I detta examensarbete kommer jag att fördjupa mig i barn och stress för att skapa en större förståelse för hur dagens barn mår. Stress är ett aktuellt begrepp i vårt samhälle och har under den senaste tiden regelbundet diskuterats i media. För några år sedan låg fokus på vuxna och deras stress men nu ligger fokus på barn och deras stress. Syftet med uppsatsen är att genom litteratur och empiriska undersökningar reda ut vad några barn och pedagoger anser om stress samt vad jag som blivande pedagog kan göra för att motverka stress bland barn. I litteraturgenomgången kommer jag bland annat försöka reda ut vad stress är, varför barn blir stressade samt hur jag ser att ett barn är stressad.

Äldre människor har det tufft på arbetsmarknaden. Ny kompetens slår ut erfarenhet, vilket innebär att en människa över 50 år som förlorat eller vill byta arbete, har svårt i konkurrensen med yngre. I tidigare forskning om arbetslöshet har kvinnors upplevelser fått stå i skymundan för olika grupper av män och ungdomar. Därför är syftet med det här arbetet, att mot bakgrund av relevant forskningslitteratur, undersöka hur ett antal arbetslösa kvinnor mellan 50 och 64 år upplever och hanterar sin situation. Fokus i arbetet ligger på vilka olika upplevelser och sätt att hantera situationen som man finner hos kvinnorna.

Övervikt och fetma ökar i Sverige och i världen vilket utgör ett allt större hot mot människors hälsa. Tidigare forskning har ofta fokuserat på effekter av olika viktminskningsinterventioner. Hur människor upplever att delta i olika interventionsprogram är inte lika ofta i fokus. Studien är genomförd efter att informanterna deltagit i ett 18-månader långt rehabiliteringsprogram där kognitivt och lösningsfokuserat förhållningssätt tillämpats. Hörnstenar i programmet är mat-, motions-, vilo/avslappningsvanor samt tillämpning av kunskaper från kognitivt/lösningsfokuserat förhållningssätt, framförallt sambanden tanke-känsla-handling.Syftet med denna studie var att belysa om personer med övervikt/fetma har upplevt någon förändring av vanor och tankemönster genom att delta i ett rehabiliteringsprogram.Metod: Studien har en deskriptiv design och omfattar två metoder för datainsamling, dels en enkät med både öppna och slutna frågor, dels en kvalitativ intervju.

Syftet med arbetet är att ta reda på hur trummisar kan lösa mentala blockeringar i sitt musikutövande. I mitt arbete vill jag belysa vikten av expressivt spel och vikten av mentala aspekter i musikutövandet. Det är viktigt att arbeta med mentala "övningar" precis som det är viktigt med praktiska övningar. Musiker värmer ofta upp fysiskt inför en spelning men hur många värmer upp mentalt? Mina forskningsfrågor är: - Hur kan man påverka trumsetselevers musikaliska utveckling med hjälp av expressiva och mentala övningar? - Vilken roll spelar mentala övningar och förberedelser för professionella trummisar? Jag har intervjuat två etablerade trummisar och trumsetslärare, en vid musikhögskolan i Malmö och den andra en verksam trummis i Stockholm och före detta lärare på Musikhögskolan i Malmö.

Nattklubbslivet i Karlstad ser idag helt olika ut vid en jämförelse mellan torsdagar och helgdagar. På torsdagar har Arena mest gäster medan Nöjesfabriken och Blue Moon Bar har de flesta gästerna på helger. Studenterna spelar här en viktig roll då främsta anledningen till Arenas popularitet på torsdagar beror på att de anordnar studenttorsdagar. Arena ser sedan ett mönster att studenterna väljer de andra nattklubbarna på helgerna och det här vill de ändra på. Syftet med uppsatsen är att klarlägga vilka faktorer som ligger till grund för studenters val av nattklubb, att försöka hitta förklaringar på studenters attityder gentemot nattklubben för att försöka ändra dessa samt att klargöra genom vilka kanaler som studenterna med fördel kan nås.Den teoretiska referensramen är indelad i tre olika avsnitt; begrepp, konsumentbeteende och marknadskommunikation.I en kvantitativ enkätundersökning som gjorts vid Karlstads universitet har 184 studenter svarat på frågor vi funnit relevanta för syftet.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att utifrån aktionsforskning som metod undersöka hur elever i årskurs 8 upplever träningsformen långsamma rörelser på idrott- och hälsaundervisningen under en kortare period. Därtill undersöktes elevers uppfattning om alternativa träningsformer i undervisningen. Studiens frågeställningar var: Hur vanligt är det att elever i år 8 har testat alternativa träningsformer tidigare? och Hur upplever elever i år 8 långsamma rörelser som en del av idrott- och hälsaundervisningen under studieperioden? Metod & UrvalStudien genomfördes på en skola i Stockholm, med tre åttondeklasser, vid fem tillfällen, under en sexveckorsperiod. Skolan valdes av bekvämlighetsskäl.

Nattklubbslivet i Karlstad ser idag helt olika ut vid en jämförelse mellan torsdagar och helgdagar. På torsdagar har Arena mest gäster medan Nöjesfabriken och Blue Moon Bar har de flesta gästerna på helger. Studenterna spelar här en viktig roll då främsta anledningen till Arenas popularitet på torsdagar beror på att de anordnar studenttorsdagar. Arena ser sedan ett mönster att studenterna väljer de andra nattklubbarna på helgerna och det här vill de ändra på. Syftet med uppsatsen är att klarlägga vilka faktorer som ligger till grund för studenters val av nattklubb, att försöka hitta förklaringar på studenters attityder gentemot nattklubben för att försöka ändra dessa samt att klargöra genom vilka kanaler som studenterna med fördel kan nås.Den teoretiska referensramen är indelad i tre olika avsnitt; begrepp, konsumentbeteende och marknadskommunikation.I en kvantitativ enkätundersökning som gjorts vid Karlstads universitet har 184 studenter svarat på frågor vi funnit relevanta för syftet.

Nattklubbslivet i Karlstad ser idag helt olika ut vid en jämförelse mellan torsdagar och helgdagar. På torsdagar har Arena mest gäster medan Nöjesfabriken och Blue Moon Bar har de flesta gästerna på helger. Studenterna spelar här en viktig roll då främsta anledningen till Arenas popularitet på torsdagar beror på att de anordnar studenttorsdagar. Arena ser sedan ett mönster att studenterna väljer de andra nattklubbarna på helgerna och det här vill de ändra på. Syftet med uppsatsen är att klarlägga vilka faktorer som ligger till grund för studenters val av nattklubb, att försöka hitta förklaringar på studenters attityder gentemot nattklubben för att försöka ändra dessa samt att klargöra genom vilka kanaler som studenterna med fördel kan nås.Den teoretiska referensramen är indelad i tre olika avsnitt; begrepp, konsumentbeteende och marknadskommunikation.I en kvantitativ enkätundersökning som gjorts vid Karlstads universitet har 184 studenter svarat på frågor vi funnit relevanta för syftet.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att analysera hur elever i årskurs nio upplever sin egen mentala hälsa och ohälsa med utgångspunkt i ett specifikt lektionstillfälle i mental hälsa. Studien ger en bild av vilka faktorer som påverkar elevers mentala hälsa i positiv och negativ riktning. I förlängningen bidrar studien sålunda med att ge blivande och färdigutbildade lärare kunskap om vad elever idag upplever påverkar deras mentala hälsa. Vilka faktorer påverkar elevers mentala hälsa positivt?Vilka faktorer påverkar elevers mentala hälsa negativt? MetodStudien vilar dels på en kvalitativ forskningsmetod bestående av fyra djupintervjuer med semistrukturerad form och en kvantitativ analysform bestående av 36 elevers svar på vad som får dem att må bra och vad som får dem att må dåligt. Metoden är således triangulerad för att innehållsligt skapa både en bredd och ett djup.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att analysera hur elever i årskurs nio upplever sin egen mentala hälsa och ohälsa med utgångspunkt i ett specifikt lektionstillfälle i mental hälsa. Studien ger en bild av vilka faktorer som påverkar elevers mentala hälsa i positiv och negativ riktning. I förlängningen bidrar studien sålunda med att ge blivande och färdigutbildade lärare kunskap om vad elever idag upplever påverkar deras mentala hälsa. Vilka faktorer påverkar elevers mentala hälsa positivt?Vilka faktorer påverkar elevers mentala hälsa negativt? MetodStudien vilar dels på en kvalitativ forskningsmetod bestående av fyra djupintervjuer med semistrukturerad form och en kvantitativ analysform bestående av 36 elevers svar på vad som får dem att må bra och vad som får dem att må dåligt. Metoden är således triangulerad för att innehållsligt skapa både en bredd och ett djup.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att analysera hur elever i årskurs nio upplever sin egen mentala hälsa och ohälsa med utgångspunkt i ett specifikt lektionstillfälle i mental hälsa. Studien ger en bild av vilka faktorer som påverkar elevers mentala hälsa i positiv och negativ riktning. I förlängningen bidrar studien sålunda med att ge blivande och färdigutbildade lärare kunskap om vad elever idag upplever påverkar deras mentala hälsa. Vilka faktorer påverkar elevers mentala hälsa positivt?Vilka faktorer påverkar elevers mentala hälsa negativt? MetodStudien vilar dels på en kvalitativ forskningsmetod bestående av fyra djupintervjuer med semistrukturerad form och en kvantitativ analysform bestående av 36 elevers svar på vad som får dem att må bra och vad som får dem att må dåligt. Metoden är således triangulerad för att innehållsligt skapa både en bredd och ett djup.

Det första hästdjuret utvecklades för ungefär 55 miljoner år sedan (Ståhlberg, 2003). De tidigaste fynden av domesticeringen, som texter och konst med hästar, dateras till slutet av 3000 f.Kr. (Postgate, 1986; Zarins, 1986; Piggott, 1992; Kuz´mina, 1994a,b, 1996; Littauer & Crouwel, 1996). Eftersom hästen inte har varit domesticerad mer än ett par tusen år finns det vilda beteendet kvar hos hästen vilket kan skapa problem då människan vill träna sin häst (Bekoff, 2004). Hästens naturliga beteende, som ligger djupt rotat i generna, jämfört med hur vi önskar att hästen ska bete sig, kan vara ganska olika (Bekoff 2004). Som människa måste man lära sig om och ta hänsyn till hästens naturliga beteende för att samarbete mellan häst och ryttare ska fungera.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.