Syftet med arbetet var att intervjua nÄgra lÀrare som inte deltar i timplanedelegationens försöksprojekt och redogöra för deras Äsikter om hur de tror att det Àr att arbeta utan timplan. Ur syftet skapade vi fyra frÄgestÀllningar:1. Hur tror lÀrare att undervisningen pÄverkas nÀr utbildning utan timplan införs.2. Hur tror lÀrare att eleverna pÄverkas av arbete utan timplan?3.

Andersson, HĂ„kan & Sellbjer, Andreas (2007). ÖvergĂ„ngen till en extern placering. (The transition to an external placing). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning, LĂ€rarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka tvĂ„ elevers övergĂ„ngar till externa placeringar.

Denna uppsats försöker att med hjÀlp av en teleologisk lagtolkning fÄ fram syftet och ÀndamÄlet med Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2002/30/EG om regler och förfaranden för att av bullerskÀl införa driftsrestriktioner vid flygplatser inom gemenskapen, nedan kallat driftsrestriktionsdirektivet. UtifrÄn denna rÀttsliga tolkning förs en övergripande diskussion om hur detta direktiv eventuellt skulle kunna genomföras i svensk politik för att bÀst kunna skydda miljön och ge acceptabel rÀttssÀkerhet för de lufttrafikföretag som drabbas av driftsregleringarna. Av den rÀttsliga tolkningen framkommer att det frÀmsta syftet med direktivet Àr att vidta ÄtgÀrder för att minska flygbullret vid flygplatser med sÀrskilt allvarliga bullerproblem, med ÀndamÄlet att skydda de kringboendes hÀlsa och miljön. I och med införandet av en ?god avvÀgning? vid införandet av driftsrestriktioner blir dock det egentliga ÀndamÄlet med direktivet att uppnÄ största möjliga miljövinster pÄ det mest kostnadseffektiva sÀttet.

NÀtverk Àr en platt arbetsorganisation som nyttjas alltmer frekvent. I SkÄne startades nÀtverk för HÀlsofrÀmjande skola/skolutveckling 2000, vars syfte var att fÄ igÄng, stödja och utveckla grundskolornas hÀlsofrÀmjande processer. Kontaktpersoner utsÄgs, med ansvar att driva frÄgorna i deras respektive kommun. Det centrala i konceptet Àr att det hÀlsofrÀmjande arbetet skall fördelas över hela lÀroverk, inte enbart angÄ ett fÄtal engagerade individer. Skolledare/rektor och en koordinator framstÀlls i bakgrunden som nyckelpersoner för att möjliggöra denna process genom deras befogenheter respektive överblick och relationer till de involverade.

ABSTRAKT Cremona, Eva och JÀgerdén, Calle (2009) Matte pÄ lÀtt svenska Àr svÄrt - en studie om andrasprÄkselever och matematiska textuppgifter. Maths in simple Swedish is difficult, A study of second-language students and textual mathematical exercises. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sprÄkliga formuleringen har för andrasprÄkselevers resultat i matematik. I examensarbetet redovisas hur dagens forskning ser pÄ andrasprÄkselevers situation och vil-ka hinder som kan finnas för att dessa ska nÄ framgÄng i skolan. Hur skolornas organisation bidrar till studieresultaten samt betydelsen av modersmÄlsundervisning tas ocksÄ upp. Studi-en genomfördes i fyra kommuner och eleverna som deltog gick pÄ IVIK - Individuella pro-grammets introduktionskurser för invandrare. Efter en förstudie, dÀr hemsprÄkslÀrare och elever intervjuades, genomfördes en kvantitativ enkÀtundersökning.

Syftet med denna studie har varit att undersöka bildlÀrarens funktion pÄ gymnasiet, samt hur rektorer pÄ gymnasieskolan och verksamma inom bildlÀrarutbildningar i Sverige betraktar detta uppdrag. Detta med anledning av reformen Gymnasie 11 (Gy11) dÀr estetisk verksamhet Àr borttagen som ett obligatoriskt och gymnasiegemensamt Àmne. Inledningsvis ges en kort hÀnvisning till ett politiskt beslut om avveckling av estetisk verksamhet. DÀrefter följer litteraturöversikt med tidigare forskning. Inom detta kapitel diskuteras begreppet estetik vilken förankras i vad estetik kan innebÀra; som metod, lÀrande, kunskap och estetisk verksamhet.

Bakgrund: Enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) skall en olycksundersökning genomföras vid alla olyckor i skÀlig omfattning i syfte att finna orsak, hÀndelseförlopp och utvÀrdering av rÀddningsinsatsen (SFS 2003:778, kap3, 10§). Bland genomförda olycksundersökningar i Sveriges kommuner har Statens RÀddningsverk identifierat en stor inbördes variation gÀllande innehÄllet i utredningarna och brister vid vidarebefordring till myndigheten för statistisk analys. Uppsatsen Àr dÀrför ett led i myndighetens utveckling av stödet för datainsamlingen vid kommunala olycksundersökningar i syfte att förbÀttra förutsÀttningarna för goda lÀrdomar vid olyckor.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr tvÄdelat. Att först analysera vilka erfarenheter som samlas in av de kommunala olycksutredarna och dÀrefter verifiera resultaten utifrÄn tidigare forskningsresultat.Metod och material: Med metoden kvalitativ innehÄllsanalys har ett urval av kommunala olycksundersökningar analyserats (n=21), dÀr insamlade erfarenheter har kategoriserats i ett antal gemensamma teman. Underlaget (n=68) Àr hÀmtat frÄn Statens RÀddningsverk och bestod av alla vidarebefordrade kommunala olycksundersökningar mellan 2005 till och med april 2007 fördelade över 8 klassifikationer.Resultatdiskussion: UtifrÄn tidigare forskningsresultat har sedermera resultaten verifierats.

Ett projekt definieras ofta som en tillfÀllig organisation som upplöses nÀr mÄlen Àr uppfyllda. NÀr projektet avslutats splittras projektgruppen och den kunskap de införskaffat under projektets gÄng. För att kunskapen inte ska gÄ förlorad Àr det viktigt att ta till vara pÄ denna kunskap och föra den vidare till nÀstkommande projekt. Genom att Äterkoppla gamla projekt med nya kan man lÀra av historien och bli en mer effektiv organisation.En effektiv organisation Àr en lönsam organisation och dÀrför Àr det troligt att ett vinstdrivet projektbaserat företag satsar stora resurser pÄ projektutveckling och Äterkoppling. Detta till skillnad frÄn en statlig myndighet som styrs av strikta riktlinjer och tydligt avgrÀnsade resurser.

Under lÀsÄret 2006/2007 deltog 23 lÀrare frÄn sju olika skolor i PiteÄ kommun i ett lokalt utvecklingsarbete Att skriva sig till lÀsning. Projektets syfte var att introducera nya strategier i elevers tidiga skriv- och lÀsutveckling som innebar att eleverna samarbetar vid datorn för att lÀra sig skriva och lÀsa. Som hjÀlp i starten av förÀndringsprocessen fick lÀrarna under implementationsÄret del av olika insatser, bland annat pedagogisk grupphandledning, sÄ kallade kollegiesamtal. Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares tÀnkande och agerande i det fortsatta utvecklingsarbetet efter sjÀlva implementationen. I studien intervjuades Ätta lÀrare via e-post.

Rand, Mattias & Gustavsson Yvonne (2011). Hur specialpedagoger arbetar med ÄtgÀrdsprogram i matematik. (How remidial teachers work with a action programmes in matehematics). Skolutveckling och ledarskap, specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Vi har i vÄrt arbete undersökt hur specialpedagoger i en kommun arbetar med ÄtgÀrdsprogram i matematik. Vi belyser olika faktorer sÄsom erfarenhet, lÀrmiljö, sprÄklig miljö, arbetsstruktur, delaktighet samt pedagogisk kartlÀggning, som har betydelse för upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogram.

Bakgrunden till valet av Àmne har haft att göra med att jag tror att attityderna till samverkan och samarbete har stor och avgörande roll för förnyelsen av och initiativtagandet till skolans utveckling.Mitt syfte och min frÄgestÀllning har varit att belysa attityder, mellan pedagoger för barn i 6-ÄrsÄldern till 12-ÄrsÄldern, till samverkan och samarbete och genom analyser av svaren fÄ ett dokumenterat attitydkompendium. Detta skulle dÄ kunna vara grunden för att skapa bra förutsÀttningar för samverkanslösningar i skolans vÀrld. Dessutom har det ocksÄ varit intressant att se vilka möjliga samverkanskonstellationer det finns samt att se vilka som fungerar bÀttre och vilka som fungerar sÀmre. Som metod har jag anvÀnt mig av en enkÀt som delats ut till förskollÀrare, fritidspedagoger och lÀrare pÄ fyra olika skolor.DÄ jag endast fÄtt tillbaka 1/5 av svaren frÄn undersökningsgruppen sÄ har jag inte kunnat besvara min huvudfrÄga om attityder bland pedagoger. DÀremot har jag ur ett socialpsykologiskt perspektiv kunnat göra antaganden och dÀrigenom konstatera eventuella och tÀnkbara orsaker som pÄverkar olika attityder.

Titel: GÄr ekvationen ihop? En studie av Matematiklyftet som form för grundskollÀrares kompetensutveckling. NivÄ: Magisteruppsats i Utbildningsvetenskap- och skolutveckling. Författare: Marie BÀckström. UtgivningsÄr: VÄren 2014. Handledare: Anna Henningsson Yosif. ProblemomrÄde: Forskning visar att kompetensutveckling för grundskollÀrare i mÄnga fall inte leder till att lÀrarna utvecklas i sitt yrke och inte kommer eleverna till del. Med min studie vill jag bidra till ett bÀttre organiserande av lÀrares kompetens-utveckling samt till att en förbÀttrad fortbildningskultur pÄ grundskolor ska skapas.

Syfte:Syfte Àr att undersöka hur dagens medieanvÀndares krav pÄ hur myndigheterna informerar har förÀndrats. Detta kommer att undersökas i en fallstudie om hur Trafikverkets formella strategi fungerar vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen.FrÄgestÀllningar:Vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen - vilka medier anvÀnder sig allmÀnheten av för att fÄ information?Hur arbetar Trafikverket strategiskt med att förmedla information till allmÀnheten vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen?Teori: Gonzålez-Herrero & Smiths teori om hur den internetbaserade teknologin förÀndrar hur företag hanterar kriser och Ki och Nekmats teorier kring sina forskningsresultat om kriskommunikation pÄ Facebook.Metod: En kvantitativ metod genom en enkÀt, en kvalitativ metod genom en intervju med Viktor, kundtjÀnsthandlÀggare pÄ Trafikverket och sedan en jÀmförelse med Trafikverkets riktlinjer Trafikverkets nÀrvaro i sociala medier och Hantering av Trafikverkets sociala kanaler.Materialet:Resultatet av enkÀten och intervjun samt Trafikverkets riktlinjer.Resultat:I dagens samhÀlle vill medelanvÀndarna fÄ snabb, enkel och effektiv information. Internet innehÄller sÄ omfattande information att det Àr omöjligt att ta del av allting, dÀrför söker anvÀndarna invidanpassad information. Medieutvecklingen har gjort det möjligt för medieanvÀndarna att fÄ information utan att behöva söka upp den, exempelvis genom appar.

Undervisningsmetoder för barn med ADHD En intervjustudie om undervisningsmetoder i skolan för barn med ADHD (Pedagogical methods for children with ADHD An interview study of pedagogical methods in school for children with ADHD) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med min undersökning Àr att utvÀrdera nÄgra arbetssÀtt för skolarbete för barn med ADHD. Jag har undersökt om det finns nÄgra arbetsmetoder som lÀrare/specialpedagoger anser sÀrskilt framgÄngsrika för skolarbetet nÀr det gÀller barn med ADHD och om dessa lÀrare/specialpedagoger kan rekommendera nÄgra metoder/arbetssÀtt för skolarbetet för barn med ADHD till andra lÀrare. Jag har anvÀnt mig av en kombination av intervjuer och enkÀter. Intervjuerna Àr till sin form delvis ?fenomenografiska?, vilket innebÀr öppna kvalitativa intervjuer dÀr informanten beskriver sin uppfattning om ett fenomen med egna ord, delvis strukturerade i form av en enkÀtundersökning dÀr informanten utvÀrderar dessa fenomen.

ABSTRAKT Eklund, Christine & Irehjelm, Jan-Olof (2010). NÀr matematikresultaten sjunker. En fallstudie om en skolas arbete för att öka mÄluppfyllelsen (When the results in mathematic are decreasing. A case study about a teamŽs work to increase the goal attainment). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. VÄrt syfte har varit att undersöka effekterna av ett arbetslags arbete kring ökad mÄlupp-fyllelse i matematik.