BAKGRUND:Vi har utgÄtt frÄn Bronfenbrenners utvecklingsekologiska system och Vygotskijs samspelsteori.Dessa teoretiker kopplas samman med aktuell forskning och utgör bakgrunden till den förÀndringsprocesssom vi valt att följa.SYFTE:VÄrt syfte Àr att följa en mÄngkulturell förÀndringsprocess som Àger rum i Sydby Kommundelmellan Lotumskolan och Sydbyskolan. Vi vill ocksÄ undersöka vad denna förÀndring innebÀrför pedagoger i deras undervisning och yrkesroll.METOD:Vi har valt att anvÀnda oss av fallstudie som ansats och intervju Àr vÄr datainsamlingsmetod.Detta eftersom en fallstudie lÀmpar sig dÄ syftet Àr att följa och beskriva en process.RESULTAT:Resultatet som vi har kommit fram till Àr att den förÀndring som skett, inte hade behövt förekommaom samhÀllets struktur hade sett annorlunda ut. Det Àr samhÀllet i sig som skapar problem,som inte hade behövt vara nÄgra problem frÄn början. Genom ett mÄngkulturellt klassrumskapas en förutsÀttning för att acceptera olikheter, vilket bidrar till att elever tidigt fÄr enförstÄelse för att alla Àr olika..

I Är, trÀdde en FAP frÄn Rikspolisstyrelsen i kraft, RPS FS 2009:6, FAP 761-1. Den ger anvisningar till polismyndigheten samt aspiranten om vad som skall tillgodoses i aspirantutbildningen och vad myndigheten skall lÀgga vikt pÄ i övrigt i den utbildning aspiranten fÄr under sin tjÀnstgöring.Enligt studenternas egna upplevelser av hur processen har varit framkommer det att mÄnga ifrÄgasÀtter hur man har resonerat kring kvalitéer hos individer och hur man kan ge mÀrkliga argument för att neka plats hos en sÀrskild myndighet.Syftet med detta arbete Àr att lyfta fram det system som borde granskas ytterligare och kanske Àven förbÀttras genom att göra tillÀgg i föreskrifter eller genom annan nationell lösning hos myndigheterna. Detta skall betraktas ur ett par perspektiv som kÀnns relevanta.Den juridiska biten uppfattas som dold och inte alls framtrÀdande under sjÀlva processen till aspiranten. Det finns mycket information som Àr nyttig för den enskilda studenten som kan vara till hjÀlp och ge en slags vÀgledning till hur man skall gÄ tillvÀga med ansökan och överklagan till exempel.Det bör tas fram ytterligare styrdokument för bÄde utbildningar och student sÄ att mÄnga fler blivande poliser kan kÀnna en trygghet och lugn inför aspiranten istÀllet för att uppleva processen som en belastning pÄ studier och privatliv..

Bengtsson Catarina & MÄnsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnÀra undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

Det hÀr examensarbetet gick ut pÄ att förbereda en import av ett flygplan av typen Beechcraft King Air 200. NÀr ett flygplan ska importeras och svenskregistreras för att anvÀndas till kommersiella operationer i Sverige mÄste intressenten gÄ igenom flygplanets tekniska bakgrund. Den informationen Àr till för att försÀkra intressenten som köpare och den svenska myndigheten Luftfartsstyrelsen om att planet har sköts vÀl och Àr i luftvÀrdigt skick. UtifrÄn nationella och internationella regelverk utformades en lista med krav som Luftfartstyrelsen i Sverige krÀver att intressenten ska visa upp för att godkÀnna importen. Med denna lista som utgÄngs punkt samlades information in frÄn berörda organisationer och företag, angÄende flygplanets bakgrund.

Nilsson, Kristina (2006). Förskolebarn med sprÄksvÄrigheter i ett samspelsperspektiv - en fallstudie. (Pre-school children with language difficulties in an interactional perspective - a case study). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola I mitt arbete som förskollÀrare har jag kÀnt att kunskapen och beredskapen för barn med sprÄksvÄrigheter ofta Àr bristande. Mitt syfte blir dÀrför att att fördjupa min kunskap och öka min förstÄelse kring förskolebarn med sprÄksvÄrigheter i ett samspelsperspektiv. Jag valde fallstudien som metod dÄ jag dÀrmed gavs möjligheten att utnyttja olika metoder, sÄsom intervjuer, observationer och dokument.

Lundquist, John. (2008) Ordning och reda ur ett elevperspektiv (Order and discipline from the pupils point of view). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 90 p distans, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vad elever i anser om frÄgor som rör ordning och reda i skolan. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer. Eleverna i undersökningen anser att ordning och reda innebÀr lugn och ro i klassrummet samt att man följer lÀrarens anvisningar. Intervjupersonerna tycker att det Àr vÀldigt viktigt med ordning och reda i skolan. Niondeklassarna som deltog anser att det Àr stökigt i klassrummet relativt ofta.

Persson, Maura & Salimi-Amlashi, Nasrin (2010). FörÀlder och pedagoger i samverkan ? en fallstudie. (Parent and teaachers in cooperation ? a case study).

Stefan Pernmo och Kalle Björklund (2005) LÀrarna och IKT. The teachers and ICT. Skolutveckling och ledarskap. LÀrarutbildningen Malmö Högskola. Syftet med denna undersökning Àr att försöka förstÄ ifall lÀrarna ser nÄgra problem med IKT, samt om man kÀnner obehag eller förtrogenhet med IKT.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur modersmÄlslÀrare upplever arbetet i ett arbetslag och vilken funktion den har. Med dessa utgÄngspunkter vill vi undersöka om samverkan i ett arbetslag har nÄgot betydelse för elevens lÀrande och vilka fördelar respektive nackdelar lÀrarna ser med arbetslaget. Vidare vill vi ta reda pÄ om samverkan i arbetslaget kan bidra till modersmÄlsverksamhetens utveckling. Denna studie har gjorts i tvÄ modersmÄlsverksamheter. I insamlandet av empiri har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjumetoder med 15 modersmÄlslÀrare, och observationer vid sex olika tillfÀllen. Vi kom fram till i vÄr undersökning att arbetslaget upplevs mer som en socialt och reflekterande funktionsform Àn ett beslutsfattande forum.

Syftet med föreliggande examensarbete Àr att belysa utbrÀndhetsproblematik bland socialarbetare i det moderna samhÀllet ur ett existentiellt-psykologiskt perspektiv. Under senare Är har det skett förÀndringar pÄ arbetsmarknaden, som har tvingat organisationer att effektivisera produktionsmomenten för att öka den egna konkurrenskraften pÄ den globala marknaden. I samband med detta har kraven pÄ de anstÀllda skÀrpts, vilket, i sin tur, har bidragit till en ökning av stressrelaterade sjukdomar. I detta examensarbete lyfts detta problem fram hos socialarbetare och en analys genomförs för att belysa omrÄdet. Operationaliserade dimensioner av existentiell psykologi bestÄende av mening, frihet, Ängest och skuld ligger till grund för tolkningsmomentet och Karaseks och Theorells (1990, refererad av Taris m.fl., 2010) krav-kontrollmodell anvÀnds som teoretisk utgÄngspunkt.

Hur mottagandet av nyanlÀnda elever i Sverige organiseras varierar frÄn kommun till kommun. Det diskuteras mycket om brister i mottagandet och att eleverna försenas i deras skolutveckling. I Malmö har kommunen inrÀttat en sÀrskild mottagningsskola dit nyanlÀnda elever i Ärskurs 7-9 hÀnvisas. I denna uppsats vill vi beskriva hur skolsituationen för nyanlÀnda högstadieelever ser ut i Malmö idag, vilka valmöjligheter eleverna har samt vad eleverna sjÀlva tycker om sin situation. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med fyra elever som tidigare gÄtt pÄ mottagningsskolan, en studie- och yrkesvÀgledare pÄ mottagningsskolan och en handlÀggare pÄ modersmÄlsenheten för att besvara frÄgestÀllningarna.

Arbetsförmedlingen Àr den myndighet i Sverige som har lÀgst förtroende bland samtliga myndigheter hos medborgarna, enligt undersökningar som genomförts av TNS SIFO. Myndigheten har de senaste tre Ären, enligt TNS SIFO undersökningar, hamnat pÄ bottenplacering. Syftet med föreliggande studie Àr att öka förstÄelsen för en grupp arbetssökandes upplevelser och erfarenheter i mötet med arbetsförmedlare pÄ Arbetsförmedlingen. Ytterligare ett syfte Àr att belysa förtroendekapitalets betydelse i mötet mellan arbetsförmedlare och kund. De teoretiska perspektiv som har tillÀmpats i studien Àr Mathiesens teorier om hur makten pÄverkar individen samt förtroendets diskurs sÄ som det uttrycks av bl.a.

Sammanfattning.I uppsatsen berörs Àmnet bevisbördans placering i taxeringsprocessen. Detta görsgenom anvÀndning av en rÀttsdogmatisk metod. Av frÄgestelningen utgörs syftet attutreda vart bevisbördan Àr placerad pÄ kostnadssidan nÀr det gÀller inkomstslagetnÀringsverksamhet. Som framgÄr av uppsatsen Àr bevisbördan generellt placerad pÄden skattskyldige nÀr det gÀller kostnadsavdrag. Att sÄ Àr fallet framgÄr av den idoktrinen förda diskussion att placeringen har blivit vedertagen.

StÄhlgren, Johanna (2010) Handledarnas och lÀrarnas roller under bedömningsprocessen vid APU (Instructors and teachers functions during the process of rating at the workplace training) Skolutveckling och ledarskap, 180 hp, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att jag ska undersöka lÀrarnas och handledarnas roller under bedömningsprocessen av den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) pÄ Hotell och Restaurangprogrammet vid tre olika gymnasieskolor i VÀstra Götalands lÀn, samt hur deras kommunikation sker. Jag har valt att göra kvalitativa intervjuer med bÄde handledare ute pÄ arbetsplatser och yrkeslÀrare pÄ HR-programmet, eftersom jag dÄ kan fÄ sÄ utförliga svar som möjligt och att de fÄr chans att prata öppet om sina upplevelser och erfarenheter. I resultatdelen framkommer det att skolorna arbetar olika vid APU:n och att handledarna fÄr olika underlag ifrÄn skolorna om hur de ska bedöma eleverna. Men det har skett förÀndringar och ytterligare förÀndringar kommer att ske dÄ en bÀttre samverkan mellan skolorna i VÀstra Götaland Àr pÄ gÄng. Handledarnas och lÀrarnas syn pÄ kommunikationen vid APU skiljer sig ocksÄ Ät, dÄ handledarna saknar en bÀttre kommunikation.

Andersson TannergÄrd, Marie & Löfkvist, Birgitta (2011). Dyslexi och matematiksvÄrigheter - En kvalitativ studie om hur elever med dyslexi upplever skolarbetet. [Dyslexia and difficulties in mathematics - A qualitative study how students with dyslexia are experiencing schoolwork]. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet Àr att undersöka hur en grupp elever med dyslexi upplever skolan.