SAMMANFATTNINGSociala medier har sedan uppstarten Är 2004 anvÀnts flitigt vÀrlden över. Till en början var det ett nÀtverk designat för privatpersoner, men Är 2007 började Àven företag utnyttja verktyget och till sist fick Àven myndigheter upp ögonen för kommunikationsverktyget. Sociala medier Àr ett ypperligt kommunikationsverktyg som har en egen karaktÀr och arbetssÀtt. Verktyget innehÄller en rad olika kanaler, exempelvis Facebook, Twitter, LinkedIn, som var och en kan anvÀndas pÄ sitt unika vis. Det finns oÀndliga möjligheter i sociala medier, men det Àr inte helt lÀtt att anvÀnda verktyget till dess fulla potential.

Syftet med denna komparativa, enkÀtbaserade studie var att synliggöra eventuella skillnader i uppfattningen om processen för bedömning av lÀrares prestationer hos skolledare i nÄgra skolor i Sverige och pÄ nÄgra internationella skolor. I litteratur-genomgÄngen gick jag igenom ett antal faktorer alt. delmoment som skulle kunna stödja en systematisk utvÀrderingsprocess och jag placerade in lÀrarutvÀrdering som ett led i skolutvecklingsarbete, ett led i den enskilde lÀrarens professionsutveckling och ett verktyg som stöd för att individuell lönesÀttning (pÄ de skolor dÀr lön/anstÀllnings-kontrakt kopplas till prestation). Sex olika förutsÀttningar för utvÀrdering av lÀrare presenterades, vilka kopplades till ett systematiskt arbete med lÀrarutvÀrdering pÄ skolor. UtifrÄn dessa stÀllde jag upp tvÄ utgÄngspunkter, vilka jag avsÄg att utvÀrdera genom denna enkÀtundersökning: att skolenheter som har en tydlig vision/mission/vÀrdegrund har en mer strukturerad process för bedömning av lÀrares individuella prestationer och att skolledarna pÄ de internationella skolorna som deltar i undersökningen genomför en mer systematisk utvÀrdering av lÀrarnas arbete.

Offentlig upphandling Àr allt vÀxande betydelse. FrÄn och med 1 Januari 2008 har en ny lag om offentlig upphandling trÀtt ikraft. Denna har en syster lag som reglerar upphandling inom försörjningssektorn. Den klassiska sektorn omfattar offentliga upphandlingar som upphandlande myndigheter gör gÀllande varor, tjÀnster och byggnadsentreprenader.Efter att en upphandlande myndighet har prövat anbuden ska de upplysa alla anbudssökande och anbudsgivare om utgÄngen. Detta sker genom ett tilldelningsbeslut, i vilket skÀlen för tilldelning stÄr att finna.

Under vÄr praktik hos ledningskansliet vid Karlstads universitet inkom en anonym begÀran att fÄ ut allmÀnna offentliga handlingar i elektronisk form. Vi uppmÀrksammade dÄ problemet att myndigheter inte har nÄgon skyldighet att lÀmna ut allmÀnna offentliga handlingar i elektronisk form. Detta trots att tekniken finns och stÀndigt utvecklas och att det dÀrför kan tÀnkas bli mer och mer vanligt att myndigheter fÄr in förfrÄgningar om att fÄ ut en allmÀn offentlig handling elektroniskt. Uppsatsen har för avsikt att ge svar pÄ om myndigheter bör ha en skyldighet att lÀmna ut handlingar i elektronisk form, samt om myndigheten under alla förutsÀttningar har rÀtt att ta ut en avgift i samband med detta. Uppsatsen har ocksÄ som delsyfte att kort undersöka om utlÀmning av allmÀnna handlingar i elektronisk form faktiskt sker.FramstÀllningen bygger pÄ den traditionella rÀttsdogmatiska metoden, vilket innebÀr att med hjÀlp av allmÀnna rÀttskÀllor systematisera och faststÀlla gÀllande rÀtt.Det finns ett flertal regler som talar för att myndigheter ÀndÄ ska anses ha en skyldighet att lÀmnat ut allmÀnna handlingar i elektronisk form om den sökande begÀr det.

Syftet med denna rapport har varit att analysera den reella Äterkopplingen och utvÀrderingar som gjorts vid takras vintern 2009/2010. Metoden Àr en kvalitativansats med semistrukturerade intervjuer samt analys av utvÀrderingar och insatsrapporter gjorda under vintern 2009/2010. Genom intervjuer pÄ den sociotekniska individnivÄn söks svaren kring hur individen upplevt erfarenhetsÄterföringen, tillsyn, och egenkontroll vid takras inom den kommunala verksamheten. Insatsrapporter, arbetsmaterial och andra genomförda utvÀrderingar har Àven legat till grund för analysen. FrÄgestÀllningar som vÀglett i arbetet har varit: Hur togs erfarenheter frÄn takrasen tillvara i samhÀllet? Hur uppfattar individen som varit aktörer vid hÀndelsen att erfarenheten hanterats?  Urvalet Àr ett bekvÀmlighetsurval samt ett snöbollsurval.

Brandskydd i byggnader med antagonistiska hot Àr inte reglerat i svensk lag. Byggnader som kan utsÀttas för antagonistiska hot med brand som följd kan innehÄlla samhÀllsviktig verksamhet, exempelvis ambassader och militÀra anlÀggningar. De svenska underrÀttelsetjÀnsterna för polis och militÀr anger att hotnivÄn för terrorism Àr förhöjd i Sverige. Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap har gett Fortifikationsverket i uppdrag att ta fram en handbok för hur byggnader ska göras sÀkra utifrÄn den hotbild som finns. Syftet med föreliggande examensarbete Àr att söka ta fram underlag för hur byggnader kan skyddas mot antagonistiska brandhot.

Syfte: Syftet med studien Àr: Att fÄ kunskap om pedagogers kompetensutveckling genom arbetet i en studiecirkel om lÀsinlÀrning och lÀsförstÄelse. Den övergripande frÄgestÀllningen blir: Hur bidrar samtal i en studiecirkel till pedagogers kompetensutveckling i att kunna identifiera och stödja elevers lÀsstrategier och lÀsförstÄelse. Teoretisk inramning och metod: Jon Ohlssons organisationspedagogiska perspektiv anvÀnds som det övergripande teoretiska ramverket. Det innefattar lÀrares organiserande av lÀrande och samarbete genom att utbyta erfarenheter och utveckla kompetens, vilket kommer organisationen till del. Studien Àr utförd i en kommunal F-5-skola som ligger i en av Göteborgs kranskommuner.

Regeringens beslut att omlokalisera svenska myndigheter frĂ„n Stockholm har varit, och Ă€r fortfarande, ett mycket omdebatterat Ă€mne. Avsikten med beslutet Ă€r att kompensera för de tidigare genomförda försvarsnedlĂ€ggningarna som framför allt drabbat Arvidsjaur, Östersund, Gotland samt Karlstad/Kristinehamn. Debatten kring detta fĂ„ngade vĂ„r uppmĂ€rksamhet och vi blev intresserade av att nĂ€rmare undersöka hur en omlokalisering pĂ„verkar myndigheternas verksamhet och dess individer. Syftet med denna uppsats Ă€r att utforska hur omlokaliseringen inverkar pĂ„ myndigheternas kompetens och organisationskultur. Med tanke pĂ„ den stora omstĂ€llningen för befintlig personal Ă€r vi ocksĂ„ intresserade av att ta reda pĂ„ vilka konsekvenser förfarandet fĂ„r för den enskilda individen.

RÀddningsenheterna inom Försvarsmaktens vapengren Flygvapnet har som huvuduppgift att genomföra insatser vid flygplanshaverier. För denna uppgift bedrivs det regelbundna övningar dÀr personalen fÄr trÀna sina kunskaper och utrustningen testas. Utöver huvuduppgiften förvÀntas rÀddningsenheterna kunna hantera övriga olyckor som sker vid militÀra baser eller dess nÀromrÄde, sÄ kallade vardagliga olyckor. Ska vardagliga olyckor sÄsom brand i byggnad, brand ej i byggnad, trafikolycka, utslÀpp av farligt Àmne och drunkning/-tillbud hanteras Àr förmÄgan varierad. Mycket ny utrustning har tillförts pÄ senare tid.

Ändrade köp- och betalningsvanor i förening med att det har blivit allt lĂ€ttare att fĂ„ tillgĂ„ng till information om andra mĂ€nniskor har öppnat dörren för en ny typ av brottslig verksamhet. En verksamhet som bestĂ„r i att tillfĂ€lligt utnyttja nĂ„gon annans identitet för att tillskansa sig sĂ„ mycket pengar, varor eller tjĂ€nster som möjligt. BĂ„de köp och betalningar sker i dag i stor utstrĂ€ckning över internet och inte ens för att bli beviljad ett lĂ„n krĂ€vs ett personligt sammantrĂ€ffande. Detta har gjort att möjligheterna att utge sig för att vara nĂ„gon annan har ökat avsevĂ€rt. I dag kan man utan större svĂ„righeter anvĂ€nda nĂ„gon annans identitetsuppgifter för att exempelvis bestĂ€lla varor eller ta upp lĂ„n och sjĂ€lva utnyttjandet utgör ofta ett led i bedrĂ€geri.

Sammanfattning Titel: ?LĂ„t det rĂ€tta komma in? ? en diskursanalys av tre planeringsmöten i förskolan. ?To Let the Right Things In? ? a Discourse Analysis of Planning Meetings in Three Swedish Preschools. Författare: Linda Henryson, Sarah Sandin Examensarbete: Specialpedagogprogrammet 90 hp, LĂ€rande och samhĂ€lle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola Handledare: Kristian Lutz Examinator: Lotta Anderson Datum: 2014-01-16 I föreliggande examensarbete studeras tre planeringsmöten pĂ„ tre olika förskolor i SkĂ„ne. Bakgrund Med hjĂ€lp av diskursanalytiska begrepp och socialkonstruktionistisk hĂ„llning analyseras ljudupptagningar frĂ„n lĂ€rarnas planeringsmöten. Burr (1995) framhĂ„ller fyra grundpelare inom socialkonstruktionismen: ? Kritisk hĂ„llning till kunskap som tas för given. ? Historisk och kulturell bundenhet. ? Kunskap konstrueras genom sociala processer. ? Kunskap och sociala handlingar gĂ„r hand i hand. Syfte Följande frĂ„gestĂ€llningar behandlas: ? Hur konstrueras barns lĂ€rande i lĂ€rarnas planeringsmöten i förskolan? ? PĂ„ vilka sĂ€tt beskrivs barngruppen respektive enskilda barn? ? Är specialpedagogens roll synlig i planeringsmötena, och i sĂ„ fall pĂ„ vilka sĂ€tt? 4 Metod DĂ„ förskolan Ă€r en vĂ€lkĂ€nd kontext för oss bĂ„da ansĂ„g vi att diskursanalys skulle vara en bra metod för att fĂ„ grepp om det vardagliga. Ljudupptagning av lĂ€rarnas diskussioner valdes, dĂ„ detta ansĂ„gs pĂ„verka lĂ€rarna i mindre utstrĂ€ckning Ă€n videoupptagning eller om vi skulle befinna oss i rummet. Analys I analysen speglas det empiriska materialet mot Burrs (1995) fyra grundpelare samt tidigare forskning.

Under vÄr praktik hos ledningskansliet vid Karlstads universitet inkom en anonym begÀran att fÄ ut allmÀnna offentliga handlingar i elektronisk form. Vi uppmÀrksammade dÄ problemet att myndigheter inte har nÄgon skyldighet att lÀmna ut allmÀnna offentliga handlingar i elektronisk form. Detta trots att tekniken finns och stÀndigt utvecklas och att det dÀrför kan tÀnkas bli mer och mer vanligt att myndigheter fÄr in förfrÄgningar om att fÄ ut en allmÀn offentlig handling elektroniskt. Uppsatsen har för avsikt att ge svar pÄ om myndigheter bör ha en skyldighet att lÀmna ut handlingar i elektronisk form, samt om myndigheten under alla förutsÀttningar har rÀtt att ta ut en avgift i samband med detta. Uppsatsen har ocksÄ som delsyfte att kort undersöka om utlÀmning av allmÀnna handlingar i elektronisk form faktiskt sker.FramstÀllningen bygger pÄ den traditionella rÀttsdogmatiska metoden, vilket innebÀr att med hjÀlp av allmÀnna rÀttskÀllor systematisera och faststÀlla gÀllande rÀtt.Det finns ett flertal regler som talar för att myndigheter ÀndÄ ska anses ha en skyldighet att lÀmnat ut allmÀnna handlingar i elektronisk form om den sökande begÀr det.

Abdulkarim Ismail, Amna & FellnÀs, Ingela (2014). SprÄkstörning i ett flersprÄkigt perspektiv. En fallstudie. Language impairment in a multilingual perspective. A case study.

Bakgrunden till uppsatsen Àr brukares upplevelse av myndighetskontakter och om det Àr förutsÀgbarheten eller flexibiliteten som Àr viktigast i beslutsfattandet för att fÄ adekvat hjÀlp nÀr man har ett funktionshinder. Vi har nÄgon gÄng kommit i kontakt med myndigheter, kanske genom uttag av förÀldraförsÀkringen eller genom skolan, men det finns individer som har mÄnga olika möten med myndigheter och dÀr kvaliteten i mötet kan vara avgörande för deras livskvalitet.Studiens utgÄngspunkter för den teoretiska referensramen Àr kommunikation mellan brukare och myndigheter och vad som vanligen orsakar en kommunikationssvÄrighet. DÄ kommunikationen inte fungerar kan det ofta leda till förlÀngda handlÀggningstider. LÀkarintyg har varierande kvalitet som ocksÄ kan vara en del i kommunikationssvÄrigheterna. Bristande samverkan Àr en annan.

Abstract Schumacher, Lisa (2014) Tre kvinnors berÀttelser om sin uppvÀxt - en narrativ studie om ADHD (Three women?s stories about their early life ? a narrative study about ADHD) Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. ProblemomrÄde Studien tar avstamp i att det i skolor och förskolor finns mÄnga barn i behov av sÀrskilt stöd, exempelvis med ADHD-diagnos. Att vara empatisk betyder att förstÄ och att lÄta förstÄelse vara vÀgledande i kontakten med nÄgon annan (Kinge 2000). Jag menar att det finns begrÀnsad förstÄelse för hur barn med ADHD upplever sin situation och vad som pÄverkar dem. Syfte Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse kring hur det kan vara att vÀxa upp och ha ADHD.