Syftet med arbetet Ă€r att bedöma riskfaktorer utifrĂ„n miljöbalken för barn och utarbeta ett egenkontrollprogram utifrĂ„n miljöbalken för förskoleverksamheter i VĂ€sterĂ„s. Socialstyrelsens MiljöhĂ€lsorapport 2009 kommer att utgöra utgĂ„ngspunkt vid avgrĂ€nsning av de hĂ€lso- och miljörisker som studier omfattar. Även andra riskfaktorer har diskuterats i det hĂ€r arbetet. Dricksvatten, livsmedelhantering och andra faktorer som Ă€r kopplad till dricksvatten och livsmedel tar inte upp i arbetet.Egenkontrollarbetet pĂ„ förskolor Ă€r ofta komplicerat med olika riskfaktorer som rör sig om barnens hĂ€lsa. Det Ă€r inte sjĂ€lvklart att myndigheten fĂ„r alla uppgiften som behövs för att utföra en god tillsyn pĂ„ förskoleverksamheter.

SÄ kallade demokratiska skolor som Sudbury Valley i Massachusetts och Summerhill i England kombinerar individuell frihet och gemensamt ansvarstagande för att gynna bÄde lÀrande och utveckling av demokratisk kompetens hos skolbarnen. Trots att deras koncept under mer Àn 80 Ärs tid har visat sig vara synnerligen framgÄngsrikt och trots att bÄde lÀrande och demokratisk kompetensutveckling stÄr högt pÄ agendan för skolutveckling i bÄde Sverige och internationellt, nÀmns dessa skolor eller deras koncept inte alls i diskussionen om den svenska skolans utveckling.I ett samhÀlle dÀr beslut skall förankras i vetenskapliga fakta, faller det rimligen pÄ allmÀnpedagogikens bord att kunna förklara de nÀmnda skolornas framgÄngar.Mitt syfte Àr att med hjÀlp av relevant litteratur granska de demokratiska skolornas praktiska koncept, att undersöka möjligheter att formulera en allmÀnpedagogisk teori utifrÄn detta koncept, samt beröra den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i riktning som en sÄdan teori utpekar. En etnografisk innehÄllsanalytisk metod har anvÀnts för att jÀmföra och samordna denna litteratur. Det visar sig att befintlig kunskap ger ett utmÀrkt stöd för de demokratiska skolornas praktiska koncept och att analysen ger upphov till hypotesbildningar pÄ den önskade teoretiska nivÄn. FrÄgan om den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i ?demokratisk? riktning mÄste diskuteras bland annat ur ett maktperspektiv, och ett par inlÀgg i en sÄdan diskussion finns i sista kapitlet..

Genom vĂ„ra val och beteendemönster pĂ„verkar vi mĂ€nniskor varandra, bĂ„de lokalt och globalt. Medvetenheten ökar och vi ser idag en vĂ€xande oro för effekten av detta.VĂ€rldssamfundet har enats om att strĂ€va efter en hĂ„llbar utveckling. Åren 2005-2014 har av Förenta Nationerna (FN) blivit utsedda till Ă„r dĂ€r man ska verka för en hĂ„llbar utveckling genom utbildning.Sverige har fört in hĂ„llbar utveckling i miljöbalken och landets miljöpolitik skall strĂ€va efter densamma. Försvarsmakten har ett ansvar för den ekologiskt hĂ„llbara utvecklingen inom sin sektor, försvarssektorn. Som myndighet nĂ„r de ut till mĂ„nga genom just utbildning dĂ„ cirka 8500 vĂ€rnpliktiga utbildas per Ă„r, dĂ€rtill tillkommer de anstĂ€llda.Uppsatsen undersöker hur försvarsmakten uttalat arbetar för en hĂ„llbar utveckling och hur utbildningssituationen, i frĂ„ga om hĂ„llbar utveckling, ser ut.

Nord, Mikael (2008) Emotionell utveckling och lek. En studie om hur skolan kan skapa en miljö dÀr barn kan vÀxa som mÀnniskor. (Development of emotions by playing, A studie about how the school can create an environment where children can grow as humans). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, inriktning fritidspedagogisk verksamhet, 90 hp, Malmö högskola. Denna uppsats vill belysa om det fanns ett samband mellan barns emotionella utveckling och lek som pedagogiskt verktyg för att uppnÄ detta.

Abstrakt Malmgren, Linda & Skoglund, Anna (2010). Den likvÀrdiga specialpedagogiken - det specialpedagogiska stödets utformning i tvÄ socioekonomiskt skilda omrÄden. (The equivalent special needs education - the organisation of special education aid in two socio-economically diverse areas.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur det specialpedagogiska stödets utformning och genomförande sker pÄ tvÄ strukturellt liknande skolor i socioekonomiskt olika upptagningsomrÄden, samt att belysa den allmÀnna synen pÄ specialpedagogik. Som grund till vÄrt arbete ligger vÄra svenska lagar och förordningar, begreppet en skola för alla, samt nÄgra utvalda specialpedagogiska perspektiv. VÄra undersökningar har baserats pÄ semistrukturerade intervjuer samt enkÀter.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka uppfattningar elever har till elevinflytande, i Ă€mnet specialidrott fotboll, som erbjuds vid NIU-gymnasium. Sedan 2011, och införandet av den nya lĂ€roplanen för gymnasiet, kan endast sĂ„ kallade RIG- och NIU-gymnasium erbjuda specialidrott. Tidigare har samtliga gymnasieskolor haft möjlighet till detta. För att uppnĂ„ studiens syfte anvĂ€nds en kvalitativ metod. Åtta NIU-elever intervjuas genom semistrukturerade intervjuer.John Deweys pedagogiska teori och Myndigheten för skolutvecklings analyseringsmodell fungerar som teoretiska ramverk.

MÄnga företag och myndigheter vill och behöver ha en applikation av olika skÀl. Det Àr dock svÄrt att komma igÄng, och det Àr en utmaning att fÄ en applikation att bli lÀttanvÀnd och omtyckt av anvÀndarna. Det Àr mycket som en utvecklare behöver tÀnka pÄ, och det finns mÄnga faktorer som pÄ olika sÀtt kan pÄverka anvÀndarvÀnligheten.Syftet med den hÀr kandidatuppsatsen i informatik Àr att göra ett designförslag till en applikation som myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap (MSB) kan anvÀnda. Hela databasen ?Farliga Àmnen? ska Äterfinnas i applikationen.

Syftet med studien Àr att lÀrare och elever ska se informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som en tillgÄng trots de uppenbara skillnaderna mellan generationernas IT-anvÀndning. Bakgrunden till min undersökning Àr utredningen En hÄllbar lÀrarutbildning (SOU 2008:109). Utredningen innehÄller en utvÀrdering av den nuvarande lÀrarutbildningen frÄn reformen 2001 samt förslag pÄ förÀndringar som ska leda till en ny och hÄllbar lÀrarutbildning. Ett av förslagen Àr att IT ska genomsyra den nya lÀrarutbildningen för att man pÄ sÄ sÀtt ska förbÀttra kvalitén i undervisningen och för att lÀrarna ska kunna handleda eleverna sÄ att de förstÄr riskerna och farorna pÄ Internet (SOU 2008:109 s.196). Jag har dÀrför initierat ett projekt pÄ min egen skola och anvÀnder aktionsforskning som metod utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och verksamhetsteori.

Inledning: Strukturerade professionella riskbedömningar för vÄld, vilka inom polisen benÀmns som riskanalyser, Àr numera ett krav och en viktig del i det brottsförebyggande arbetet inom polisen i Sverige. Polisen anvÀnder i huvudsak tre checklistor för att bedöma risk: SARA: SV, SAM samt PATRIARK, vilka generellt upplevs som praktiskt anvÀndbara. Dock Àr det fÄ polismyndigheter som arbetar aktivt och ÀndamÄlsenligt med dessa. Inom Polismyndigheten i GÀvleborgs lÀn arbetar personsÀkerhetsenheten för att frÀmja tillÀmpningen av riskanalyserna och vi önskar bidra till att utveckla detta arbete. Syfte: UtifrÄn polisers upplevelser undersöka förutsÀttningar för och begrÀnsningar av de strukturerade riskanalysernas tillÀmpning inom Polismyndigheten i GÀvleborgs lÀn.

TillgÀnglighet och rÀtten att deltaga i samhÀllet, oavsett funktionsnedsÀttning eller inte, bör vara pÄ lika villkor för alla individer. Regeringen har satt upp mÄl för att undanröja enkelt avhjÀlpta hinder innan utgÄngen av 2010, vilket nu har passerat. Syftet med studien var att beskriva tillgÀngligheten pÄ hamburgerrestauranger för personer i rullstol samt undersöka i vilken omfattning enkelt avhjÀlpta hinder och övriga hinder existerade. Vid undersökningen anvÀndes en checklista för att bedöma sju hamburgerrestauranger i en mellanstor stad i Sverige. BedömningsomrÄdena var Entré, Vertikal förflyttning Trapp/Ramp, Rum och utrymme, Toalett anvÀndbar för personer i rullstol, BestÀllningsdisk, Skyltning och Inredning.

Sammanfattning Odqvist, Caroline. (2007) Undervisning i ridning under adolescensen ? vad motiverar eleverna? Teaching riding during adolescent - What does motivate the students? Skolutveckling och ledarskap. LÀrarutbildningen Malmö Högskola Syftet med mitt examensarbete Àr att ta reda pÄ mer om hur elever med ridundervisning i gymnasieskolan upplever en del av de bakomliggande faktorer som motiverar dem till att fortsÀtta utöva sitt intresse under adolescensen. Vidare vill jag Àven undersöka vad eleverna uppfattar som positiv pedagogik och vad vi som lÀrare dÄ kan göra för att fÄ eleverna mer motiverade.

Examensarbetet utfördes pÄ Priority Aero Maintenance som Àr belÀgna vid Arlanda flygplats, Stockholm. Priority Aero Maintenance Àr i enlighet med EASA Part 145 en godkÀnd underhÄllsorganisation och utför all sorts underhÄll pÄ ett flertal olika flygplanstyper.UnderhÄllsarbete Àr ett mycket noggrant arbete som följer, av underhÄllsorganisationen sjÀlva, bestÀmda procedurer och rutiner. Hur arbetet utförs ska vara godkÀnt av myndigheten och finns beskrivet i underhÄllsorganisationens MOE, Maintenance Organisation Exposition, Àven kallad verkstadshandbok.Vid underhÄllsarbete finns det framtagna underhÄllskort eller jobbkort. DÀr varje jobbkort specificerar en sÀrskild underhÄllsÄtgÀrd. DÄ en underhÄllsorganisation Ätar sig ett större underhÄllsarbete innebÀr detta sÄledes en hantering av hundratals jobbkort.DÄ Priority Aero Maintenance inte har en fast struktur för hur hanteringen av jobbkort ser ut, med avseende pÄ sortering inför en underhÄllscheck.

Föreliggande studie syftar till att utifrÄn retorisk teori undersöka under vilka kommunikativa premisser det kommunikativa skolledarskapet verkar. Studien avgrÀnsas till en skolledare och kommunikationen kring ett specifikt utvecklingsprojekt. Undersökningen tar utgÄngspunkt i teoretiska antaganden som gör gÀllande att organisation, kommunikation och ledarskap konstrueras interaktivt. Metoden Àr kvalitativ, inspirerad av stimulated recall och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer vid tvÄ tillfÀllen med en skolledare för en gymnasieskola och fyra medarbetare som har skolledaren som nÀrmaste chef. Intervjuerna har genomförts i samband med att ett större utvecklingsprojekt har initierats.

Abstrakt Dadi-Bouhoum, Nadia & Peyron, Carolina (2007). Kompensatoriska stödÄtgÀrder med avseende pÄ inlÀrningsstilar, minnestrÀning och studieteknik ?NÀstan allt man gör Àr ju studieteknik? Compensatory support focused on learningstyles, memory-practise and study-techniques.?Almost everything we do is study-techniques? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola Syftet med följande studie Àr att undersöka vilka kompensatoriska hjÀlpmedel som specialpedagoger arbetar med i grundskolan i Ärskurserna F-9. De kompensatoriska stödÄtgÀrder vi vill undersöka Àr de som Àr inriktade pÄ inlÀrningsstil, minnestrÀning och studieteknik. Vi vill med detta examens arbete belysa och beskriva en del av alla de hjÀlpmedel och metoder som finns för att underlÀtta skoltiden för elever i svÄrigheter av olika slag. Vi har genom en kvalitativ forskningsintervju byggt upp ett samspel mellan tvÄ personer, respondenten och intervjuaren. Studiens resultat visar att mÄnga specialpedagoger Àr vÀldigt kreativa och engagerade i arbetet med att förbÀttra elevernas studieteknik och minne.

Denna studie berör de regler och reglementen som behandlar ett passagerarfartygs utkik, som Äterfinns i Transportstyrelsens författningssamling TSFS 2012:67. Dessa regler Àr framtagna av Transportstyrelsen och ska gÀlla för samtliga fartyg som seglar under svensk flagg. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur fartygens seniorbefÀl tolkar och förhÄller sig till ovannÀmnda regler. Undersökningen har genomförts genom intervjuer ombord pÄ fem passagerarfartyg. Respektive intervju utfördes med ett seniorbefÀl ombord pÄ vardera fartyg.