Jakobsson, Cecilia (2015). Samspelets möjligheter och svÄrigheter mellan professionella vuxna och ensamkommande ungdomar. Possibilities and difficulties of interaction, between professionals and unaccompanied youth. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Uppsatsens syfte Àr att tolka möjligheter och svÄrigheter i mötet mellan ensamkommande ungdomar och professionella vuxna som arbetar pÄ gruppboende för just ensamkommande i Äldrarna 14-17 Är. Det empiriska materialet bygger pÄ fem kvalitativa djupintervjuer med informanter som alla möter eller har mött ensamkommande ungdomar i sitt dagliga arbete pÄ gruppboenden.

Specialpedagogisk handledning har enligt mÄnga forskare blivit ett svar pÄ de förÀndringar som skett inom förskolan. Exempel pÄ dessa förÀndringar Àr; förskolans övergÄng frÄn Social-styrelsen till Skolverket, utbyggnaden av förskolan, tillkomsten av förskoleklass och inte minst de betydligt större barngrupper som idag blivit mer regel Àn undantag. I samband med övergÄngen till skolverket blev förskolans förestÄndare rektor, och ersatte den ledarroll tidiga-re förestÄndare hade. I samband med detta dök en ny yrkeskategori upp, specialpedagogen, som Äterfanns som handledare ? ett verktyg för förskola och skola i förÀndrings- och utveck-lingsarbeten.Studiens syfte var att undersöka om och pÄ vilket/vilka sÀtt handledning har betydelse.

Abstract Titel: FörvÀntningar pÄ lÀrare i gymnasiesÀrskolan, en studie inom ett gymnasieförbund sett ur olika perspektiv. (Expectations on teachers working at a special school with mentally handicapped children A study seen out of different perspectives). Författare: Dag Simmingskiöld, Ann-Charlotte Pregler Typ av arbete: C-uppsats (15 p) Handledare: Kristian Lutz. Examinator: Marie Leijon Kurs: Förberedande kurs för specialpedagogik Program: LÀrarprogrammet, Malmö högskola Datum: Mars 2011 Syfte Studiens huvudsyfte var att undersöka vilka förvÀntningar det finns pÄ lÀrare som arbetar inom gymnasiesÀrskolan. Undersökningen avsÄg att besvara syftet utifrÄn tre frÄgestÀllningar. Vilka förvÀntningar finns det hos olika grupper pÄ lÀrare som arbetar inom gymnasiesÀrskolan och hur de lever upp till dessa? Uppfattar deltagarna att eleverna trivs? Vilka förÀndringar har skett inom gymnasiesÀrskolan och vilka tankar och orsaker ligger till grund för dessa? Metoden Hur gick vi tillvÀga? Efter samtal med vÄr handledare, Kristian Lutz, och de tips vi fick beslöt vi oss för tvÄ parallella metoder.

Regleringsbrevet Àr ett av myndighetens styrdokument utöver instruktion, verksamhetsförordning och gÀllande lagar. Med regleringsbrev och anslagstilldelning vilka Àr fastsatta av regeringen ska myndigheten planera sin verksamhet som ska resultera i verksamhetsplaner. LantmÀteriet styrs bland annat av regeringen i form av regleringsbrev trots att deras verksamhet till största delen Àr beroende av avgifter för sina tjÀnster och produkter. Kunderna Àr av skilda slag, allmÀnheten, kommunala och statliga verksamheter, men ocksÄ nÀringslivet. Endast 25 % av LantmÀteriets omsÀttning Àr anslagstilldelning frÄn regeringen resterande del Àr intÀkter frÄn nÀringslivet.

Bakgrund: Handledning Àr ett Àmne som ligger i tiden bÄde inom förskolans och inom skolans vÀrld. Centralt i vÄr studie Àr hur handledningen praktiskt bedrivs av specialpedagoger samt hur de talar om handledning som verktyg och om sin handledarroll. DÄ man som samtalsledare ocksÄ har en möjlighet att styra samtalet sÄg vi begrepp som ansvar, makt och pÄvekan som viktiga ord att föra fram i vÄr studie. Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att belysa hur de tillfrÄgade specialpedagogerna talar om handledningssamtalet och sin handledarroll, samt om begrepp som makt, pÄverkansmöjlighet och ansvar i ett specialpedagogiskt perspektiv. UtgÄngspunkten för studien Àr att synliggöra olika diskurser inom Àmnet och belysa det faktum att hur specialpedagogerna talar om handledning, ansvar, makt och pÄverkan ger olika konsekvenser för verksamheten och för barn i behov av sÀrskilt stöd.

Denna rapport behandlar ett examensarbete som bedrivits mot AB Realisator. Examensarbetet ligger pÄ D-nivÄ och innefattar 30 högskolepoÀng. Uppdraget frÄn Realisator innefattade att designa ett chassi till en brandrobot.Realisator startade ett stort projekt för att utveckla en brandrobot som ska underlÀtta för rÀddningstjÀnsterna vid besvÀrliga brÀnder sÄ att chansen att rÀdda liv ökar, sÀkerheten för personalen ökar och kostnaderna minskar. Brandroboten ses som en internationellt gÄngbar produkt. Projektet Àr en fortsÀttning pÄ ett tidigare stadium, demo1, dÀr identifierades de viktigaste grunderna som mÄste finnas i brandroboten.

Inom EU sker handel under frihandelsavtal. Det innebÀr att företag kan handla med andra företag inom unionen utan att köpet regleras av tullar, importkvoter och andra handelspolitiska ÄtgÀrder. Företag inom gemenskapen kan köpa varor fritt frÄn avgifter, vilket ger en stor ekonomisk fördel. DÄ handel bedrivs med lÀnder utanför frihandelszonen sker det inte lÀngre under frihandelsavtal, vilket betyder att importavgifter kommer behöva betalas för att ta in varorna i landet. För att hjÀlpa nÀringslivet att hantera den pÄverkan avgifterna kan ha pÄ ett företags likvida medel har ett speciellt förfarande tagits fram, kallat tullager.

Denna rapport behandlar ett examensarbete som bedrivits mot AB Realisator. Examensarbetet ligger pÄ D-nivÄ och innefattar 30 högskolepoÀng. Uppdraget frÄn Realisator innefattade att designa ett chassi till en brandrobot.Realisator startade ett stort projekt för att utveckla en brandrobot som ska underlÀtta för rÀddningstjÀnsterna vid besvÀrliga brÀnder sÄ att chansen att rÀdda liv ökar, sÀkerheten för personalen ökar och kostnaderna minskar. Brandroboten ses som en internationellt gÄngbar produkt. Projektet Àr en fortsÀttning pÄ ett tidigare stadium, demo1, dÀr identifierades de viktigaste grunderna som mÄste finnas i brandroboten.

Syfte: Mitt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare upplever klÀdselns betydelse för hur man blir framgÄngsrik i sin yrkesroll. Om klÀdseln har betydelse, pÄ vilket sÀtt bidrar den till lÀrares professionalitet? Bakgrund: Ord som professionell, kompetent och utvecklingsinriktad anvÀnds flitigt i bÄde media och marknadsföring. Inför anstÀllningsintervjuer ges rÄd och direktiv för hur du ska skriva ditt CV, svara pÄ intervjufrÄgor och hur du ska klÀ dig för att ge ett professionellt intryck. Estetisk kompetens Àr ett relativt nytt begrepp som introducerats som komplement till formell, social och emotionell kompetens och dÄ framförallt inom handeln.

Denna rapport Àr en bestÀllning av den regionala samordningsfunktion som finns i lÀnet kring farliga Àmnen. Rapporten behandlar förekomst av farliga Àmnen pÄ fasta industrianlÀggningar, pÄ vÀg och jÀrnvÀg samt kommunal rÀddningstjÀnsts och övriga berörda myndigheters förmÄga att hantera olyckor med farliga Àmnen inom Norrbottens lÀn.I dagens samhÀlle lagras, hanteras och transporteras Àmnen med farliga egenskaper rutinmÀssigt i stora mÀngder. Farliga Àmnen transporteras pÄ vÀg, jÀrnvÀg, till sjöss och i luften. PÄ land stÄr vÀgtransporterna för den största mÀngden farligt gods. Allvarliga hÀndelser med farliga Àmnen Àr ovanliga men intrÀffar varje Är i Sverige.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva och analysera relativt nyexaminerade speciallÀrares nulÀge och önskelÀge betrÀffande yrkesroll, arbetsuppgifter och arbetssituation. Vi ville undersöka i vilken utstrÀckning speciallÀrare arbetar som speciallÀrare och pÄ vilket sÀtt deras didaktiska kompetenser framtrÀder och tas till vara i undervisning och i skolutveckling.Teori: Studien har genomförts inom den specialpedagogiska disciplinen. Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr professionaliseringsteori, som bygger pÄ yrkens utveckling mot en profession. I professionaliseringsteorin intresserar man sig för sambandet mellan profession, kunskap och möjligheten för yrkesgrupper att omsÀtta detta i yrkespraktiken Metod: Studien grundade sig pÄ enkÀtsvar frÄn 32 speciallÀrare examinerade frÄn Göteborgs Universitet Ären 2011-2013. För att fÄ svar pÄ studiens syfte valdes bÄde en kvantitativ och kvalitativ ansats.

Syfte: Syftet med studien Àr att studera en brukarenkÀt riktad till vÄrdnadshavare i förskolan, samt diskutera vad dess konsekvenser kan innebÀra utifrÄn begreppet ?en skola för alla?.TvÄ frÄgestÀllningar Àr centrala i studien:- Hur Àr brukarenkÀten uppbyggd?- Vilka diskurser framtrÀder i brukarenkÀtens konstruktion?Teori: Den franske filosofen Foucault utgÄr frÄn att diskurserna skapar de subjekt vi Àr. Enligt Foucault kan kunskap till omvÀrlden inte betraktas som objektiv, utan kunskap om vÀrlden Àr alltid kulturell och historiskt prÀglad. Kunskap fÄs genom nÄgot som utövas tillsammans, med sprÄket som verktyg. Den teoretiska ansatsen i studien utgörs av diskursanalysen, det vill sÀga hur man ?talar om? eller ?skriver om? nÄgot.

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka omeffektiviteten utmanar rÀttssÀkerheten vid skattekontrollen i kontantbranschen.Jag undersöker om lagstiftaren har tagit hÀnsyn till nÀringsidkarensgaranterade rÀttigheter enligt Europakonventionen om mÀnskliga rÀttigheter (EKMR)vid införande av skattekontrollagen. UtgÄngspunkten Àr att undersöka om kontrollavgifterutgör ett straff, om kontrollbesöken Àr i sjÀlva verket taxeringsbesök,taxeringsrevision eller överraskningsrevision samt om kontrollköpen kan varabrottsprovokation eller bevisprovokation, Det Àr dÀrför aktuellt att undersöka ÄtgÀrdernaoch konsekvenserna utifrÄn artikel 4, 6 samt 8 i EKMR. Val av enbart vissabranscher samt befogenheter tillsynsmyndigheten, Skatteverket, har fÄtt gör detocksÄ aktuellt att undersöka skattekontrollagen kontralikabehandlingsprincipen, proportionalitetsprincipen samt om arbetsmetodernaoch arbetsuppgifterna tillhör Skatteverkets normala beskattningsverksamhet.Skatteverkets  vision Àr ?ett samhÀlle dÀr alla vill görarÀtt för sig?. Skatteverket utgÄr dÀrför ifrÄn att medborgarna vill göra rÀttför sig men gör Àven kontroller för att ge legitimitet Ät skattesystemet samtmotivera medborgarna till att medverka i beskattningen och finansieringen av deoffentliga utgifterna.

Energimyndigheten har frÄn Regeringen blivit tilldelad 100 miljoner kronor att fördela som investeringsstöd för att frÀmja en effektiv och utökad produktion, distribution samt anvÀndning av förnybara gaser sÄsom biogas. Myndigheten har samtidigt fÄtt i uppdrag att utveckla en sektorsövergripande biogasstrategi och föreslÄ ÄtgÀrder som pÄ kort och lÄng sikt kan bidra till ökad anvÀndning av biogas. Denna strategi ska ocksÄ tjÀna som ett underlag för fördelning av olika former av stöd inom sektorn.Syftet med detta examensarbete Àr att sammanstÀlla information som kan bidra som underlag vid upprÀttandet av den sektorsövergripande biogasstrategin. Ett annat syfte Àr att bidra med underlag för Energimyndighetens bedömning av var ett investeringsstöd kan ge störst effekt för den fortsatta utvecklingen inom biogasomrÄdet. Detta stöd avser den senaste, ovan nÀmnda, utlysning som Energimyndigheten gjort inom omrÄdet.

Abstract Lygnersjö Lundström, Rebecca (2014). Grafisk kommunikation i grundsÀrskolans inriktning trÀningsskola ? styrande eller stödjande i undervisningen? (Communication with Graphic Symbols i Special School ? controlling or supporting in Teaching?). SpeciallÀrarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö Högskola. ProblemomrÄde Elever som har en annorlunda kommunikationsutveckling behöver andra sÀtt att kommunicera.