I denna uppsats undersöker vi huruvida en av de mest lÀsta tidningarna i Sverige, Metro, pÄverkas av sitt avtal med SL och hur det tar sig uttryck i tidningens innehÄll. Att dagspress pÄverkas av andrahandsaktörer Àr ett stort demokratiskt problem, eftersom media har en central roll för agendasÀttningen i samhÀllet. Denna roll blir allt större nÀr Sverige strÀvar efter att öka de deltagar- och samtalsdemokratiska inslagen i samhÀllet.Empirin bestÄr av Metro och DN:s rapportering kring SL i mikrofilmsformat under tre perioder. Genom kvalitativ textanalys söker vi skillnader hur SL framstÀlls i respektive tidning.Vi anser att det finns element som tyder pÄ viss pÄverkan pÄ Metros framstÀllning av SL. Man finner bland annat positiva vinklingar av SL:s roll i olika processer..

Denna c-uppsats Àr skriven 2010 dÄ vi befinner oss i en lÄgkonjunktur. Vid genomgÄng av tidigare forskning om Human Resource funktionen fann vi att det inte har gjorts nÄgon forskning om HR-funktionen i en lÄgkonjunktur. Vi fann Àven att relativt lite forskning har gjorts om HR-funktionens framtida roll vilket Àr de tvÄ utgÄngspunkterna i denna uppsats. UtifrÄn dessa utgÄngspunkter blev det av vikt att undersöka HR-personalens syn gÀllande HR-funktionens roll och arbetssÀtt. Den hÀr uppsatsen Àr av kvalitativ art med en kvalitativ innehÄllsanalys.

I detta examensarbete har vi utfört en litteraturstudie med syfte att hitta hittills okÀnda eller kommande trender som kan komma att ha stor pÄverkan pÄ aktörerna inom ballastmarknaden i framtiden. Vi har funnit ett antal sÄdana trender. Vi har ocksÄ utformat en modell med vars hjÀlp den lÄngsiktiga tillgÄngen och efterfrÄgan av ballast inom en specifik region kan undersöks. Examensarbetet har utförts av Ola Larsson och Martin Ljungström vid LuleÄ tekniska universitet, avdelningen för Geoteknologi, BerganlÀggningsteknik pÄ uppdrag av byggföretaget Skanska..

The underlying purpose of this study is to see whether a library focused solely on providing literature in other languages than Swedish serves as a unifying, integrating force, or as an agent for division and exclusion. The study focuses on the International Library in Stockholm. The authors have created a profile of the visitors of the selected library, concerning their characteristics, their library habits and their perceptions of the International library. This profile has then been compared with the staff?s perception of the visitors as a group.

Runt Är 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens Ärsredovisning ge en prisbild pÄ hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock sÀger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning sÄsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat anvÀnda noten som prissignal mot klienten.VÄrt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna pÄverka hur revisorn vÀljer att fördela sina kostnader pÄ revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och dÀrför valde vi ut tio företag i varje lÀn, vilka vi undersökte. Genom att lÀsa in sig pÄ tidigare forskning som gjorts pÄ omrÄdet fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde pÄverka revisorns prissÀttning.

Denna studie fokuseras pÄ handledarens roller inom FontÀnhuset och grundar sig pÄ handledarens perspektiv. Syftet med denna studie Àr att fÄ en bred förstÄelse inom handledning pÄ FontÀnhuset och hur handledarnas roll ser ut i den dagliga verksamheten. För att fÄ en bÀttre förstÄelse tÀnker vi utgÄ ifrÄn vÄra tre huvudfrÄgestÀllningar som Àr: ? Vilken form av handledning sker pÄ FontÀnhuset? ? Vad Àr handledarens roll inom en verksamhet som bedrivs av medlemmar? ? Hur fungerar relationen mellan handledarna och medlemmarna inom FontÀnhuset utifrÄn handledarnas perspektiv? Studiens empiriska material bygger pÄ kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med handledarna frÄn FontÀnhuset samt Àven av observationer, litteraturforskning och en presentation av utvald tidigare forskning inom omrÄdet. Uppsatsens teoretiska ram utgörs av rollteori, maktteori och begreppen handledning och relationer.

Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur socialtjÀnsten arbetar med familjeperspektiv i samband med utredningar och placeringar av ungdomar pÄ institution och i familjehem. Vi har avsett att studera hur socialsekreterare arbetar med placerade ungdomars familjer, hur socialsekreterarnas roll ser ut i arbetet med familjen samt vad som pÄverkar socialsekreterarnas handlingsutrymme inom sin organisation. Metodvalet har varit kvalitativt och bygger pÄ intervjuer med sex socialsekreterare samt en familjehemssekreterare, som kommer frÄn tre olika socialkontor i Göteborg med omnejd. Studien bygger pÄ en systemteoretisk grund med utgÄngspunkt i förÀndrings- och nÀtverksperspektiv. Tidigare forskning som vi har anvÀnt oss av berör Àmnen sÄsom institutionsplaceringar, familjehemsvÄrd, socialkontors klientarbete, organisation och maktperspektiv.

Flyktingar som söker uppehÄllstillstÄnd i Sverige klassas i regel som asylsökande. Asylsökande befinner sig ofta i en utsatt situation och riskerar att utsÀttas för en ingripande tvÄngsÄtgÀrd i form av utvisning. PÄ grund av detta har asylsökande en lÄngtgÄende rÀtt till rÀttsligt bistÄnd i form av ett offentligt bitrÀde som ska tillvarata den asylsökandes intressen i asylprocessen.Det Àr Migrationsverket som prövar asylansökningar som första instans och Àr dÀrför ocksÄ den myndighet som förordnar asylsökandes offentliga bitrÀden. Om den asylsökandes ansökan nekas kan denne överklaga beslutet till migrationsdomstolen, dÀr Migrationsverket blir den överklagandes motpart i processen. I asylprocessen har dÀrför Migrationsverket dubbla roller; bÄde som den asylsökandes motpart och förordnare av dennes offentliga bitrÀde.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollĂ€rare arbetar med sitt pedagogiska uppdrag, som innebĂ€r att kunna möta alla de olika behov som kan finnas i barngrupper pĂ„ förskolan. Samt att ta reda pĂ„ vad specialpedagogen kan bidra med i det arbetet, för att utveckla verksamheterna till att passa alla de barn som vistas dĂ€r. Även hur rektorerna tycker att det specialpedagogiska arbetet pĂ„ förskolan ska fungera undersöks i studien. För att fĂ„ svar pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna har jag gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskollĂ€rare och tvĂ„ rektorer. Den kvalitativa forskningen bygger pĂ„ individens egna uppfattningar om det fenomen som undersöks och det var just det som jag eftersökte för min studie.Mitt resultat visar pĂ„ de olika behov som förskollĂ€rarna ansĂ„g att det fanns pĂ„ förskolan dag och hur de arbetar för att möta dessa.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och analysera projektcontrollerns roll inom de projektintensiva enheterna FACTS och Substations pÄ ABB AB. Studien bygger pÄ tre personliga intervjuer utförda med projektcontrollers samt sex platsannonser som analyserats. Teorin bestÄr av tvÄ delar, dels projektaspekten och dels controlleraspekten. Första delen behandlar vad ett projekt Àr och vad det innebÀr att jobb i projektform. Andra delen, controlleraspekten, handlar om controllers ursprung kontra dagens roll och dess arbetsuppgifter.

Denna uppsats behandlar a?mnet ho?gpresterande elevers motiv till ho?ga prestationer och resultat i skolan samt det sto?d som dessa elever fa?r. Den utga?r ifra?n ett elevperspektiv och syftet a?r da?rfo?r att underso?ka och bidra med kunskap om hur ho?gpresterande elever upplever sin skolsituation genom att fokusera pa? vad eleverna beskriver som motiverande till deras prestationer och resultat i skolan samt hur elever beskriver att de upplever det sto?d de fa?r i skolan.Tidigare forskning pa? omra?det har visat att elever har fo?rma?gan att prestera i skolan inte a?r en grupp som prioriteras, att ge dessa elever sto?d har i Sverige ansetts som odemokratiskt. I exempelvis USA har sto?det till dessa elever o?kat fo?r att USA som land ska kunna konkurrera internationellt i fra?ga om exempelvis forskning.

Ett genomtÀnkt databassystem bestÄr av en vÀl utformad databas samt lÀttanvÀnt anvÀndargrÀnsnitt. Brister i dessa punkter kan orsaka irritation och illvilja mot anvÀndning av systemet. Syftet med detta uppdrag var att ÄtgÀrda dessa brister för vÄr uppdragsgivare och skrÀddarsy en lösning utifrÄn anvÀndarnas perspektiv. En webbaserad lösning valdes för att frÀmja mobilitet och tillgÀnglighet bland företagets anstÀllda. Resultatet blev ett system som bÀttre stödjer anvÀndarna i vardagliga arbetsuppgifter..

Problem: Ekonomer i IT-projekt Àr ett vÀldigt outforskat omrÄde. FrÄgan Àr om ekonomens kompetens utnyttjas och dras nytta av i projekten. Vi vill se vad ekonomen kan ha för roll i IT-projekt och om de kan tillföra nÄgot för att förbÀttra projekten. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att föreslÄ roller och arbetsuppgifter som kan passa en ekonom i IT-projekt. Metod: För att kunna nÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod.

Denna studie grundar sig i ett uppdrag frÄn Trafikverket med avsikten att undersöka hur enmÄngfaldsstrategi kan fÄ ökad effekt i organisationen. UtgÄngspunkten för denna studie Àr attdet tycks krÀvas mer forskning kring hur HR strategiskt kan arbeta med mÄngfaldsfrÄgor ochintegrera dem i organisationens alla delar. Syftet med denna studie Àr sÄledes att identifiera hurHR strategiskt kan arbeta med mÄngfaldsfrÄgor. Vidare Àr syftet att visa hur ett strategiskamÄngfaldsarbete kan bli mer effektivt.Teorier som belyser begreppet mÄngfald, effekterna av mÄngfald, strategi, Human ResourceManagement och Strategic Human Resource management kan ses ligga till grund för ettframgÄngsrikt HRM-arbete med mÄngfald. Ledarskap, kommunikation, kunskap och att se tillorganisationskulturen belyser teorin som viktiga komponenter för att ett strategiskt arbete skabli mer effektivt och ge effekt i organisationen.Studien bygger pÄ en deduktiv ansats och en kvalitativ metod har genomförts utifrÄn treindividuella intervjuer och tvÄ fokusgrupper.

SAMMANFATTNINGAmbulanssjukvÄrdens utveckling gÀllande medicinsk teknik och medicinsk kompetens har skapat möjlighet för ambulanssjuksköterskan att kunna vÄrda patienterna pÄ en mycket avancerad nivÄ. Samtidigt har möjlighet skapats att triagera, prioritera och styra patienterna mot rÀtt vÄrdinstans till skillnad frÄn tidigare dÄ alla ambulansuppdrag resulterade i ett besök pÄ en akutmottagning. Detta Àr en möjlighet som hanteras olika beroende pÄ var i Sverige ambulanssjuksköterskan arbetar.Syftet med studien var att belysa vÄrd pÄ plats i samband med ambulansuppdrag inom ett specifikt sjukvÄrdsomrÄde.Studien utgick frÄn en kvantitativ ansats och var en journalstudie dÀr ambulansjournaler granskades.Resultatet visar att det finns mÄnadsfluktuationer över ett helÄrsperspektiv men att dessa Àr smÄ och svÄrtolkade. Störst skillnad Àr det mellan november, 15,3 procent (n=489) och maj 11,6 procent (n=386). NÀr dygnsfördelningen av eftersökta uppdrag analyserades framkom det att natten (22.00?05.00) Àr den tid dÄ de flesta uppdragen relativt sett resulterar i att patienten inte transporteras vidare med ambulans.