Det finns ett positivt samband mellan elevers prestationer, vÀlbefinnande och lÀrmiljö. Studien i denna uppsats Àr en utprövning av skattningsverktyget MAVIS, som Àr skapat för lÀrare i grundskolans senare Är för att utvÀrdera, analysera och utveckla en lÀrmiljö. Verktygets innehÄll utgÄr ifrÄn en teoretisk modell av skolans sociala klimat och definierar tio aspekter av lÀrmiljö: Stimulans, kompetens, lÀrande, kontroll, sÀkerhet, hjÀlpsamhet, delaktighet, ansvar, inflytande och kreativitet. Studiens syfte Àr att undersöka anvÀndbarhet, identifiera förbÀttringsmöjligheter, problematiska aspekter och undersöka om verktyget Àr tillförlitligt, och kan antas mÀta kvaliteten pÄ relevanta aspekter av elevers lÀrmiljö som det avser att göra. TvÄ klasser pÄ tvÄ grundskolor var föremÄl för studien, dÀr sammanlagt sex lÀrare och sex elever deltog.

Bakom mitt intresse för kreativitet och konstnÀrligt skapande, ligger inte bara ett lÄngt arbetsliv i en lÀrande funktion för vuxna inom detta omrÄde, utan ocksÄ en lika lÄng erfarenhet av ett eget sÄdant skapande. PÄ den kurs som de senaste fem Ären har varit min huvudsyssla, en kurs riktad till och förbehÄllen sjukskrivna och arbetslösa, har jag lagt mÀrke till att dessa ?studier? ofta har lett till en positiv utveckling och synbar tillfredsstÀllelse för deltagarna. Detta har ocksÄ kunnat bekrÀftas genom en studie som Region Halland lÀt genomföra 2008 (KJ skolutveckling 2008 sid. 27).

Syftet med detta examensarbete var att undersöka arbetslagets funktion i dagens skola utifrÄn ett lÀrarperspektiv med fokus pÄ lÀrares lÀrande. Studiens frÄgestÀllningar handlar om vilken betydelse samarbete i arbetslag har för lÀrares lÀrande och hur lÀrare upplever att arbetslaget bidrar till utveckling i yrket. Studien har haft en kvalitativ ansats och insamling av material har skett genom intervjuer med lÀrare, samt litteraturstudier inom skolforskning som har behandlat lÀrande organisation och utvecklingsarbete i arbetslag. De huvudsakliga resultaten i denna studie Àr att arbetslagsfunktionen inte helt motsvarar den funktion som beskrivs i olika statliga utredningar och styrdokument, dvs. en bas för skolutveckling dÀr lÀrare genom gemensam reflektion, engagerat och kreativt samarbete skapar en kollektiv lÀrandemiljö för lÀrare.

ABSTRAKT Milic Pavlovic, Ljiljana (2012). Skype i hem och skolmiljö. En fallstudie om Skypekommunikation mellan ett barn med Downs syndrom och hans familjemedlemmar. (Skype at home and in school environment. A case study of the communication between a child with Down syndrome and his family members); Skolutveckling och ledarskap; Specialpedagogik; LÀrarutbildningen; Malmö Högskola Syftet med studien Àr att beskriva, analysera och tolka kommunikation via Skype mellan en elev i trÀningsskola och hans familjemedlemmar nÀr eleven anvÀnder bÄde verbalt sprÄk och tecken som stöd.

Studien ger en bild av hur tjÀnstemÀn pÄ regional och lokal nivÄ ser pÄ miljömÄlsarbetet. Syftet med studien har varit att skapa en förstÄelse för hur tjÀnstemÀn, som aktivt arbetar med miljömÄlen pÄ en lÀnsstyrelse och en kommun, uppfattar miljömÄlsarbetet och vilka faktorer som de anser Àr viktiga för ett lyckat miljömÄlsarbete. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sju tjÀnstemÀn frÄn en lÀnsstyrelse och en kommun. Fokus har legat pÄ de intervjuade tjÀnstemÀnnens syn pÄ ÄtgÀrdsarbetet pÄ den egna myndigheten. De problem som verkar vara mest centrala för intervjupersonerna i miljömÄlsarbetet Àr resursbrist, att det saknas politisk förankring, att inte tillrÀckligt mÄnga olika aktörer Àr delaktiga i arbetet, att det Àr ett brett omrÄde och att det Àr svÄrt att integrera miljömÄlen i myndigheternas ordinarie verksamhet.

Andersson, Irja. & Jönsson, Bengt. (2006) GrundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan - Möjligheter och hinder. (Inclusion of students with learning disabilities in the compulsory school ? possibilities and obstacles). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka möjligheter respektive hinder som finns nÀr det gÀller grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan samt belysa vikten av ett bra samarbete mellan de bÄda skolformerna som grund för en lyckad integrering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de hÀr frÄgestÀllningarna samt visar lÀsaren pÄ vikten av de bÄda skolformerna ska nÀrma sig varandra. Med hjÀlp av intervjuer ville vi undersöka vilka möjligheter och hinder som styr grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan. Intervjuerna genomfördes i tvÄ skilda kommuner pÄ fyra olika skolor för att upptÀcka eventuella likheter och skillnader.

Furtenbach Charlotte (2007). Problemelever eller skolutvecklare? Specialpedagogers tankar om framtiden för gymnasieskolans individuella program. (Problemstudents or schooldevelopers? Special needs educational teachers' thoughts about the future of upper secondary school's individual program.)Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola.

Syfte: Syftet var att ta reda pÄ vilken metod som Àr lÀmpligast att anvÀnda för synfÀltsundersökning vid ett körkortstest hos optiker samt vilken metod det Àr vanligast att optiker i Sverige anvÀnder idag. Dessutom var syftet att utreda varför optiker inte fÄr anvÀnda konfrontationstest dÄ det Àr den metod lÀkare ska anvÀnda för synfÀltsundersökning enligt körkortsföreskrifterna.Metod: En enkÀtundersökning med 275 deltagande optiker gjordes. De fick besvara ett fÄtal frÄgor kring vilken metod de anvÀnder nÀr de undersöker synfÀltet vid ett körkortstest samt deras kunskap och instÀllning till bestÀmmelserna kring vilken metod som skall anvÀndas utav optiker och lÀkare. EnkÀtundersökningen publicerades med web-enkÀtprogrammet Easy Survey.Resultat: EnkÀtundersökningen visade att endast 58,5 % av optiker i Sverige anvÀnder sig av den speciellt avsedda apparaturen. 34,9 % av deltagarna svarade att de anvÀnde sig av Donders konfrontationstest.

Bakgrund: De senaste Ären har den offentliga upphandlingen ökat i omfattning och utgör nu ca 17 procent av Sveriges BNP. Det Àr viktigt att de offentliga upphandlingarna utförs effektivt och i detta arbete spelar kravspecifikationen en viktig roll. En bra kravspecifikation Àr en förutsÀttning för att den upphandlande myndigheten ska fÄ in anbud som motsvarar det de vill ha medan en bristfÀllig sÄdan kan ha stora konsekvenser för resultatet av upphandlingen. Det Àr dock i mycket en komplicerad uppgift att formulera krav för en tjÀnst, vars specifika egenskaper gör den mer svÄrdefinierad Àn en vara.Syfte: Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för kravspecifikationens roll i den offentliga tjÀnsteupphandlingen. Mer specifikt syftar studien till att undersöka vilka förutsÀttningarna Àr för att kunna utforma en bra kravspecifikation och vilka konsekvenser en bristfÀllig sÄdan kan ha för resultatet av upphandlingen.Genomförande: Med en kvalitativ ansats och genom personliga intervjuer har upphandlares syn pÄ kravspecifikationens betydelse och svÄrigheter undersökts.

Sandell Malin (2009). LĂ€raren som trovĂ€rdig ledare - Om hur elever fĂ„r respekt för lĂ€rare i gymnasieskolan. (The teacher as a credible leader - How students get respect for their teachers.) Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:3, lĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Ă€r att genom intervjuer och observationer beskriva elevers uppfattning av den goda lĂ€raren. Uppsatsen ska försöka svara pĂ„ vad det Ă€r som karakteriserar en lĂ€rare som eleverna har repsekt för och som de finner trovĂ€rdig. Hur upplever eleverna att en bra lĂ€rare Ă€r och vad kan vi lĂ€rare lĂ€ra av eleverna för att bli bĂ€ttre lĂ€rare? Arbetet tar upp forskning om lĂ€rarens ledarskap.

Nilsson, Henrik och Waern, Anneli (2006) Kan vi undvika eller minska antalet skoldaghemsplaceringar? (Can we avoid or decrease resourse school placement?) Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Vi vill med arbetet undersöka om hemskolor kan skapa en bÀttre skolmiljö för barn som riskerar att placeras pÄ skoldaghem. Vi vill se om skoldaghemsplaceringarna dÀrigenom skulle kunna undvikas eller i vart fall minskas. Syftet med arbetet Àr att utifrÄn Antonovskys KASAM-teori undersöka hur personalen pÄ skoldaghemmen upplever att de skapar en fungerande skolgÄng för eleverna och huruvida de anser att det Àr möjligt att applicera detta arbetssÀtt pÄ hemskolorna sÄ att skoldaghemsplaceringar undviks eller minskas. I arbetet redogörs för faktorer som pÄverka elevers skoldaghemsplacering. Vi vill genom intervjuer undersöka hur personalen pÄ skoldaghem skapar bÀttre undervisningsmiljö för elever i riskzonen. Resultatet i vÄr undersökning visar att den intervjuade skoldaghemspersonalen anser att skoldaghemsplaceringar möjligen kan undvikas i vissa fall, men att flertalet elever som vistas pÄ skoldaghemmen ÀndÄ Àr i behov av den miljö som skoldaghemmet kan erbjuda. Av vÄrt arbete kan vi dra slutsatser att elever som riskerar att bli placerade pÄ skoldaghem ofta behöver; fÄ och nÀra vuxenkontakter, ha möjlighet att vistas i mindre grupper, strukturerat och avskalat undervisningsstoff och mycket positiv förstÀrkning.

ÅDT-uppdraget tillhör VĂ€g & Trafik, ett affĂ€rsomrĂ„de inom VĂ€gverket Konsult som i sin tur Ă€gs av myndigheten VĂ€gverket. Uppdraget innebĂ€r trafikmĂ€tning pĂ„ de statliga vĂ€garna, resultatet benĂ€mns ÅrsmedelDygnsTrafik (ÅDT). Kund och bestĂ€llare Ă€r VĂ€gverkets respektive regionkontor.Idag har problem börjat uppmĂ€rksammas som drabbar medarbetarna och verksamheten i ÅDT-uppdraget. Det finns antydningar till missnöje kring hur uppdraget drivs samt oro för framtiden och en eventuell konkurrensutsĂ€ttning. Uppdragets status har sjunkit bĂ„de intern och externt.Syftet med denna studie Ă€r att visa hur ÅDT-uppdragets faktiska organisationsstruktur ser ut och vilka effekter den har pĂ„ medarbetarna och verksamheten.

Bakgrund och problem: Revisionsplikten i Sverige infördes för att minska den högaekonomiska brottsligheten i smÄ företag. Regeringen har presenterat en proposition omfrivillig revision, som sannolikt trÀder ikraft redan 1 november 2010. Propositionen följerSOU 2008:32, dock med förÀndringar i grÀnsvÀrden som istÀllet skall omfatta 72 procent avsamtliga, aktiva aktiebolag i Sverige. Den offentliga myndigheten Skatteverket stÄr inför enutmaning dÄ revisionspliktens avskaffande kan föra med sig sÀmre redovisningsunderlag förföretag som vÀljer bort revisor. Detta kan leda till en ökning av skattefel, som redan idagslÀget utgör ett skattebortfall pÄ 133 miljarder kronor.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att utreda Skatteverkets uppfattning om hur revisionspliktensavskaffande kommer att pÄverka skattefel i smÄ företag.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur en enskild arbetsgivares platsannonser förÀndrats under de senaste 25 Ären, sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt. I min studie ingÄr 53 platsannonser frÄn myndigheten Svenska institutet (SI). Det Àr samtliga utlysningar frÄn 1986, 1996, 2006 och 2011. Genom att göra textanalyser studerar jag dels platsannonsernas sprÄkinterna egenskaper och förÀndringar, dels vilka externa samhÀlleliga faktorer som pÄverkat innehÄll och utformning.En platsannons bestÄr av flera komponenter. Min undersökning utgÄr frÄn den indelning av en platsannons i maximalt Ätta komponenter som sprÄkforskaren Karin Helgesson redovisar i sin avhandling frÄn 2011.

Syfte:Syfte Àr att undersöka hur dagens medieanvÀndares krav pÄ hur myndigheterna informerar har förÀndrats. Detta kommer att undersökas i en fallstudie om hur Trafikverkets formella strategi fungerar vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen.FrÄgestÀllningar:Vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen - vilka medier anvÀnder sig allmÀnheten av för att fÄ information?Hur arbetar Trafikverket strategiskt med att förmedla information till allmÀnheten vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen?Teori: Gonzålez-Herrero & Smiths teori om hur den internetbaserade teknologin förÀndrar hur företag hanterar kriser och Ki och Nekmats teorier kring sina forskningsresultat om kriskommunikation pÄ Facebook.Metod: En kvantitativ metod genom en enkÀt, en kvalitativ metod genom en intervju med Viktor, kundtjÀnsthandlÀggare pÄ Trafikverket och sedan en jÀmförelse med Trafikverkets riktlinjer Trafikverkets nÀrvaro i sociala medier och Hantering av Trafikverkets sociala kanaler.Materialet:Resultatet av enkÀten och intervjun samt Trafikverkets riktlinjer.Resultat:I dagens samhÀlle vill medelanvÀndarna fÄ snabb, enkel och effektiv information. Internet innehÄller sÄ omfattande information att det Àr omöjligt att ta del av allting, dÀrför söker anvÀndarna invidanpassad information. Medieutvecklingen har gjort det möjligt för medieanvÀndarna att fÄ information utan att behöva söka upp den, exempelvis genom appar.