Migrationsverket och biträdena. Är de offentliga biträdena självständiga i asylprocessen?
Flyktingar som söker uppehållstillstånd i Sverige klassas i regel som asylsökande. Asylsökande befinner sig ofta i en utsatt situation och riskerar att utsättas för en ingripande tvångsåtgärd i form av utvisning. På grund av detta har asylsökande en långtgående rätt till rättsligt bistånd i form av ett offentligt biträde som ska tillvarata den asylsökandes intressen i asylprocessen.Det är Migrationsverket som prövar asylansökningar som första instans och är därför också den myndighet som förordnar asylsökandes offentliga biträden. Om den asylsökandes ansökan nekas kan denne överklaga beslutet till migrationsdomstolen, där Migrationsverket blir den överklagandes motpart i processen. I asylprocessen har därför Migrationsverket dubbla roller; både som den asylsökandes motpart och förordnare av dennes offentliga biträde. Förordnandeordningen är unik ur både ett nordisk såväl som ett svenskt perspektiv. Orsaken till detta är att ordningen sägs ge vissa ekonomiska vinster i form av kortare processtid, men dessa påståenden är inte särskilt underbyggda. 80 % av de personer som förordnas till offentliga biträden är antingen advokater eller biträdande jurister på advokatbyråer. Advokater och biträdande jurister är skyldiga att följa de etiska reglerna om god advokatsed vilka främst utarbetas av Advokatsamfundet. De etiska reglerna syftar till att främja den lojalitetsplikt som advokater har att visa sina klienter. För att stärka lojalitetsplikten förbjuds därför advokater att anta uppdrag där det föreligger intresse- och lojalitetskonflikter. Det behöver inte föreligga en reell intressekonflikt utan advokater är förbjuda att anta uppdrag om det kan framstå som att det föreligger en intressekonflikt. På grund av att Migrationsverket är det offentliga biträdets uppdragsgivare föreligger det en risk att biträdets och den asylsökandes intressen inte alltid är förenliga. Ett ohederligt biträde kan till exempel agera på ett mindre besvärligt sätt gentemot Migrationsverket med syftet att öka sina chanser till fler uppdrag. I uppsatsen har en intervjustudie genomförts där advokater har intervjuats om hur de upplever den nuvarande förordnandeordningen och Migrationsverkets dubbla roller. Respondenterna har i studien berättat om flera upplevelser där de pressats under asylprocesser och straffats efter visst beteende av Migrationsverket. Respondenterna vittnar också om andra negativa konsekvenser av förordnandeordningen, bland annat att de asylsökandes förtroende för biträdena försämras.