Om en skola lyckas vÀl eller mindre vÀl i sitt uppdrag beror pÄ mÄnga faktorer. En del avdessa kan skolan inte pÄverka. Till dessa faktorer hör till exempel vÄrdnadshavaresbakgrund. Vad skolan dÀremot kan pÄverka Àr lÀrares skicklighet i att undervisa, vilket harvisat sig vara den enskilt största skillnaden mellan skolor och skolsystem av olika kvalitet.För att utveckla lÀrarnas yrkesskicklighet behövs ett levande samarbetsklimat. Studiens syfteÀr att undersöka i hur hög utstrÀckning högstadielÀrare samarbetar kring undervisning,bedömning samt hur elever lÀr sig.

InformationssÀkerhet innebÀr att skydda informationstillgÄngar avseende tillgÀnglighet, konfidentialitet, integritet och spÄrbarhet. För att hantera informationssÀkerhet inom en verksamhet kan ett LIS (ledningssystem för informationssÀkerhet) införas. MSB (Myndigheten för samhÀllskydd och beredskap) förvaltar ett metodstöd för att införa ett LIS och i detta metodstöd finns en gapanalys med inriktning mot informationssÀkerhet. Denna gapanalys syftar till att kartlÀgga det nuvarande lÀget för informationssÀkerhet inom organisationer för att jÀmföra detta mot den befintliga standarden ISO/IEC 27002. Problemet med denna gapanalys Àr att den Àr generiskt utformad för att passa de flesta organisationer och dÀrför görs en undersökning för att undersöka hur denna gapanalys kan anpassas samt förbÀttras mot kommunal verksamhet.

Ljungdahl, Hans och Nilsson, Marcus (2007) Mediekompetens i skolan. (Media Literacy in Secondary School Eduation). Skolutveckling och ledarskap 90p, Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om begreppet media literacy har relevans för skolan och vilket utrymme det ges i undervisningssammanhang i skolan. Vi vill samtidigt öka vÄr kunskap inom omrÄdet.

Pettersson, Annika (2009). Är pedagoger med kompetens medvetna pedagoger? En undersökning om matematik i förskolan. ( Are competent teachers conscious teachers ?A survey about mathematics in the preschool).

This study is about state officials who handle applications for sickness benefits and about municipal officials who handle applications for financial assistance. The purpose of this study is to explore the differences between the two professional roles regarding their conception about their exercise of authority, in terms of flexibility, individual adjustment, empathy and legal security.The study has a qualitative approach and is based on structured interviews with two state officials and two municipal officials. The questions that this study aims to answer are:- Is there a difference between state officials and municipal officials regarding their experience and use of flexibility? - Is there a difference between state officials and municipal officials regarding their perceptions of legal security, individual adjustment and empathy in their exercise of authority? - What kind of bureaucracy can you find in the two organizations?The results show that the state officials in this study have very limited flexibility due to legislation which makes their exercise of authority neither empathic nor individual. The municipal officials in this study state in their turn that the law entails broad flexibility and the opportunity for them to be empathic and to make individual decisions.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur lÀrare och rektorer uppfattar och pÄverkas av Lpo 94. UtifrÄn Lpo 94 identifierade jag tvÄ olika krav, vilka jag koncentrerade studien kring. Dessa var: kravet pÄ en demokratisk undervisning och kravet pÄ en individanpassad undervisning. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ forskningsansats med intervju som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att den förÀndring som Lpo 94 var tÀnkt att innebÀra för skolan och dess aktörer tycks ha uteblivit.

Sverige fick i augusti 2011 en ny lÀroplan som det runt om pÄ skolorna satsats enormt mycket tid och resurser pÄ att implementera. VÄrt syfte med undersökningen Àr att visa hur den nu genomförda skolreformen mottagits och förankrats hos nÄgra rektorer och lÀrare pÄ tre olika skolor. Vi har valt att rikta vÄra forskningsfrÄgor mot tre omrÄden, styrdokumenten, implementeringsprocessen och professionen. Som teoretisk bakgrund har vi bland annat anvÀnt oss av det lÀroplansbetÀnkande (SOU 2007:28) som ligger till grund för reformeringen av skola 2011 och analyserat vÄr empiri utifrÄn bÄde den kritik och de förslag pÄ förÀndringar som ges i denna samt utifrÄn relevant forskning rörande skolutveckling och implementering. Vi valde att anvÀnda oss utav kvalitativa forskningsintervjuer som metod dÄ vi ville fÄ fram individuella skildringar och upplevelser av vÄra informanter. Resultatet visade att reformen förankrats likartat för lÀrarna respektive rektorerna men att det finns en skillnad mellan grupperna vad gÀllande deras syn pÄ sin framtida profession.

Syftet med denna magisteruppsats Àr att undersöka elevers uppfattningar och upplevelser av bedömningsmatriser i svenska. Uppsatsen Àr ett led i ett skolutvecklingsprojekt om kunskapssyn, bedömning och IUP, Individuell utvecklingsplan, pÄ FÀladsgÄrden, en 6-9-skola, i Lund . Med undersökningen vill jag fÄ fördjupad förstÄelse för hur eleverna uppfattar och anvÀnder matriser och vad de anser sig behöva för att uppfatta lÀrarresponsen som god. Elva kvalitativa intervjuer med elever i skolÄr sju och nio genomfördes under december 2008 och januari 2009. Det Àr dessa elevers uppfattningar som tillsammans med litteratur i Àmnet ligger till grund för arbetet. Resultatet av undersökningen visar att elevernas uppfattningar om bedömningsmatrisen i grunden Àr positiva, men att de efterfrÄgar kompletterande kommentarer till den.

ABSTRAKT Eva Andersson & Ingela Östlin (2007) HuvudvĂ€rk och ont i magen ? Ă€r det stress. En studie om tolv barn med specialpedagogiska insatser. (Headache and stomach ache ? is it stress A study about twelve children with special pedagogue efforts) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie var att undersöka om elever som har specialpedagogiska insatser blev stressade pĂ„ grund av dessa Ă„tgĂ€rder. Studien ger en sammanfattning av tidigare forskning om barn och stress ur ett samhĂ€llsperspektiv.

Nordstrand Sara (2008). Den fria lekens betydelse inom förskolan. The meaning of free play within prescool. Skolutveckling och ledareskap, 90 högskolepoÀng, LÀrareutbildningen, Malmö högskola. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka den fria lekens betydelse och se likheter och skillnader mellan tvÄ förskolor och förskolelÀrare som arbetar dÀr och deras syn pÄ den fria leken. I studien har jag valt att göra fyra djupintervjuer med fyra förskolelÀrare pÄ tvÄ olika förskolor. Hagens förskola i Dalby och PilÀngens förskola i Limhamn.

Syftet med studien Àr att dels beskriva den studerade partnerskolans organisation i allmÀnhet, inklusive arbetslagen i synnerhet, dels analysera densamma. MÄlsÀttningen Àr att studien ska leda till organisationsmÀssiga förbÀttringsförslag som i sin tur kan bidra positivt till skolutvecklingen. I denna studie har intervjuer, enkÀter och dagboksmetod anvÀnts. För att förstÄ hur frÀmst lÀrarna och i viss mÄn ledningen och elever upplever och ser pÄ organisationen, inkl arbetslagen, har relevant litteratur studerats för att kunna jÀmföra verkligheten med teorin och se om det gÄr att hitta belÀgg/förklaringsorsaker för olika synsÀtt pÄ organisationen. Resultaten pekar pÄ ett missnöje med hela organisationen och ledningen frÄn lÀrarna. De anser att organisationen Àr alltför byrÄkratisk och att de kÀnner sig ?överkörda? genom att inte ha fÄtt möjlighet att fÄ vara med och pÄverka beslut.

Anledningen till att vi skrev denna rapport var att vi ville fördjupas oss i Àmnet samt att vi tycker att det Àr ett samhÀllsproblem. Generellt sett har antalet jÀgare i dagens samhÀlle ökat och dÀrmed ocksÄ jakttrycket, till följd av detta ökar Àven antalet brottstillfÀllen. Vi ville undersöka möjligheterna att uppdaga och förebygga jakt- fiskebrott i VÀsterbottens inland, samt undersöka möjligheterna till ett utökat samarbete mellan olika parter. Vi har dÀrmed kommit fram till att de polisiÀra problemen gÄr att lösa med mer utbildning om jakt fiskebrott till utredarna och ett mer utvidgat samarbete mellan de parter som berörs. För att fÄ sÄ mycket information som möjligt om dagens syn pÄ jakten och fisket i VÀsterbottens inland, har vi intervjuat berörda personer inom LÀnsstyrelsen, Jakt- fiskebevakare och poliser som idag jobbar med jakt- fiskebrotts utredningar och Àven funnit nÄgra statliga utredningar inom detta Àmne.

Arbetsförmedlingen, en av Sveriges största myndigheter, Ätnjuter alltjÀmt ett vÀldigt lÄgt förtroende bland landets medborgare. Tidigare forskning visar att det förekommer att framförallt ungdomar tÀnker sig att Arbetsförmedlingen hjÀlper arbetslösa genom konkreta jobbförslag och arbetsförmedlande verksamhet. TvÀrtemot visar utredningar att vÀldigt lite tid lÀggs pÄ denna typ av handlÀggning. Dessa förhÄllanden riskerar att leda till besvikelse och frustration hos nyinskrivna ungdomar, och kan vara en bidragande faktor till det bristande förtroendet. Glappet mellan vad ungdomar förestÀller sig att Arbetsförmedlingen gör och vad verksamheten i praktiken gÄr ut pÄ, utgör den centrala problematik som i denna uppsats refereras till som felaktiga förvÀntningar.

Arbetsförmedlingen Àr den myndighet i Sverige som har lÀgst förtroende bland samtliga myndigheter hos medborgarna, enligt undersökningar som genomförts av TNS SIFO. Myndigheten har de senaste tre Ären, enligt TNS SIFO undersökningar, hamnat pÄ bottenplacering. Syftet med föreliggande studie Àr att öka förstÄelsen för en grupp arbetssökandes upplevelser och erfarenheter i mötet med arbetsförmedlare pÄ Arbetsförmedlingen. Ytterligare ett syfte Àr att belysa förtroendekapitalets betydelse i mötet mellan arbetsförmedlare och kund. De teoretiska perspektiv som har tillÀmpats i studien Àr Mathiesens teorier om hur makten pÄverkar individen samt förtroendets diskurs sÄ som det uttrycks av bl.a.

Den 1 januari 2002 bildades myndigheten "Nationellt centrum för flexibelt lÀrande" i HÀssleholm. Myndighetens bildande innebar att flexibelt lÀrande pÄ allvar etablerades som ett begrepp inom den svenska pedagogiska diskussionen.Syftet med uppsatsen Àr att studera innebörden av begreppet och undersöka hur begreppet etablerades. Arbetet med att undersöka hur begreppet etablerades ledde till, att mitt val av metod blev en textanalys av ett kapitel ur dokumentet SOU 2000:28 "Kunskapsbygget 2000 det livslÄnga lÀrandet" och ett kapitel ur dokumentet Prop. 2000/01:72"Vuxnas lÀrande och utveckling av vuxenutbildningen".Begreppets innebörd har utvecklats frÄn att ha varit en diskussion gÀllande e-learning och/eller distansutbildning till en diskussion gÀllande en vidare innebörd, som innebÀr att flexibilitet ska relateras till individen och mÄlet ska vara att underlÀtta för individen att lÀra och att delta i lÀrande.Det livslÄnga och livsvida lÀrandet innebÀr ett behov för flexibla utbildningsvÀgar. Detta innebÀr att flexibelt lÀrande troligtvis har kommit för att stanna som begrepp inom den svenska pedagogiska diskussionen..