Revisorsprofessionen har funnits under flera hundra Är. Under senare Är pÄstÄs revisorstjÀnstens karaktÀr dock ha förÀndrats. RÄdgivning har blivit en större del av revisorns tjÀnsteutbud. Efter skandaler i stora företag, till exempel Enron, ifrÄgasattes revisorns roll och stÀllning med fokus pÄ revisorns oberoende och medverkan i bolagsbeslut. Diskussionen resulterade i diverse utredningar vilka lett fram till den oberoendereglering som finns idag.

Forskning har visat att ra?tt utformad feedback kan ha va?ldigt bra effekt pa? elevers la?rande. Idrottsla?rarens uppgift a?r att hja?lpa elever utveckla sina kunskaper och fa?rdigheter i a?mnet, vilket kan go?ras med feedback som verktyg. Med detta som grund var mitt syfte att, genom observationer av idrottslektioner och en la?rarintervju, underso?ka hur en idrottsla?rare anva?nder feedback i sin undervisning samt om och i sa? fall hur elever fa?r ge feedback till varandra.

Det ?r tydligt i l?roplanen f?r f?rskolan Lpf?18 (Skolverket, 2025) att omsorg, utveckling och l?rande ska bilda en helhet i f?rskolan, samt att vardagliga aktiviteter ska vara en del av undervisningen. L?roplanen inneh?ller inte tydliga riktlinjer som beskriver hur m?ltidssituationerna ska anv?ndas p? ett pedagogiskt s?tt. D?rf?r valde vi att genomf?ra en kvalitativ observationsstudie med syftet att ta reda p? hur f?rskoll?rare anv?nder m?ltidssituationerna pedagogiskt.

Denna uppsats behandlar SVT:s Uppdrag granskning. Vi var intresserade av att titta nÀrmare pÄ detta program eftersom det har en sÀrstÀllning i Sverige som ett av de mest sedda samhÀllsprogrammen. Vi frÄgade oss vilken agendasÀttande roll Uppdrag granskning har i vÄrt samhÀlle och hur deras reportage utformas för att fÄ genomslag och nÄ ut till publiken. Utnyttjar Uppdrag granskning sin sÀrstÀllning pÄ bÀsta sÀtt för att informera och upplysa?VÄra teorier har alltsÄ mycket att göra med mediers agendasÀttande funktion.

Abstract Arbetets art: Specialpedagogexamen 90 hp Sidantal: 40 sidor Författare: Hansson, Catarina & Ekberg, Camilla Datum: 2011-05-25 Examinator: Lotta Anderson Handledare: Lisbeth Ohlsson Sammanfattning: Undersökningen baseras pÄ vÄrt gemensamma intresse för hur specialpedagogprogrammet stÀmmer överens med specialpedagogers uppdrag ute i verksamheterna. Undersökningen innehÄller svar frÄn intervjuade specialpedagoger kring hur de upplever sitt uppdrag. Vi har i vÄrt arbete lagt fokus pÄ specialpedagogprogrammets syfte jÀmfört med specialpedagogers uppdrag ute pÄ skolorna. Vi har Àven undersökt hur specialpedagoger upplever rektorers syn pÄ specialpedagoguppdrgaet samt specialpedagogers egen uppfattning om deras uppdrag. Syfte: Syftet med vÄr undersökning Àr att försöka fÄ en uppfattning över hur specialpedagogprogrammet stÀmmer överens med de uppdrag specialpedagoger utför i verksamheterna. Vi vill fÄ en uppfattning om hur det specialpedagogiska uppdraget kan se sÄ olika ut.

VÄrt syfte med studien var att beskriva vad fadderverksamheten har för betydelse i barns lÀrande och lÀrarens uppdrag. Vi vill ge en förstÄelse om vilka förmÄgor som lÀrarna anser att barnen kan utveckla genom detta. Studien har gjorts genom enkÀter, observationer och elevintervjuer i förskoleklass och i Ärskurs 1 för att fÄ en bild av detta. Studiens resultat visade att skolorna som har fadderverksamhet har till syfte att eleverna i förskoleklass ska kÀnna sig trygga med de Àldre eleverna. UtifrÄn elevintervjun visade det sig ocksÄ att eleverna i förskoleklass tycker att det Àr roligt att ha faddrar för de leker tillsammans, de tar hand om fadderbarnen och hjÀlper dem.

Ska Sveriges polismyndigheter fortsĂ€ttningsvis ges befogenhet att ha egna lokala insatsstyrkor? Lars Engström, lĂ€nspolismĂ€stare i Örebro lĂ€n, har fĂ„tt i uppdrag av Rikspolisstyrelsen att utreda detta. Åsikterna och lösningsförslagen pĂ„ denna frĂ„gestĂ€llning Ă€r mĂ„nga och skiftande. Engström vill ge Rikspolisstyrelsen en starkare samordnande roll och lĂ€gga ner de lokala insatsstyrkorna. Han vill lĂ„ta de nationella resurserna, bestĂ„ende av den Nationella insatsstyrkan och de tre storstĂ€dernas piketenheter, verka nationellt över hela landet.

Det finns ett stort och konstant behov av sjuksköterskor inom internationellt bistÄndsarbete. Vad en sjuksköterska gör vid uppdrag skiljer sig frÄn det svenska omvÄrdnadsarbetet. Arbetet innebÀr mycket glÀdje av att göra gott men samtidigt mÄnga tragiska upplevelser. Den hÀr studien var empiriskt förankrad med syfte att beskriva sjuksköterskors emotionella upplevelser vid internationellt bistÄndsarbete för LÀkare Utan GrÀnser. Det empiriska materialet bestod av bloggar, reseberÀttelser och intervjuer som analyserades och presenterades under kategorierna före, under och efter uppdrag.

Bakgrund: Skolsköterskan ingÄr i elevhÀlsoteamet vars uppdrag Àr att bevara och frÀmja hÀlsa, förhindra ohÀlsa, tidigt upptÀcka sjukdom och minska konsekvenser av skada eller sjukdom. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur elever ser pÄ skolsköterskans roll i skolan. Metod: En kvalitativ metod valdes för studien. Arton elever frÄn högstadiet och gymnasiet svarade pÄ mejlfrÄgor. Analysmetoden som valdes gav möjligheten att röra sig relativt fritt mellan olika analytiska begrepp. Resultatet presenteras i tre teman. Resultat: Eleverna beskriver att de har tilltro till skolsköterskor. Eleverna törs prata om det mesta.

Syftet med denna studie var att beskriva och förstÄ vilka faktorer som pÄverkar modersmÄlslÀrares möjligheter att genomföra sitt uppdrag i förskoleverksamhet. I studien utgick vi frÄn tre modersmÄlslÀrares samt deras rektors perspektiv i en kommun i norra Sverige. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar och syfte har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet av intervjuerna visade att det finns nÄgra faktorer som starkt pÄverkar modersmÄlslÀrarnas möjligheter att genomföra sitt uppdrag och som kan verka hÀmmande pÄ elevernas lÀrande. De faktorerna var bristande kunskap och förstÄelse hos personalen i förskolan kring modersmÄlslÀrares uppdrag, bristande interkulturell kompetens, lÀrmiljön-lokalproblem, interaktion och kommunikation mellan modersmÄlslÀrare och förskolans personal samt en eventuellt bristande ekonomi.

Detta Àr en berÀttelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, pÄ en viss geografisk plats.BerÀttelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger pÄ kunskap utifrÄn min erfarenhet inom omrÄdet, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord pÄ 1920-talet i Virserum, SmÄland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, Àr att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel pÄ Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gÀster en Ànnu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag Àr att, med gÀsten i centrum /?/ Skansen ska vÄrda och bevara samlingarna av byggnader, föremÄl, vÀxt- och djurarter.

Den hÀr uppsatsen har som syfte att undersöka vad elever och lÀrare pÄ en gymnasieskola har för Äsikter i frÄgor som rör ordning, fostran och disciplinering i dagens skola. Den övergripande frÄgan som uppsatsen har försökt att besvara Àr: Vad har elever och lÀrare för Äsikter i frÄgor som rör ordning, fostran och disciplinering i skolan?Den empiriska undersökningen har gjorts i form av en enkÀtundersökning som har besvarats av 54 elever och 7 lÀrare. NÀr resultatet av enkÀtundersökningen har diskuterats har det skett utifrÄn Michel Foucaults teorier om makt och disciplinering samt utifrÄn forskning kring lÀroplaner och skolans vÀrdegrund kopplat till ordning, fostran och disciplinering.Resultatet av undersökningen visar att elevernas och lÀrarnas Äsikter om ordning, fostran och disciplinering i skolan i huvudsak överensstÀmmer med varandra. BÄda grupperna anser att skolan ska ha ett fostrande uppdrag, att fostran ska ske med stöd av gemensamma regler och, vid behov, pÄföljder om dessa inte följs.

Den svenska skolan har genomgÄtt stora förÀndringar, samhÀllet stÀller andra krav pÄ dagens unga och internationella mÀtningar visar att svenska elever presterar sÀmre i skolan. Forskning har visat pÄ att icke-kognitiva kunskaper spelar stor roll för framtidsutvecklingen samt för utvecklingen av kognitiva kunskaper. Vad Àr skolans uppdrag för att utveckla barn och ungas icke-kognitiva kunskaper? Genom en kvalitativ innehÄllsanalys granskas Skollagen, grundskolans lÀroplan och FN:s barnkonvention, med fokus pÄ skolans uppdrag för barn och ungdomars utveckling av icke-kognitiva kunskaper, ungas rÀttigheter till en trygg skolmiljö och möjlighet till socialisering samt hur dokumenten fördelar ansvaret mellan skolan respektive hemmet i barnets utveckling. Studien har ocksÄ granskat utbildningsplanen för grundskollÀrarutbildningen pÄ Högskolan VÀst för att klargöra lÀrares kunskapsomrÄde och analyserat hur en socialpedagogisk referensram kan komplettera lÀrare i ovanstÄende ansvar och uppdrag i förhÄllande till hemmet.

Följande undersökning behandlar förskolans uppdrag och samverkan kring barn som upplevt trauma. Syftet Àr att undersöka hur olika professionsföretrÀdare för yrken nÀrliggande förskolepersonalens (BVC-sjuksköterskor, socionomer, förskolepsykologer & förskolechefer) upplever förskolans roll i arbetet med barn som drabbats av trauma. Studien fokuserar hur olika professionsföretrÀdare nÀra förskolan upplever förskolans uppdrag och vilken relevans deras förvÀntan har gentemot de styrdokument som förskolan lyder under. DÀrtill undersöks hur samverkan för att öppna möjligheter för barn som drabbats av trauma, att utvecklas, lÀra och bidra, ser ut i praktiken. Kvalitativa intervjuer har genomförts med Ätta personer.

Studien avsÄg att behandla insatsen övervakat umgÀnge tillsammans med kontaktperson. Syftet var att undersöka kontaktpersonernas erfarenheter och upplevelser genom att intervjua kontaktpersoner som arbetade vid övervakade umgÀngen. Tidigare forskning visade att kontaktpersonernas uppdrag Àr komplext dÄ de ofta stÀlls inför olika svÄrigheter och dilemman. Resultatet analyserades genom perspektivet om det professionella mötet. Kvalitativ metod anvÀndes i form av halvstrukturerade intervjuer bland tre kontaktpersoner för att fÄ djupgÄende beskrivningar kring detta fenomen.