Problemställning: Muskuloskeletala besvär hos professionella pianister (Playing-related musculoskeletal disorders - PRMDs) är ett vanligt förekommande problem och besvären är oftast smärtsamma, långvariga och funktionsnedsättande. Pianister drabbas i hög grad av skador i övre extremiteterna. Tidigare studier efterfrågar en gemensam konsensus med tydliga definitioner över de riskfaktorer som ingår i PRMDs hos pianister. Det rekommenderas valida och reliabla mätinstrument samt prospektiva studier för att säkerställa prevalensen.Syfte: Syftet var att konstruera ett frågeformulär på engelska för användning att kunna identifiera prevalensen av PRMDs och dess frisk- respektive riskfaktorer hos professionella pianister i Sverige, Nederländerna och Grekland. Metod: För att säkerställa att alla relevanta riskområden skulle inkluderas i frågeformuläret genomfördes intervjuer med tre experter inom området och intervjuerna analyserades sedan med innehållsanalys.

Tidigare studier har visat en korrelation mellan muskelgrupper, särskilt gällande styrka mellan olika muskelgrupper i samma extremitet. Syftet med den här studien var att se om maximal isokinetisk muskelstyrka i låret korrelerar med maximal isometrisk handgreppstyrka hos friska individer >60 år. Exklusionskriterier var Muskuloskeletala besvär, hjärt? kärlsjukdom, KOL, RA, Gonartros eller pågående infektion. Isokinetisk benstyrka mättes på 25 försökspersoner >60 år i Biodex System 3 och isometrisk handgreppstyrka mättes med Grip-D.

Andelen som arbetar vid bildskärm fördubblades i Sverige mellan 1989-1999, vilket har medfört en växande oro över en ökad risk för Muskuloskeletala besvär. Syfte: förändrade ergonomisk anpassning respektive progressiv avspännig symptombilden i nack- och skulderregionen hos datorarbetare. Metod: 16 personer med mer än ett års datorvana och som arbetade i Boden deltog i projektet. Som utvärderingsinstrument användes ett frågeformulär som besvarades före och efter en interventionsperiod på fem veckor. Deskriptiv databehandling.

Prevalensen för kronisk smärta har ökat i Sverige de senaste fem åren. Merparten av problemen har Muskuloskeletala orsaker. Patienter med långvarig smärta har svårt att få adekvat behandling och att leva med smärta är belastande psykiskt varför det är viktigt att se till både det fysiska och det psykiska. Omhändertagande av ett multidiciplinärt team innebär att hela människan ses. Syftet med studien var att beskriva smärtpatienters upplevelser av sin smärthantering i efterskedet av en smärtrehabilitering där ett kognitivt förhållningssätt tillämpats.

Prevalensen för kronisk smärta har ökat i Sverige de senaste fem åren. Merparten av problemen har Muskuloskeletala orsaker. Patienter med långvarig smärta har svårt att få adekvat behandling och att leva med smärta är belastande psykiskt varför det är viktigt att se till både det fysiska och det psykiska. Omhändertagande av ett multidiciplinärt team innebär att hela människan ses. Syftet med studien var att beskriva smärtpatienters upplevelser av sin smärthantering i efterskedet av en smärtrehabilitering där ett kognitivt förhållningssätt tillämpats. Kvalitativ metodik användes genom att intervjua sex informanter, ett år efter genomgången smärtkurs på ett rehabiliteringscenter i Norrbotten.

The purpose of this study was to describe the prevalence of self-reported visual and neck/shoulder complaints among individuals with a low vision diagnosis. The study also aimed to examine whether there was an association between the degree of self-rated visual and the neck/shoulder complaints. There was a questionnaire survey that was conducted on patients that visits an eye center in a county in central Sweden. There were a total of 18 people participated in the survey, between 17-92 years old. The questionnaire contained 22 questions and was analyzed with SPSS.

I avseende att minska de Muskuloskeletala besvären i samband med datoranvändning har alternativa styrdon presenterats på marknaden. Kunskapen om konsekvenserna av att använda dessa styrdon är dock bristfällig. Syftet med denna studie var att mäta muskulär aktivitet samt upplevd ansträngning vid arbete med traditionell datormus och Rollermouse. Elva frivilliga kontorsarbetare genomförde en standardiserad textredigering. Muskulär aktivitet mättes med EMG i en underarmsmuskel samt i tre skuldermuskler.

Hemtjänstpersonal drabbas ofta av arbetsrelaterad värk i nacke, axlar och/eller rygg. En orsak till detta kan vara att det ofta saknas kunskap tekniska hjälpmedel och förflyttningsteknik. Studiens syfte är att beskriva erfarenheter hos kommunens hemtjänstpersonal vad gäller användande av tekniska hjälpmedel och förflyttningsteknik i samband med patientförflyttningar. En kvantitativ studie utfördes där data samlades in via enkäter. Dessa besvarades av 98 personer som arbetade inom hemtjänst.

BAKGRUND: Datoranvändningen i samhället ökar och det har visats att datoranvändning är associerat med självupplevda ryggbesvär hos skolelever Författare till tidigare studier har efterfrågat forskning på hållningens samt datoranvändningens effekter på Muskuloskeletala besvär. SYFTE: Syftet med studien var att undersöka om det finns någon skillnad i hållning samt upplevda besvär mellan fysiskt inaktiva unga män med hög datakonsumtion och fysiskt aktiva unga män med låg datakonsumtion i årskurs tre på gymnasiet. METOD: Tjugo unga män rekryterades till en fysiskt aktiv respektive inaktiv grupp. Undersökningen genomfördes med hjälp av Bunkans hållningsstatus i stående samt ett frågeformulär om besvär från rörelseorganen. RESULTAT: Den aktiva gruppen hade mer tillfredsställande hållning än den inaktiva gruppen.

Tandhygienisters arbetstillfredsställelse och vad som påverkar denna är hittills relativt lite studerat. Det finns således ett stort behov av att undersöka detta område närmare. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar arbetstillfredsställelse inomtandhygienistprofessionen, samt hur vanligt förekommande det är att yrkesverksamma tandhygienister upplever arbetstillfredsställelse. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Resultatet visade att flera faktorer av olika karaktär är av betydelse förtandhygienisters upplevelse av arbetstillfredsställelse.

The purpose of this study was to investigate the association between physical activity and perceived stress, energy and musculoskeletal disorders among office-workers and warehouse-workers and also to see if there were any differences depending on work-place and gender. The method that was used to collect data was three different validated questionnaires that measured stress and energy (the Stress-Energy questionnaire), musculoskeletal disorders (intensity and localization of pain, a Pain Drawing questionnaire with a VAS-scale) and physical activity (IPAQ ? the short version). Eighty-eight workers participated in the study. Forty-seven of them were office-workers and forty-one were warehouse-workers.

SyfteSyftet med studien är att jämföra förekomst och typ av ögonrelaterade nacke-, skuldrabesvär hos de som har ett statiskt respektive dynamiskt arbete.  Metod 35 korta arbetsplatsbesök utfördes på ett kontor och i två butiker. På arbetsplatsbesöken uppmättes belysningsstyrka och luminans med hjälp av en ljusmätare, blickvinkel och arbetsavstånd uppmättes med hjälp av gradskiva och måttband. Innan arbetsplatsbesöken ägde rum skickades en symptomenkät ut till deltagarna där de fick svara på frågor om eventuella ögon- och Muskuloskeletala besvär, om de använder glasögon eller kontaktlinser samt hur de upplever belysningssituationen på arbetsplatsen. ResultatResultatet indikerar på att besvären gällande ögon, muskler, nacke och skuldra är större vid statiskt än dynamiskt arbete.Luminansförhållanden och belysningsstyrkor var överlag utanför de rekommenderade värdena.Skillnaderna mellan grupperna är inte statistiskt signifikanta då den ena gruppen var hälften så stor som den andra och besvärspoängen väldigt spridda.Något statistiskt samband mellan ögonbesvär och Muskuloskeletalabesvär fanns ej. Slutsats Trender visar att  nacke-, skuldraproblem är större hos de som har ett statiskt arbete än de som har dynamiskt arbete men detta är inte statistiskt signifikant..

Bakgrunden till vårt examensarbete var att Försäkringskassan hade som mål att sänka sjukfrånvaron hos personalen. Syftet med denna studie var att undersöka de anställdas uppfattning om vilka faktorer som ligger till grund för hög respektive låg sjukfrånvaro vid FK:s avdelning för aktivitetsstöd. Våra frågeställningar var:Varför har vissa enheter inom nationellt försäkringscenter på Försäkringskassan låg sjukfrånvaro och andra enheter hög sjukfrånvaro?Hur påverkar ledarskapet anställdas sjukfrånvaro?Hur påverkar arbetsmiljön sjukfrånvaron?Hur uppfattar personalen inom aktivitetsstöd arbetsplatsens fysiska och psykosociala arbetsmiljö?Som fallstudieorganisation valdes Försäkringskassan/Nationellt försäkringscenter/aktivitetsstöd i Östersund. Vi valde en kvantitativ undersökning med tvärsnittsdesign. Våra resultat visade att oavsett om man arbetade på en enhet med låg eller hög sjukfrånvaro, upplevde många anställda brister i arbetsmiljön, höga krav och ett svagt ledarskap.

Anledningen till att djur behöver sjukgymnastik är densamma som för människor. Sjukgymnastik används som rehabilitering efter skada, för att hantera t.ex. Muskuloskeletala problem samt för att minska risken för skador. Studier från Irland och Storbritannien visar att det finns ett växande intresse för djursjukgymnastik. I Sverige återfinns de flesta djursjukgymnaster inom privat djurhälsovårdsverksamhet där veterinärer och djursjukgymnaster samarbetar.

Lateral epikondylalgi är ett av de vanligaste besvären i det Muskuloskeletala systemet med en prevalens på 1?3 % och en incidens på 0,4 % per år av den generella populationen. Trots att man har känt till lateral epikondylalgi i över 100 år råder det fortfarande oklarhet över patofysiologin och etologin. I litteraturen finns ett 40-tal interventioner beskrivna vid lateral epikondylalgi. Syftet med studien var att sammanställa evidensen för konservativa interventioner vid lateral epikondylalgi.