Purpose: The purpose of this thesis is to describe the change at Myndigheten and analyze its implementation to identify the employees' attitudes towards the change. The survey of attitudes is important to provide indicators of how they may affect the continued implementation of the process-oriented approach.Research methodology: This thesis is based on both quantitative and qualitative method. Surveys have been implemented on co-workers/employees and an interview has been implemented on a project participant.Theoretical framework: This thesis uses theories of organizations, organizational changes and attitudes.Conclusions: Both positive and negative attitudes are found for the employees and these attitudes are mainly weak. If Myndigheten makes interventions, it can help to minimize the negative consequences that the attitudes may lead to. By doing this the commitment for the change will increase, which is critical for the change to succeed..

Den aktuella studien bygger pÄ en kvalitativ innehÄllsanalys med en analytisk induktion. I undersökningen har den aktuella forskningssituationen kring skolinspektion granskats. KÀllmaterialet bygger pÄ nationell sÄvÀl som internationell forskning, som undersökt effekter och bieffekter som Àr förenade med inspektion. Med utgÄngspunkt i forskningssituationen har Àven förÀldrars, lÀrares samt skolledares Äsikter kring inspektionen undersökts. Vidare har möjligheterna till att verkliggöra skolutveckling via inspektion undersökts.

Syfte: Skolverket ? KK-stiftelsen - Myndigheten för skolutveckling etc., har genomfört flera undersökningar och rapporter de senaste tvÄ senaste decennierna om datorer och IT. Dessa Àr givetvis vÀrdefulla för skolutveckling i allmÀnhet och för den enskilde inom skolomrÄdet för reflektion över sin egen praxis. Syftet med min undersökning har ett praktiskt intresse. Jag vill fÄnga in ungdomars uppfattningar om datorkunskap/ IT i perspektivet, dÄ ? nu - sedan.

Syftet med denna rapport Àr att titta pÄ hur samverkan fungerar mellan polisen och socialtjÀnsten, nÀr det gÀller deras arbete med barn och unga som far illa hemma. Hur fungerar samarbetet praktiskt och vad tycker personal pÄ myndigheterna om samarbetet? I de inledande kapitlen beskrivs barnperspektivet och den strategi för samverkan som Socialstyrelsen tillsammans med Myndigheten för skolutveckling och Rikspolisstyrelsen fÄtt i uppdrag av regeringen att utveckla. OcksÄ lagbestÀmmelser om skyldighet för Polisen och SocialtjÀnsten att samverka sammanfattas. Rapporten innehÄller intervjuer med personal frÄn respektive myndighet.

Syftet med vÄr undersökning har handlat om att försöka fÄ klarhet i vad som hindrar eller möjliggör skolutveckling. Vi har i examensarbetet Möjligheter och hinder för förverkligandet av en sjÀlvförnyande och demokratisk skola ? Sett utifrÄn olika perspektiv och ramfaktorteorin (Possibilities and obstacles for fullfullment of a modern and democratic school ? Analysed from different perspectives and the framefactor theory) stÀllt ett antal frÄgestÀllningar som vi besvarat genom ett deduktivt, kvalitativt arbetssÀtt. Detta innebÀr att vi utgÄtt frÄn teori och hypoteser som vi sedan prövat med verkligheten genom intervjuer. Synen pÄ skolutveckling har skiftat, men en gemensam nÀmnare vi iakttagit Àr att nÀstan samtliga informanter associerar begreppet mot nÄgot framÄtsyftande och gemensamt för skolan att strÀva mot som en mÄluppfyllande helhet.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap LÀrarutbildning, 60 p Abstrakt Möllerström, Helen & Nordahl Charlotte. ( 2007). Bedömning, en smaksak! ( Assessment, a matter of taste!) Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildning 60p, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med vÄrt arbete har varit att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger gÄr till vÀga vid bedömning och betygssÀttning. Arbetet ger en inblick hur pedagoger upplever bedömning och betygssÀttning. Med hjÀlp av enkÀter har vi tagit reda pÄ hur pedagoger upplever teoretisk och praktisk bedömning. Resultatet visar att bedömning tolkas pÄ olika sÀtt. Genom enkÀt undersökningen kunde vi se att teoretisk kunskap anses mer konkret att bedöma Àn praktisk.

HÄllbar utveckling Àr ett av FN:s överordnade mÄl och Àven den Svenska regeringen har antagit detta som ett prioriterat mÄl för samhÀllsutvecklingen. Regeringen har genom en rad ÄtgÀrder försökt integrera begreppet hÄllbar utveckling i den statliga förvaltningen bl a genom styrdokument som skall hjÀlpa myndigheterna, men Àven genom att stÀlla konkreta krav pÄ att myndigheterna inför miljöledningssystem. Den nystartade distansutbildningsmyndigheten Nationellt centrum för flexibelt lÀrande (CFL) blev under 2002 införlivade i projektet "Miljöledning i statlig förvaltning" och genomförde en miljöutredning under 2002 dÀr de mest betydande miljöaspekterna presenterades. Man ansÄg emellertid att kunskap till viss del saknades inom den egna organisationen för att kunna genomföra en tillfredstÀllande analys pÄ omrÄdet. Syftet med denna studie Àr att inom ramen för indirekt miljöpÄverkan analysera vilken form av miljöutbildning som bedrivs pÄ myndigheten och utifrÄn detta utvÀrdera i vilken utstrÀckning CFL har möjlighet att generera positiv miljöpÄverkan.

Bakgrund: I samband med Söderskolans 10-Ă„rsjubileum kĂ€nde skolledning och personal attutvecklingen gĂ„tt lite i stĂ„ och att vi behövde en nystart. Jag föreslog att jagkunde göra en kulturanalys med hjĂ€lp av brevmetoden som ett led i minmagisterutbildning.Syfte: Jag vill bidra till skolans utveckling genom att kartlĂ€gga och sammanstĂ€lla olikaförslag och idĂ©er i breven för att hitta lĂ€mpliga utvecklingsomrĂ„den. FrĂ„n minsynvinkel fanns ytterligare ett syfte och det Ă€r att fĂ„ prova pĂ„ att sjĂ€lv göra enstudie med hjĂ€lp av brevmetoden för att se hur den fungerar i praktiken och attkunna jĂ€mföra med aktuell litteratur och min tidigare erfarenhet av skolutveckling.Teori: Den teoretiska basen för detta arbete har jag till stora delar hĂ€mtat frĂ„n professorGunnar Bergs förlĂ€sningar och hans tvĂ„ böcker Skolkultur ? nyckeln till skolansutveckling och Att förstĂ„ skolan. Även litteratur av Andy Hargreaves har varittill stor nytta och försett mig med tankar och teoretiska modeller, som t ex denrörliga mosaiken, en flexibel organisationsstruktur som kan svara upp motframtidens krav.Metod: Jag anvĂ€nde mig av en modifierad variant av kulturanalys genom brevmetoden,som förklaras utförligt i ovanstĂ„ende böcker av professor G Berg.

Syfte: Syftet med denna studie har varit att undersöka om och i sÄ fall hur grundskolor, hÀr avgrÀnsat till en kommun, arbetar med handledning som redskap att nÄ skolutveckling samt hur skolledare i denna kommun talar om och ser pÄ handledning respektive skolutveckling. Syftet har preciserats med följande frÄgestÀllningar; Vilka förutsÀttningar finns för handledning pÄ skolorna och vilka konsekvenser fÄr det? Vilken Àr handledningens fokus, funktion och syfte enligt skolledarna? Har handledningen potential att leda till utveckling pÄ individ-, grupp- och/eller skolnivÄ och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt anser skolledarna? samt PÄ vilket sÀtt ses handledning som redskap för skolutveckling enligt skolledarna?Teori: Denna studie Àr inspirerad av ett sociokulturellt perspektiv. Inom ett sociokulturellt perspektiv ses sprÄk som handling och mÀnsklig kunskap Àr i huvudsak diskursiv, det vill sÀga sprÄklig. SprÄket och kommunikationens roll betonas vid mÀnsklig utveckling inom detta perspektiv och sprÄket ses som handledningens centrala redskap.

HÄllbar utveckling behandlas i det hÀr arbetet utifrÄn ett undervisnings perspektiv. Hur och vad ska man undervisa om för att frÀmja hÄllbar utveckling? Naturvetenskapliga kunskaper rÀcker inte för att fÄ en hÄllbar samhÀllsutveckling. Det krÀvs Àven andra kunskaper och fÀrdigheter, vilka Àr enligt myndigheten för skolutveckling demokratisk bildning och medborgerlig delaktighet. I undervisningen sÀtts processen i centrum och genomlevande av demokrati.Syfte med vÄrt arbete Àr att undersöka hur man jobbar i skolan för att utveckla demokratisk kompetens hos elever, och om den kan ge eleven handlingskompetens inför framtiden för att lÀra och förstÄ vad en hÄllbar utveckling krÀver.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ intervjuer av sex lÀrare som undervisar i de senare Ären pÄ grundskolan.Resultaten visar att lÀrarna har en processinriktad och kvalitativ kunskapssyn, vilket ger eleverna en djupinriktad kunskap, handlingskompetens och kritisk tÀnkande inför framtiden.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka nytillsatta förstalinjes chefers upplevelser i en nyskapad tjÀnst, som benÀmns funktionschef, med 50 procent arbete i produktionen och 50 procent chefsuppgifter. Cheferna har tilltrÀtt tjÀnsten internt och har ingen erfarenhet av ledarskap sen tidigare. Uppsatsen bygger pÄ nio intervjuer och materialet analyserades genom en grundlÀggande kvalitativ metod. Resultatet visar att funktionscheferna upplever det positivt att ha blivit internt tillsatt till tjÀnsten dÄ de har en större förstÄelse för myndigheten och arbetsuppgifterna samt en kÀnnedom om sina medarbetare. Funktionscheferna upplever att en tjÀnst med tvÄ befattningar, arbete i produktionen och chefsuppgifter, Àr positivt för egen utveckling och gynnar arbetsgruppen och myndigheten.

HÀlsa Àr vÀldebatterat i olika sammanhang och enligt Skolverket, Myndigheten för skolutveckling samt Regeringen har skolan ett uppdrag att arbeta med hÀlsa. Syftet med denna studie var att göra en lÀgesrapport bland personalen pÄ en grundskola gÀllande hÀlsa och hÀlsoarbete. Vad som görs och hur ett hÀlsoarbete bedrivs pÄ en skola samt vad för instÀllningar som fanns bland personalen var frÄgestÀllningar som lÄg till grund för studien. I denna studie anvÀndes kvantitativ forskningsstrategi dÀr enkÀter anvÀndes för att fÄ en sÄ heltÀckande bild som möjligt.Resultatet redovisas utefter vÄra frÄgestÀllningar och visar bland annat att all personal mÄste vara delaktig om ett fungerande hÀlsoarbete pÄ en skola ska bli framgÄngsrikt. Resultatet visar Àven pÄ att begreppet hÀlsa Àr individuellt och har olika innebörder beroende pÄ vem som tillfrÄgas.

Rapporten handlar om specialpedagogens upplevelse av sin yrkesroll och arbetssituation jÀmfört med examensbeskrivningen för specialpedagogutbildningen. Vi klargör de "fem ben" som vi anser specialpedagogens yrkesroll befinner sig i, dvs. ledarskap, skolutveckling, handledning, kartlÀggning och undervisning. I litteraturgenomgÄngen förklarar vi vÄr teoretiska utgÄngspunkt och hur olika teorier och perspektiv anvÀnds för att förstÄ specialpedagogens komplexa arbetssituation. I studien fick 350 före detta studenter frÄn Högskolan Kristianstad en enkÀt att besvara, 66 svar samlades in.

Det talas mycket om lÀrande och det talas om att skolan ska bli en lÀrande organisation. Det talas inte lika mycket om hur en skola ska bli lÀrande. Min uppsats handlar om hur skolan kan bli lÀrande genom att Ästadkomma didaktiska möten dÀr lÀrarna fÄr tid att reflektera över verksamheten. Mötena har handlat om vÄrt uppdrag, olika skolkulturer och tiden. De hÀr faktorerna Àr betydelsefulla nÀr det handlar om skolutveckling. Syftet har varit att skapa tid och plats för reflektion över den egna verksamheten och att pÄ sÄ sÀtt fÄ syn pÄ möjligheter och hinder som finns för att kunna göra förbÀttringar i verksamheten. Jag har anvÀnt mig av aktionsforskning som metod för att genomföra undersökningen. Studien visar att i den arbetsenhet som ingick i studien finns det goda förutsÀttningar att anvÀnda den egna verksamheten som utgÄngspunkt i ett utvecklingsarbete. Om didaktiska möten ska Àga rum krÀvs förutsÀttningar i form av tid för möten med andra..

This study investigates the internet habits of students in the Swedish gymnasium. The part that internet plays in their lives and their attitude towards the educational system is reflected upon the philosophical background that stretches from Kant to postmodern philosophers such as Baudrillard. The aim is to create knowledge about how the social aspects of the internet affects their concepts of reality and their own and others identities. The method used for the collection of empirical data has been semi-structured interviews, preformed with students in a Swedish gymnasium. The data is then interpreted against the theoretical and philosophical background.