nulla obligatio est. Denna lÀra föresprÄkar attvid förekomst av objektiv ursprunglig omöjlighet, dvs.

Syftet med studien Àr att undersöka hur Sveriges förbud mot köp av sexuella tjÀnster respektive Danmarks mer tillÄtande instÀllning, upplevs av kvinnor som sÀljer sex i vardera land. Vi har valt att fokusera pÄ de faktorer som rör risk- och skyddsaspekter, rÀttigheter - och skyldigheter, rÄdande attityder i samhÀllet samt hur dessa kan tÀnkas pÄverka kvinnornas privatliv. Genom kvalitativa intervjuer med fyra sexsÀljande kvinnor och sex professionella pÄ omrÄdet framkommer det en tydlig distinktion mellan de som sÀljer sex pÄ gatan och de som sÀljer sex inomhus. Med hjÀlp av stigmateorin, empowerment samt ett specifikt synsÀtt pÄ sexualitet har vi kunnat analysera deras polariserade upplevelser och erfarenheter. UtifrÄn en tematisk analys framkommer det att kvinnorna i Sverige upplever lagstiftningen som paradoxal i avseende pÄ risk- och skyddsfaktorer.

Medborgarna i en kommun spelar en viktig roll för hur den kommunala politiken skall se ut. Det finns mÄnga sÀtt att se pÄ vad ett medborgarskap Àr för nÄgot och vilka skyldigheter och rÀttigheter man skall ha samt hur man som medborgare skall kunna utöva inflytande. Ambitionen med arbetet har varit att studera och beskriva medborgarutskottens uppgÄng och fall i Helsingborgs stad. Detta görs genom teoretiska utgÄngspunkterna politisk kommunikation och olika syner pÄ medborgarskap och demokrati. Dessa anvÀnder jag för att fÄ svar pÄ hur man ser pÄ medborgarna och demokrati och för att kunna förklara den politiska processen som skett under medborgarutskottens existens samt ge svar pÄ mina frÄgestÀllningar.

Under 2000-talet har fler och fler svenska byggnader drabbats av fuktskador som en följd av att byggnaderna har uppförts med den sÄ kallade enstegsmetoden. Vid undersökningar som har gjorts av fasaden efter det att skadorna uppmÀrksammades, har det funnits att fasadkonstruktionen i sitt utförande blir mycket kÀnslig för fukt. Denna kÀnslighet för fukt hos fasaden har fram till dess att en rapport frÄn SP slÀpptes Är 2007, varit helt okÀnd för konsult- och  entreprenadbranschen. FrÄgan blir dÄ vem som egentligen ansvarar för dessa skador.Enligt det standardavtal, AB 04, som anvÀnds i dagslÀget pÄ byggmarknaden föreligger endast ett fel om en del av entreprenaden inte överensstÀmmer med kontraktshandlingarna. Detta medför att ett fel, för vilket entreprenören svarar, endast föreligger om entreprenören vid konstruktionen av entreprenaden har frÄngÄtt frÄn kontraktshandlingarna.

Bakgrund: Enligt patientsÀkerhetslagen 2010:659 ska vÄrdgivare Ärligen skriva en patientsÀkerhetsberÀttelse. Granskning av 76 patientsÀkerhetsberÀttelser i Stockholms lÀns landsting (SLL) visade bristande kunskap om hur den skrivs och bristfÀllig förstÄelse för patientsÀkerhet, frÀmst bland mindre vÄrdgivare. HÀlso- och sjukvÄrdsadministratörer kunde inte besvara vÄrdgivarnas frÄgor om patientsÀkerhetsberÀttelsen, varför ett förbÀttringsprojekt initierades för att skapa stödmaterial samt nyttiggöra patientsÀkerhetsberÀttelsen. Syfte: Att belysa hur ett statligt styrinitiativ hanterades i praktiken i SLL och vilka erfarenheter som kunde knytas till praktikprojektet i hÀlso-och sjukvÄrdsadministrationen, hos vÄrdgivare och i interaktionen dem emellan samt om insatserna bidrog till ökad förstÄelse för patientsÀkerhet. Metod: Studien var en deskriptiv fallstudie. Datainsamlingen bestod av intervjuer med vÄrdgivare och hÀlso-och sjukvÄrdsadministratörer och dokumentanalys. Analyserna var kvalitativ och kvantitativ innehÄllsanalys.

Vad har barn i Sverige för rÀttigheter idag och vad har förÀldrar för skyldigheter gentemot sina barn? Ska förÀldrar skiljas eller ska de stanna kvar för barnens skull? NÀr familjer splittras Àr det ofta barnen som blir de största förlorarna, för att förÀldrar inte kan komma överens. Ska det verkligen vara sÄ? Lagstiftningen har de senaste Ärtiondena förbÀttrats och gÄr fortfarande i positiv riktning inom detta omrÄde, bl.a. beroende pÄ att separationer inom familjer har blivit allt vanligare och att samhÀllsutvecklingen har förÀndrats.

SammanfattningSyftet var att inom sluten barnsjukvÄrd undersöka sjuksköterskors erfarenhet, kunskap och upplevelse av ansvar och skyldigheter vid misstanke om att barn de vÄrdat utsatts för barnmisshandel. Begreppet barnmisshandel innefattade i denna studie att en vuxen person utsatt barnet för fysiskt- eller psykiskt vÄld, sexuella övergrepp, krÀnkningar eller försummelse att tillgodose barnets grundlÀggande behov. Designen var beskrivande med kvalitativ ansats. Sex sjuksköterskor valdes ut och intervjuades med halvstrukturerade frÄgor. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en uppfattning om huruvida pedagoger interagerar lika eller olika med sina elever utifrÄn ett könsperspektiv. För att uppnÄ denna fördjupade förstÄelse observeras tre pedagogers beteende i olika lÀrandesituationer, men med samma barngrupp.  Med andra ord Àr det de berörda pedagogernas beteende och bemötande gentemot eleverna som undersöks och inget fokus lÀggs pÄ eleverna. De metoder som anvÀnds under studiens gÄng Àr av etnografisk karaktÀr dÄ dessa Àr de bÀst lÀmpade metoderna för att ta reda pÄ hur verkligheten, i detta fall skolan dÀr undersökningarna görs, faktiskt ser ut. Detta sker genom observationer samt kompletterande intervjuer för att fÄ en klarare bild av hur pedagogerna i frÄga tÀnker angÄende jÀmstÀlldhet. Den kvalitativa aspekten av jÀmstÀlldhet, som Àr i fokus under detta arbete, innebÀr att kvinnor och mÀn ska ha samma rÀttigheter, skyldigheter och möjligheter nÀr det kommer till saker i vÄr vardag.