Hansson, Tina (2012). Elever med hörselnedsÀttning i grundskolan. En kvalitativstudie ur nÄgra pedagogers perspektiv. (Pupils with hearing impairment in primary school) Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Specialpedagogik, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att Àr att belysa hur nÄgra pedagoger i grundskolan arbetar och utvecklar sitt pedagogiska stöd i sitt möte med elever med hörselnedsÀttning. Studien utgÄr frÄn litteraturstudier och kvalitativa halvstrukturerade intervjuer.

Ström, Anders och Svensson, Gustav (2007).Elevers kÀnslor kring matematik. En jÀmförelse mellan elever i skolÄr 3 och 6. (Students feelings and thoughts about mathematics. A comparison between students in school year 3 and 6). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.

Rosdahl, Sofie (2010). Barn i behov av sÀrskilt stöd och likvÀrdigheten ? ett socioekonomiskt perspektiv (Children with special needs and equality ? a socioeconomic perspective). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med undersökningen Àr att fÄ en ökad förstÄelse kring de socioekonomiska faktorernas betydelse för arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd samt att sÀtta det i relation till mÄlet om en likvÀrdig utbildning. Undersökningen bygger pÄ en komparativ studie mellan tvÄ skolor.

Sandberg, Karin (2007) Vad hÀnder i klassrummet? En observationsstudie av samspelet mellan lÀrare och elever. (What happens in the classroom? Observations of the interaction between teachers and students.) Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 60p, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att studera vilka situationer, beteenden och/eller strategier i klassrummet som förefaller vara avgörande för om lektionen ger upphov till uppmÀrksamma, engagerade och delaktiga gymnasieelever. Dessutom prövas en analysmetod, Grundad teori (Grounded theory), för att se om detta Àr en möjlig och tillÀmpar analysmetod för att uppnÄ syftet.

Abstract Hellberg, Cecilia (2012). Specialpedagogisk kompetens i förskolan ? pedagogers tankar kring olika pedagogiska förutsÀttningar (Special education skills in preeschool ? teachers thoughts on various educational oppertunities). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Att satsa pÄ specialpedagogisk kompetens i förskolan Àr ingen sjÀlvklarhet. Det finns heller inga krav pÄ förskolan till skillnad frÄn skolan att det ska finnas specialpedagogiskt stöd pÄ förskolan.

I mitt examensarbete har jag studerat hur klarsprÄk samt text och bild i samverkan kan öka lÀsbarhet, lÀslighet och lÀsvÀrdet i myndighetstexter. I denna studie har jag avgrÀnsat mig till att analysera Valmyndighetens broschyr Valet i fickformat, som Àr den enda informationen som frÄn myndigheten som förklarar hur valet gÄr till. Syftet med studien Àr att skapa förbÀttrad information till förstagÄngsvÀljare, som ocksÄ hade lÀgst valdeltagande i Sverige under riksdagsvalet 2010. I studien har jag genomfört tvÄ olika metoder; en textanalys och en semistrukturerad fokusgrupp. Syftet med textanalysen var att fÄ en helhetsbild kring hur Valmyndigheten utformat tidigare material vad gÀller mÄlgrupp, kontext, sprÄkligt bruk, text och bild i samverkan samt den grafiska formen. Detta för att ta reda pÄ vad som har fungerat bra/mindre bra med Valmyndighetens befintliga information, för att i sin tur skapa förbÀttrad information som ökar lÀsbarhet, lÀslighet och lÀsvÀrde hos mÄlgruppen förstagÄngsvÀljare.

Isberg, Annette. & Lewin Holm, Lena. (2006). Handledning och LÀromiljö. Councelling and learning environment.

SÄ kallade demokratiska skolor som Sudbury Valley i Massachusetts och Summerhill i England kombinerar individuell frihet och gemensamt ansvarstagande för att gynna bÄde lÀrande och utveckling av demokratisk kompetens hos skolbarnen. Trots att deras koncept under mer Àn 80 Ärs tid har visat sig vara synnerligen framgÄngsrikt och trots att bÄde lÀrande och demokratisk kompetensutveckling stÄr högt pÄ agendan för skolutveckling i bÄde Sverige och internationellt, nÀmns dessa skolor eller deras koncept inte alls i diskussionen om den svenska skolans utveckling.I ett samhÀlle dÀr beslut skall förankras i vetenskapliga fakta, faller det rimligen pÄ allmÀnpedagogikens bord att kunna förklara de nÀmnda skolornas framgÄngar.Mitt syfte Àr att med hjÀlp av relevant litteratur granska de demokratiska skolornas praktiska koncept, att undersöka möjligheter att formulera en allmÀnpedagogisk teori utifrÄn detta koncept, samt beröra den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i riktning som en sÄdan teori utpekar. En etnografisk innehÄllsanalytisk metod har anvÀnts för att jÀmföra och samordna denna litteratur. Det visar sig att befintlig kunskap ger ett utmÀrkt stöd för de demokratiska skolornas praktiska koncept och att analysen ger upphov till hypotesbildningar pÄ den önskade teoretiska nivÄn. FrÄgan om den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i ?demokratisk? riktning mÄste diskuteras bland annat ur ett maktperspektiv, och ett par inlÀgg i en sÄdan diskussion finns i sista kapitlet..

I denna uppsats analyseras och j?mf?rs sex texter fr?n tre olika avs?ndare: Barnombudsmannen, Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap samt 1177. Fr?n tv? av avs?ndarna j?mf?rs en barnversion och en vuxenversion, och fr?n den tredje avs?ndaren j?mf?rs tv? texter skrivna f?r barn i olika ?ldrar. Syftet med studien ?r att uppm?rksamma behovet av barnanpassad text, belysa samband i befintliga texter f?r barn samt synligg?ra likheter och skillnader mellan barnanpassade texter och deras motsvarigheter f?r vuxna.

Syfte: Att studera specialpedagogens yrkesroll i olika skolor. Arbetar specialpedagogen utifrÄn de mÄl som stÄr i examensförordningen samt finns likheter/skillnader i det specialpedagogiska uppdraget i olika skolor inom samma kommun. VÄra frÄgestÀllningar vi utgÄr ifrÄn Àr: ? Vad kÀnnetecknar specialpedagogerna i den aktuella kommunen?? Hur ser det specialpedagogiska uppdraget ut i samtliga skolor i en kommun?? Vilka likheter/skillnader finns det i specialpedagogens uppdrag inom sammakommun?? Vad beror likheterna/skillnaderna i specialpedagogiska uppdraget pÄ?? Hur skulle uppdraget kunna utvecklas utifrÄn examensförordningen i den aktuella kommunen?Teori: Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr specialpedagogens roll ur ett professionaliseringsteoretiskt perspektiv, systemteoretiskt perspektiv.Metod: Studien Àr bÄde kvalitativ och kvantitativ och för att inhÀmta information har en onlineenkÀt anvÀnds. EnkÀten har skickats till alla specialpedagoger i en mellanstor kommun i södra Sverige.

Andersson, Irja. & Jönsson, Bengt. (2006) GrundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan - Möjligheter och hinder. (Inclusion of students with learning disabilities in the compulsory school ? possibilities and obstacles). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka möjligheter respektive hinder som finns nÀr det gÀller grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan samt belysa vikten av ett bra samarbete mellan de bÄda skolformerna som grund för en lyckad integrering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de hÀr frÄgestÀllningarna samt visar lÀsaren pÄ vikten av de bÄda skolformerna ska nÀrma sig varandra. Med hjÀlp av intervjuer ville vi undersöka vilka möjligheter och hinder som styr grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan. Intervjuerna genomfördes i tvÄ skilda kommuner pÄ fyra olika skolor för att upptÀcka eventuella likheter och skillnader.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka uppfattningar elever har till elevinflytande, i Ă€mnet specialidrott fotboll, som erbjuds vid NIU-gymnasium. Sedan 2011, och införandet av den nya lĂ€roplanen för gymnasiet, kan endast sĂ„ kallade RIG- och NIU-gymnasium erbjuda specialidrott. Tidigare har samtliga gymnasieskolor haft möjlighet till detta. För att uppnĂ„ studiens syfte anvĂ€nds en kvalitativ metod. Åtta NIU-elever intervjuas genom semistrukturerade intervjuer.John Deweys pedagogiska teori och Myndigheten för skolutvecklings analyseringsmodell fungerar som teoretiska ramverk.

Sammanfattning/Abstract Lina Lennström och Jessica Liljedahl Ahlbeck Den interaktiva tavlan pÄ förskolan -ur ett specialpedagogiskt perspektiv Pedagogers tankar kring den interaktiva tavlan The interactive board at the preschool ? Special Educational perspectives Preschool teachers thoughts regarding the interactive whiteboard VÄr studie syftar till att ta reda hur pedagogers tankar Àr kring arbetet med den interaktiva tavlan. FrÄgestÀllningarna som vi stÀller oss rör syftet med att ha en interaktiv tavla redan frÄn förskolan och hur pedagogerna ser pÄ möjligheter och hinder med tavlan och hur pedagogerna ser pÄ tavlans möjligheter att bidra till lustfyllt lÀrande. Vi har Àven frÄgat hur utbildning kring tavlans funktioner pÄverkar pedagogerna och hur pedagogerna ser pÄ digitala medier i framtiden pÄ förskolan. Den forskningsansats som vi anvÀnt i studien Àr kvalitativ.

ABSTRAKT Briland, Elisabet & Prytz, Camilla (2009) Hur fungerar övergÄngarna förskola ? förskoleklass ? skola; Med fokus pÄ barn i riskzonen för lÀs- och skrivsvÄrigheter (Routines for the transitions between preschool and school with a special focus on children at-risk for dyslexia). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola VÄrt syfte Àr att fördjupa oss i hur övergÄngarna mellan förskola, förskoleklass och skola fungerar för de barn som ligger i riskzonen för att fÄ lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi stÀller oss frÄgan hur man kan underlÀtta övergÄngarna mellan förskola ? förskoleklass ? skola sÄ att detta fungerar optimalt för alla barn, men sÀrskilt för de barn som ligger i riskzon för att fÄ problem med sin lÀs- och skrivutveckling. Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa forskningsintervjun som undersökningsform och den kvantitativa metoden genom att skicka ut enkÀter.

Arnesson, Ursula. (2006) Prövningsanvisningar i Svenska A - En jÀmförande studie av prövningsanvisningarna pÄ Komvux och gymnasieskolan. Directions for examination in Swedish A - A Comparative study of the directions for Examination in Komvux and Upper Secondary School. Skolutveckling och ledarskap 60p. LÀrarutbildningen Malmö Högskola. Syftet med mitt examensarbete Àr att jÀmföra nÄgra skolors prövningsanvisningar och utifrÄn den jÀmförelsen se om man kan uppfylla de nationella mÄlen i en prövning samt se om de överrenssÀmmer med kunskapssynen.