Ekonomisk teori handlar mycket om att förvalta resurser pĂ„ ett sĂ„ effektivt sĂ€tt som möjligt. Denna verklighet gĂ€ller Ă€ven för den offentliga förvaltningen. Åklagarmyndighetens uppgift Ă€r att utifrĂ„n de medel som stĂ„r till förfogande försöka uppnĂ„ de uppsatta verksamhetsmĂ„len. Myndighetens uppgift Ă€r vidare att förvalta och distribuera resurserna pĂ„ det effektivaste sĂ€ttet möjligt för att uppnĂ„ de uppsatta mĂ„len. För att kontinuerligt söka förbĂ€ttra och effektivisera Åklagarmyndigheten Ă€r det relevant att kunna mĂ€ta hur vĂ€l organisationens olika delar presterar.

ABSTRACT Leet, Susanne & Mollin, Pia (2011), Barn gör rÀtt om de kan. (Children do the right thing if they can) Malmö högskola, LÀrarutbildningen, Skolutveckling och ledarskap Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om CPS - Collaborative Problem Solving, pÄ svenska samarbetsbaserad problemlösning, kan hjÀlpa barn med problemskapande beteende. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ hur pedagoger ser pÄ dessa barn barn och om arbetet med CPS har förÀndrat deras synsÀtt? VÄra frÄgestÀllningar Àr: Kan CPS hjÀlpa barn med problemskapande beteende? Hur ser lÀrare pÄ dessa barn och har arbetet med CPS förÀndrat deras synsÀtt? Vi har valt en kvalitativ forskningsansats och anvÀnt oss av ett frÄgeformulÀr och en gruppintervju för att samla in vÄrt empiriska material. Detta Àr ett litet urval.

AbstractThis paper will examine the co-operation culture in teacher work teams in a primary school currently undergoing reorganization in the Stockholm region. This inquiry is based on qualita-tive interviews with teachers and work team leaders, and is aiming to answer how teachers co-operate during the reorganization process, to find the factors that affect co-operation. Our results show that the two teams practice communication, leadership and participation very differently. Currently there are clear differences in the work team?s tendency to develop and to work with the reorganization process, pedagogic methods, social and emotional awareness and ideological beliefs.

Efter en kartlÀggning av polismyndigheten i SkÄne (2003) gÀllande förekomsten av kriminella ungdomsgÀng konstaterades det att i Malmös stadsdel RosengÄrd fanns cirka 100 kriminellt aktiva ungdomar och att det fanns ett antal verksamma ungdomsgÀng i omrÄdet. Med vetskap om att ungdomskullarna kommer att öka de kommande Ären i SkÄne med en topp under 2005-2008 ser polisen en risk för ökad ungdomskriminalitet i omrÄdet. Syftet med detta fördjupningsarbete Àr att ta reda pÄ hur polisen arbetar mot ungdomsbrottslighet i just stadsdelen RosengÄrd. Mina frÄgestÀllningar rör gÀngmiljöerna och polisens handlingsplan mot ungdomskriminaliteten. Mitt tillvÀgagÄngssÀtt har varit att granska dokument frÄn polismyndigheten i SkÄne samt lÀsa litteratur rörande ungdomskriminalitet.

Boklund, Nina & Finnman, Ann-Sofie. (2007). En undersökning om lÀsvanor och lÀskultur pÄ yrkesförberedande program ? ur ett sociokulturellt perspektiv. (A study about pupils reading habits on vocational courses).

SammanfattningSyftet med denna studie var att undersöka viktiga faktorer för att elever pĂ„ omvĂ„rdnadsprogrammet ska kĂ€nna studiemotivation. Genom att göra tvĂ„ fokusgruppsintervjuer med elever pĂ„ omvĂ„rdnadsprogrammet pĂ„ tvĂ„ gymnasieskolor, har vi fĂ„tt en inblick i de faktorer som eleverna anser vara viktiga för studiemotivationen.Resultatet av vĂ„r studie visar att kommunikation och samspel mellan lĂ€rare och elever Ă€r central. Viktiga faktorer för att skapa studiemotivation hos eleverna Ă€r att lĂ€rarna Ă€r engagerade i elevernas skolutveckling. Undervisningen bör vara varierad och engagerande och ligga pĂ„ en nivĂ„ som innebĂ€r utmaningar i nivĂ„ med den kunskap som eleverna besitter. Öppenhet, engagemang och förmĂ„ga att vara lyhörd inför elevernas signaler Ă€r viktiga egenskaper hos lĂ€rare som vill arbeta med sina elevers motivation.Eleverna upplever att lĂ€rarna har en central roll dĂ„ det gĂ€ller skapandet av en trygg social miljö i skolan.

I mitt yrke som lÀrare ingÄr det bland annat att driva skolutveckling. Med skolutveckling kanmenas att man förÀndrar sitt arbete utifrÄn de erfarenheter man gör i sin vardag i skolan.Genom att ifrÄgasÀtta sitt yrke hamnar man i en utvecklingsprocess vilken innebÀr att manutvÀrderar det man gör, förÀndrar det man gjorde om det inte var bra, utvÀrderar igen ochförÀndrar Äter och sÄ hÄller det pÄ. Jag har under de senaste fyra Ären haft möjligheten attutbilda mig inom aktionslÀrande och aktionsforskning vilket handlar just om dettaprocessinriktade sÀtt. Inom ramen av kursen ingÄr det att skriva en uppsats och jag valde mittarbetslag som arena för att se hur jag genom en aktion kunde pÄverka mina kollegor till ettökat lÀrande om sig sjÀlva i sina roller som lÀrare. Syftet med uppsatsen Àr att dokumenteraden lÀrandeprocess som blivit nÀr vi mer medvetet tar tag i nÄgot vi vill förÀndra ochfrÄgestÀllningen jag har utgÄtt frÄn har varit: Hur utveckla lÀrares lÀrande i arbetslagetgenom observation och reflektion över varandras undervisning?För att beskriva aktionen pÄ ett kortfattat sÀtt kan man sÀga att kollegorna i arbetslagettillsammans har lÀst en bok om olika ledarstilar i klassrummet, dÀrefter observerat varandra iklassrummet, sedan har observatör och observerad samtalat om det som hÀnde i klassrummetoch slutligen diskuterades det observerade pÄ arbetslagsmöten.

Howell, Eva (2009). Attityder och förvÀntningar bland lÀrare och elever pÄ en yrkesförberedande skola. (Attitudes and Expectations among Teachers and Students at a Vocational School). Skolutveckling och ledarskap,LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbetet Àr att ge en bild av elevers och lÀrares instÀllning till varandra pÄ en yrkesförberedande skola men Àven att försöka skildra vilka krav och förvÀntningar som stÀlls pÄ bÄde lÀrare och elever.

Uppsatsen handlar om specialpedagogens roll i arbetet med den individuella utvecklingsplanen (IUP). Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera hur specialpedagoger, andra pedagoger och skolledare beskriver specialpedagogens roll i arbetet med IUP och att undersöka och analysera hur specialpedagogens roll i arbetet med IUP skulle kunna utvecklas enligt intentionerna i styrdokumenten. I uppsatsen anvÀnds det socialkonstruktionistiska perspektivet och social systemteori för att förstÄ specialpedagogikens anvÀndning. Intervjuundersökningen bearbetades kvalitativt och av den kan vi dra slutsatser som visar att specialpedagogen Àr involverad i arbetet med IUP framför allt i samband med elevers ÄtgÀrdsprogram. IUP ska utgÄ frÄn var eleven befinner sig i förhÄllande till lÀroplanens mÄl att uppnÄ och mÄl att strÀva mot, vilka visat sig svÄra att hantera.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser pĂ„ kost och hĂ€lsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga Ă€r dessa frĂ„gor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nĂ„ syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för frĂ€mjandet av god hĂ€lsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer frĂ„n tvĂ„ olika kommuner (Leksand och GĂ€vle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen Ă€r att det rĂ„der skilda uppfattningar om kost- och hĂ€lsofrĂ„gorna hos dessa ansvariga för skolan.

Sammanfattning I denna uppsats undersöker jag i kvalitativa intervjuer med tre lÀrare, pÄ vilket sÀtt elever i svenska grundskolor (Ärskurs 7-9) deltar i bedömningsarbetet, och vilka olika problem som lÀrare upplever i samband med detta. Resultaten visar att de mest framtrÀdande svÄrigheterna anses vara tidsbristen, och problem i samband med elevers förutsÀttningar. Tydligt Àr dock att orsaker till mÄnga av dessa problem redan finns grundlagda i arbetet med styrdokumenten och skolorganisationen. Lösningen pÄ mÄnga av problemen kan vara utom lÀrarnas rÀckvidd, medan andra problem kan minska pÄ lÀngre sikt genom lÀrares och elevers ökade trÀning i bedömningsarbetet. En skolutveckling i riktning mot ett ökat elevdeltagande i bedömningen krÀver att lÀrare tydligt kommunicerar med varandra och med eleverna, samt feedback till skolledning och forskning, sÄ att kraven pÄ lÀrarna kan bli realistiska och arbetsbördan rimlig..

År 2005 förstatligades FörsĂ€kringskassan, vilket innebar att de 21 sjĂ€lvstyrandelĂ€nsförsĂ€kringskassorna och RiksförsĂ€kringsverket slogs samman till enmyndighet. I en litteraturbaserad fallstudie undersöks orsakerna till förstatligandetoch vilken betydelse det har haft för socialförsĂ€kringsadministrationen. Detta görsgenom att vi utifrĂ„n ett instrumentellt och ett kulturellt perspektiv tittar pĂ„ hurFörsĂ€kringskassans verksamhet, processer, struktur och organisationskultur sĂ„g utföre respektive efter förstatligandet.Resultaten visar att FörsĂ€kringskassan instrumentellt sett blev statlig eftersomregeringen ville öka sina möjligheter till styrning och ansvarsutkrĂ€vande avFörsĂ€kringskassan. Ytterligare orsaker var att man avsĂ„g öka verksamhetensmĂ„luppfyllelse, resursutnyttjande, samordning, specialisering och standardisering.Kulturellt sett genomfördes förstatligandet dĂ„ regeringen önskade skapa engemensam organisationskultur för att öka vĂ€rdestyrningen, rĂ€ttssĂ€kerheten,kompetensutvecklingen och tilltron till myndigheten.Slutsatsen Ă€r att det finns en basal förklaringsfaktor till förstatligandet, vilkenĂ€r regeringens önskan om ökad styrning. DĂ€rtill finns det tvĂ„ bakomliggandeförklaringsfaktorer, vilka utgörs av regeringens krav pĂ„ effektivisering ochbesparingar..

Denna studie underso?ker den enskilda fo?retagarens syn pa? skatteverket och o?vriga fo?retagare inom restaurangbranschen samt hur dessa pa?verkar fo?retagarnas insta?llning till skattefusk. Tidigare studier visar att kontroll och sanktioner har en motsatt effekt pa? medborgarnas samarbetsvilja. Sa?ledes genomfo?rdes denna studie med avsikt att underso?ka vilken inverkan ovan na?mnda relation har pa? samarbete, tillit, samt na?tverk av relationer ur ett fo?retagarperspektiv.

Syftet med denna studie var att fÄ kunskap om och förstÄelse för hur pedagoger upplever ett kommunalt förÀndringsarbete för tidiga insatser. FörÀndringsarbetet syftar till att minimera antalet elever som inte nÄr mÄlet för utbildningen. Studien har genomförts genom att kartlÀgga, beskriva och analysera pedagogernas upplevelser och erfarenheter, utifrÄn enkÀter och intervjuer. Resultatet visar pÄ ett förÀndringsarbete som kan beskrivas som toppstyrt och, pÄ samtliga undersökta skolor, initierat av rektor. I resultatet framkommer att förÀndringsarbetet Àr mer förankrat bland specialpedagoger/lÀrare och rektorer Àn bland skolans övriga pedagoger.

AbstractFörfattaren analyserar i denna uppsats texter om kris, samhÀlle och sÀkerhet, vilka producerats och distribueratsmed stöd frÄn Krisberedskapsmyndigheten.Författaren problematiserar att hotet om potentiella, liksom farorna med förverkligade, kriser anses vara sÄ överhÀngande att en sÀrskild myndighet inrÀttas med syftet att stÀrka hela samhÀllets krisberedskap. Krisberedskapsmyndighetens arbete med samhÀllets sÀkerhet betraktas i uppsatsen som en formav riskhantering varmed riskerna med krisen ska lindras eller elimineras. Med ett diskursanalytisktförhÄllningssÀtt till texterna och genom att anvÀnda governmentality-teorin söker författaren analysera hurmyndigheten beskriver dagens samhÀlle och dess behov av vissa politiska ÄtgÀrder. En avKrisberedskapsmyndighetens centrala uppgifter Àr att bistÄ med kunskap och stöd för initierandet av privat-offentlig samverkan. Författaren beskriver och analyserar dÀrför ocksÄ vad texterna om samverkan mellan detoffentliga och det privata innebÀr för förebyggande krisberedskap och samhÀllelig sÀkerhet.