Syftet med arbetet har varit att undersöka huruvida undervisning, föräldrar och läxor påverkar attityden till matematik hos barn i skolår tre. Studien genomfördes hösten 2005 i Gällivare kommun. Vi har observerat undervisning i år tre, intervjuat ett urval av eleverna i samma år tre samt gjort en enkätundersökning bland föräldrar till eleverna. Vi ser att både undervisning och hemförhållanden påverkar barnets upplevelse av, och inställning till ämnet. Resultatet visar att läxan i stort sett handlar om att hinna längre i boken, något som alla parter tycks vara nöjda med.

Under vår avslutande vft prövade vi att arbeta tematiskt och ämnesövergripande och med skönlitteratur som en central kunskapskälla. Syftet var att försöka omsätta några av de teoribildningar som vi mött i den högskoleförlagda delen av vår utbildning till praktisk undervisningsverklighet genom att gå in i rollen som en reflekterande praktiker. Syftet var också att se hur de teorier som vi lärt oss på lärarutbildningen fungerar i praktiken. För att genomföra detta valde vi att planera, genomföra, dokumentera och analysera ett ämnesövergripande, erfarenhetspedagogiskt tema om vänskap i var sin årskurs sex under den avslutande vft:n på fyra veckor. I detta arbete beskriver och tolkar vi den undervisning i temat som Anna ansvarade för.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur undervisningen bedrivs i några utvalda klasser i år 1-5. Vi ville undersöka om lärarnas teoretiska ställningstaganden syns i den undervisning som de bedriver. Vi har observerat fem olika lärares undervisning och sedan intervjuat de berörda lärarna. Det går att hitta spår av lärarnas teoretiska ställningstaganden i deras respektive undervisningssituationer. Vi kan dock konstatera att undervisningen ser mycket olika ut i de olika klasserna och att lärarens syn på hur kunskap bildas påverkar undervisningen..

Texten undersöker hur bildlärare och bildlärarstudenter använder sig av bildanalysen inom ämnets undervisning. Metoder, begrepp och inställningar till bildanalys granskas ur ett lärarperspektiv. Dess innebörd i undervisningen utforskas med hjälp av kvalitativa intervjuer och textanalyser av teorier inom bildanalys vilket grundlade en insamlad empiri om bildanalysens funktion och innebörd i högstadie- och gymnasieskolans bildkurser. Skolans betydelsefulla styrdokument har analyserats i relation till empirin. Därtill är ett förslag utformats till bildanalytiskt lärarmaterial som kan användas som ett grundläggande redskap för planering av bildanalytisk undervisning..

I mitt arbete har jag gjort en kartläggning över vad några fysiklärare använder i form av digitala medier i sina klassrum och hur de förhåller sig till dessa. Arbetet innehåller även en mindre inventering av olika digitala medier och hur dessa kan användas i undervisningen. Alla lärarna som deltog i undersökningen använder digitala medier i sin undervisning men i olika utsträckning och på olika sätt. De är överens om att en varierad undervisning leder till att man som lärare når ut till och motiverar fler av sina elever. Digitala medier är en stor hjälp för att genomföra just en sådan varierad undervisning.

Att elever ska ha reellt inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begränsat inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som något som ger högt elevinflytande. Därför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lärare beskriver elevers inflytande i en skola som arbetar växelvis med traditionell ämnesundervisning och ämnesintegrerade temaområden som kan ses som en form av elevcentrerad undervisning. Frågor som besvaras är vilka möjligheter elever har till inflytande i undervisningen samt vad som kan begränsa elevinflytande.

Att elever ska ha reellt inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begränsat inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som något som ger högt elevinflytande. Därför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lärare beskriver elevers inflytande i en skola som arbetar växelvis med traditionell ämnesundervisning och ämnesintegrerade temaområden som kan ses som en form av elevcentrerad undervisning. Frågor som besvaras är vilka möjligheter elever har till inflytande i undervisningen samt vad som kan begränsa elevinflytande.

Denna studie genomf?rde intervjuer p? f?rskolor i tre arbetslag som inneh?ll flera olika yrkeskategorier. Fenomenet som unders?ktes var olika yrkeskategoriers varierande uppfattningar av delaktighet och ansvarsf?rdelning f?r planering samt genomf?rande av undervisning. Fr?gest?llningarna som besvarades var f?ljande: Hur uppfattar arbetslaget delaktighet i planering och genomf?rande av undervisning? Hur uppfattar arbetslaget att ansvarsf?rdelning b?r vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Hur vill yrkeskategorierna i arbetslaget att ansvarsf?rdelningen ska vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Detta fenomen har unders?kts genom en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats.

Syftet med min studie är att undersöka läsförståelsens utrymme i lärarens/ specialpedagogens läsundervisning. Läsförståelse är en del i elevens läs- och skrivutveckling och är även en möjlighet för eleven att påverka sitt lärande både i och utanför skolan. Metoden som har använts är kvalitativa semi strukturerade intervjuer med tre lärare och två specialpedagoger på två F ? 6 skolor och en specialpedagog på en 7 ? 9 skola. Skolorna är belägna inom samma kommun. Min personliga erfarenhet av läsförståelse har också bidragit till studien. Resultatet visar att utrymmet för läsförståelseundervisning är stort i läsundervisningen, men specialpedagogens/lärarens kompetens i läs- och skrivutveckling inverkar på hur väl detta utrymme tas till vara.  .

Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt uppfattningar om undervisning och lärande i relation till Internetanvändning i skolan skiljer sig mellan gymnasieelever som går yrkesförberedande och som går studieförberedande program. Sammanlagt 55 elever i en gymnasieskola ingick i studien. Datainsamlingen bestod av enkäter. Studiens resultat visade att fler elever i båda grupperna ansåg att Internetanvändning har en positiv inverkan på undervisning och lärande än de som ansåg att inverkan är obetydlig. Ingen elev ansåg att lärande påverkas negativt och en elev ansåg att undervisningen påverkas negativt av Internetanvändning.

Problemformulering, syfte och undersökningsfrågorDet är många som vill komma till tals när det gäller hur undervisning av elever i behov av stöd inom området att läsa och skriva bäst skall ges. Lärare är emellertid den yrkesgrupp som har till uppgift att identifiera läs- och skrivsvårigheter, och därtill se till att barn får den hjälp och det stöd som behövs. Vi såg att denna yrkesgrupps tankar och erfarenheter behövde lyftas fram och analyseras.Syftet med undersökningen var att utreda hur lärare såg på undervisningen av elever i behov av stöd inom områ-det att läsa och skriva. För att undersöka detta formulerades följande undersökningsfrågor:1 Hur identifieras problem inom området att läsa och skriva?2 Hur ser nuvarande stöd ut?3 Vilket stöd önskar lärarna för att ge eleverna bästa möjliga stöd?TeoriForskningen genomfördes inom den specialpedagogiska disciplinen.

Denna studies syfte har varit att undersöka om tre samhällsorienterade läromedel riktade mot mellanstadiet (Puls grundbok i samhällskunskap och religion samt SOL 3000s grundbok i religion) lever upp till Kumashimos teori om en undervisning som förändrar elever och samhälle med hänsyn till normer om kön och sexualitet, så som dessa formulerats av Judith Butler. Studien har med hjälp av diskursanalytiska verktyg visat att så inte är fallet. Istället visar studien att läromedlen till största delen osynliggör både genusvetenskapliga och queera perspektiv, även om det även finns tendenser till diskursiv kamp mellan könskonservativa och könsprogressiva diskurser. Bakgrunden till studien är de förtydligade målsättningarna för arbete med genus i skolans senaste styrdokument Läroplan för grundskolan 2011. Studien har en resultatdel där man finner läromedlens tal om kön och sexualitet.

Följande frågor ligger till grund för vårt arbete: - Har eleverna förstått No-undervisningen på det sätt läraren undervisat? - Vilka metoder är bättre än andra för att eleverna ska tillgodogöra sig undervisningen? Vi har dels gjort en litteraturgenomgång dels en enkätstudie för att få svar på frågorna. Vi har kommit fram till att majoriteten av eleverna har förstått lärarens undervisning och att laborationer i kombination med diskussioner har gett bra resultat..

Syfte: Syftet med studien är att ta reda på förskollärarnas syn på behov, användning och relevans av specialpedagogiska kunskaper och specialpedagoger i förskolan samt hur förskol-lärare tar tillvara på specialpedagogisk kunskap i nuet. ? Under vilka former ges det specialpedagogiska stödet?? Hur ser förskollärarna på behovet av specialpedagogisk kunskap i förskolan?? På vilket sätt anser förskollärarna att den specialpedagogiska kunskapen tas tillvara på i förskolan?? Hur hanterar förskollärarna svårigheter som barn uppvisar. Teori: Studiens teori kommer att ses utifrån ett systemteoretiskt helhetsperspektiv. Gruppen, i gällande studien, pedagogerna, specialpedagog och barngrupp, ska ses utifrån ett öppet system.

Begreppet hållbar utveckling har sedan dess internationella genombrott lovordats för att det förespråkar ansvar och ett helhetsperspektiv på jordens utveckling. Dock har begreppet även kritiserats för att vara vagt, komplext och urvattnat. Syftet med denna studie är att synliggöra geografilärares förhållningssätt och föreställningar gällande begreppet hållbar utveckling och dess formuleringar i nuvarande och kommande styrdokument för geografiundervisning på gymnasiet. Studien bygger på en enkät och intervjuer genomförda med geografilärare verksamma på gymnasieskolor runt om i Sverige och visar på både svårigheter och möjligheter i undervisningen om hållbar utveckling. Resultatet visar att läroplan och kursplaner inte nödvändigtvis styr planeringen och genomförandet av undervisningen, samt att lärarna moderniserat sin undervisning från traditionell läroboksbaserad undervisning till mer elevcentrerad undervisning med bland annat internetbaserade metodverktyg..