Enligt styrdokumenten Àr det pedagogens ansvar att se till att eleverna, som individer, ska nÄ de nationella mÄlen. De som kÀnner barnen bÀst Àr elevernas förÀldrar och ett samarbete mellan hem och skola Àr en förutsÀttning för att eleverna ska kunna nÄ mÄlen. Huvudsyftet med IUP (Individuella Utvecklings Planen) Àr att förbÀttra detta samarbete och att pedagog, förÀldrar och eleven tillsammans gör upp en plan över elevens skolutveckling. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka hur pedagogerna och förÀldrarna upplever detta samarbetet samt hur samarbetet kring IUP ser ut pÄ en F-5 skola. Eftersom vi ville ha en djupgÄende undersökning har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsstrategi dÀr vi anvÀnde semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer som forskningsmetoder.

Syftet med undersökningen Àr att belysa en aspekt av det kommunala flyktingmottagandet nÀmligen boendet och hur flyktingen kommer att bo Àr en viktig del av integrationsprocessen av flyktingar nÀr de kommer till ett nytt land och en kommun. Min uppsats fokuseras pÄ, etnisk boendesegregation, integration samt frÀmlingsfientlighet. Hur ser det kommunala flyktingmottagandet ut för flyktingar i en kommun?, Hur upplever flyktingar deras integration in i samhÀllet?, Vad anser svenskar om boendesegregation och integration av flyktingar? Upplever svenskar och flyktingar boendesegregation i kommunen?, Kan boendesegregation vara en bidragande orsak till frÀmlingsfientlighet?. Studien bygger pÄ en kvalitativ metod av fyra flyktingar och tre svenskar inklusive en offentlig person i en kommun i norra Sverige.

Syftet med denna uppsats var att ge en bild av hur ett antal skolledare upplever pedagogisk kvalitet. Intervjuer och observationer har legat till grund för undersökningen som gjorts. Undersökningen inriktade sig pÄ den process som ligger bakom utvecklandet av kvalitet inom skolan. Denna process har sedan beskrivits analyserats med hjÀlp av olika teorier som har med förÀndringsarbete att göra. I huvudsak har House (1981) tre perspektiv pÄ förÀndring legat tillgrund för analyserna.

Under senare Är har en negativ bild av den svenska skolan mÄlats upp i media, med stöd av den nu regerande borgerliga alliansen. HÀr har Folkpartiet liberalerna skaffat sig en position som talesman för denna avseende skolfrÄgor. Som relativt nyblivna lÀrare blir vi förvÄnade över slagsidan mot det nattsvarta i debatten. Detta har vÀckt vÄrt intresse att undersöka bilden av den svenska skolan. VÄrt fokus har varit ordning och reda.

Studien belyser hur mÀnniskor, som drabbades av stormen Gudrun i januari 2005, upplevde och handlade dÄ de inte kunde nÄs av viktig kriskommunikation pÄ grund av el- och teleavbrott. Syftet Àr att belysa dels de svÄrigheter som bristen pÄ medier innebÀr för katastrofdrabbade mÀnniskor i det svenska informationssamhÀllet, dels hur deras kommunikationsmönster förÀndras för att tillfredstÀlla det informationsbehov som finns.Arbetet Àr kvalitativt med intervjuer och observationer som huvudsakliga tekniker. Det empiriska underlaget bestÄr av intervjuer med Ätta personer pÄ den smÄlÀndska glesbygden, som Àr ett omrÄde som drabbades av hÄrt av stormen. Olika kommunikationsmodeller, mediekategorier, begreppet informationssamhÀlle och anvÀndningsmodellen utgör mina metodologiska utgÄngspunkter.Materialet visar att utan fungerande medier, kÀnde intervjupersonerna sig utsatta och avskÀrmade. Informationsbehovet efter stormen var stort och dÄ medierna inte kunde fungera som kanal tog kriskommunikationen nya vÀgar och former.

Utvecklingen av webben har sedan den skapades 1989 ga?tt fra?n att besta? av statiska webbsidor till att bli mer interagerande med dess anva?ndare. Denna utveckling, som kallas Web 2.0, har pa? ett naturligt sa?tt letat sig in i fo?retagssammanhang.Denna studie bo?rjade ursprungligen som ett uppdrag a?t myndigheten Trafikverket. Studiens syfte har varit att pa? ett praktiskt sa?tt underso?ka mo?jligheterna att utveckla organisationers inom- och interorganisatoriska kommunikation, na?tverkande och samarbete med hja?lp av Web 2.0- tekniker.

Anette Dalling. (2007). Uppfattningar om sambandet mellan fonologisk försening och lÀs- och skrivsvÄrigheter (Perceptions of the link between phonological speech delay and reading and writing difficulties). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syfte Syftet med följande arbete Àr att förklara sambandet mellan fonologisk försening och lÀs- och skrivsvÄrigheter. Metod Arbetet ger en dels en historisk överblick av fonologi och dels en översikt av den forskning som finns i dag om sambandet mellan fonologisk försening och lÀs- och skrivsvÄrigheter. Med hjÀlp av intervjuer ville jag se vilka kompetenser, erfarenheter och metoder specialpedagoger med vidareutbildning inom tal- och sprÄk har för att upptÀcka och förebygga för de fonologiskt försenade barnen.

Den 1 januari 2010 trÀdde lagen (2009:1289) om prissÀttningsbesked vid internationella transaktioner i kraft. Lagen möjliggör för en nÀringsidkare att erhÄlla ett bindande besked om framtida prissÀttning av internationella transaktioner mellan parter som Àr i ekonomisk intressegemenskap. En nÀringsidkare kan sÄledes i förvÀg komma överens med Skatteverket om hur en viss internprissÀttningsfrÄga inom en företagsgrupp skall bedömas utifrÄn armlÀngdsprincipen. Tvister om internprissÀttningsfrÄgor mellan en nÀringsidkare och Skatteverket har tidigare lösts pÄ sÄ sÀtt att nÀringsidkaren överklagat ett taxeringsbeslut som inneburit att Skatteverket höjt företagets taxering med tillÀmpning av korrigeringsregeln i 14 kap 19 och 20 §§ IL. Detta eftersom myndigheten har ansett att nÀringsidkaren tillÀmpat armlÀngdsprincipen felaktigt och sÄledes att oriktig prissÀttning av interntransaktionerna förelegat.

Syfte: Syftet med min studie var dels att fÄ en ökad förstÄelse för kommunal fristÄende skola och dels att se vilken utveckling som skett. Detta gjorde jag till stor del frÄn ett ledarperspektiv. Mina frÄgestÀllningar blev dÀrför: Varför vÀljer skolledare att driva en kommunal fristÄende skola, vilka förutsÀttningar har skolan fÄtt och vilken utveckling har skett?Teori: Den teoretiska ram jag anvÀnde utgick frÄn fristÄende skolors framvÀxt och dess begrepp, tidigare forskning kring fristÄende skolor, skolors finansiering och inre verksamhet samt vad Berg och Grosin sÀger om skolutveckling.Metod: Jag valde att göra en fallstudie pÄ Sveriges första kommunala fristÄende skola. Mitt urval av datainsamling var fokuserad till del av skolans dokumentation, rapporter frÄn tre observationer som genomförts genom Ären och en intervju med rektorn pÄ skolan.

Studiens syfte har varit att undersöka vilket behov lĂ€rare pĂ„ gymnasieskolan upplever sig ha av stöd frĂ„n specialpedagogen nĂ€r det gĂ€ller handledning, utveckling och undervisning. Detta gav ocksĂ„ en bild av gymnasielĂ€rarnas uppfattning om begreppet sĂ€rskilt stöd, specialpedagogens arbetsuppgifter samt vĂ€ckta reflektioner. Studien Ă€r av kvalitativ art och datainsamlingsmetoden Ă€r intervjuer och fĂ€ltobservationer av delvis etnografisk karaktĂ€r. Åtta gymnasielĂ€rare har intervjuats. Analysarbetet var fenomenografiskt och innebĂ€r att lĂ€rarnas uppfattningar om sitt eget behov av specialpedagogens kompetens beskrivs och presenteras i form av uppfattningskategorier.

Syfte: Studiens syfte Àr att belysa en kommunal skolverksamhets förÀndringsprocess med att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete frÄn kvalitetsredovisning till ett kontinuerligt förbÀttringsarbete. Genom att stÀlla ett enskilt fall i relation till kontextuella samband syftar studien Àven till att belysa det komplexa samspel som föreligger frÄn det att ett politiskt beslut fattats till att det blivit en institutionaliserad del av skolenheternas vardagsarbete.Teori: Lindensjö & Lundgrens teoretiska begreppsapparat och teoretiska perspektiv anvÀnds för att beskriva och analysera politisk styrning av reformen kring systematiskt kvalitetsarbete. Teorin om offentliga insatsers resultat identifierar Ätta faktorer som kan pÄverka. Dessa faktorer anvÀnds för att organisera studiens resultat. Sandberg & Targamas teori om hur man kan utveckla praktiska metoder för ledning genom förstÄelse utifrÄn ett tolkande perspektiv och Senges teori om generative learning utifrÄn behovet av att i en lÀrande organisation stÀndigt ifrÄgasÀtta sina mental models anvÀnds för att förstÄ förÀndringsprocessen och stÀlls i relation till Gadamers begrepp verkningshistoria.Metod: Det empiriska materialet hÀrrör frÄn sex kvalitativa intervjuer med tre rektorer och en intervju med utbildningsledare vid utbildningsförvaltning, samt frÄn textgranskning av kvalitetsredovisningar.

AbstractSeveral of researchers have reflected that the school ought to be developed to a learning organization. A method as proceed from such a perspective and should be able to match a local child- and educations administration is problembased school development. To investigate in which ways a child- and educations administration prosecute a problem based learning inside the organization a case study was used as research strategy. The question this report gives answer to is:In what/which way works a child- and educations administration in a rural district with a method to fulfil a problembased learning.To collect empiric data a canvassing inquiry was accomplished among the child- and educations administrations group of management. According to the research result it can declares that there are good conditions for the organization to prosecute problem based school development, but there is yet a great deal to do before itÂŽs can be said totally fulfilled.

Skolans vÀrdegrund Àr en viktig del av skolans arbete och kan inte ses som nÄgonting som Àr frikopplat frÄn bildningsuppdraget. VÀrdegrunden innefattar ett antal stÀndigt aktuella omrÄden ? demokrati, mÄngfald, tolerans, jÀmstÀlldhet för att nÀmna nÄgra. Vi har i denna uppsats valt att fokusera pÄ den demokratiska kompetensen, mÄngfald/etnicitet, jÀmstÀlldhet och tolerans. OmrÄden som aktualiserats eftersom Sverige har blivit allt mer mÄngkulturellt.

Ström, Anders och Svensson, Gustav (2007).Elevers kÀnslor kring matematik. En jÀmförelse mellan elever i skolÄr 3 och 6. (Students feelings and thoughts about mathematics. A comparison between students in school year 3 and 6). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.

Jönsson, Annika & Thelin, Kristina (2007). Genom sprÄket sker lÀrandet (Literacy, key to learning). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ vilken innebörd begreppet ett sprÄkutvecklande arbetssÀtt hade för pedagoger i skolans senare del, och hur de konkret arbetade för att elevernas sprÄk ska utvecklas. Vi ville Àven se hur pedagogernas arbetssÀtt harmoniserade med gÀllande styrdokument. Dessutom ville vi undersöka vilken roll specialpedagogen hade i ett sprÄkutvecklande arbetssÀtt. Vi genomförde tio halvstrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetade i skolans senare del.