I intend to examine how teachers interpret the purpose of preschools and the national curriculum and how they handle any problems rising due to the fact that the curriculum is just an instructional document and freely interpreted. Personnel working within the school system have different opinions on how to maintain a functional educational activity. How do they interpret the national curriculum and why? Are there any similarities or differences between different teacher?s views and is it possible to approach this in a constructive way? Is it really possible that personnel working at Swedish preschools are unaware of their purpose or is there another explanation?In this study I have worked according to the qualitative method and have been conducting interviews with the possibility to open follow-up questions with room for interpretation. A total of six people on four different preschools have been interviewed and their answers have been analyzed as a whole.The result from these six interviews shows that there are both differences and similarities in their interpretations of the purpose of the Swedish preschool.

Den digitala utvecklingen kan vara den största utmaningen som skolan stÀllts inför sedanboktryckarkonsten. LÀrarens roll och hur man ser pÄ lÀrare kommer att förÀndras i grunden. Föratt kunna verka i denna skola behöver lÀrare en digital kompetens. Hur man utvecklar den ochvilka faktorer som pÄverkar den behandlar detta examensarbete. I arbetet anvÀnds enutvecklingsmodell för lÀrares digitala kompetens.

Esbjo?rnsson, Cecilia (2014). Utan sin telefon kan man inget- En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i studierna (Without you phone you know nothing), Specialla?rarprogrammet 90 hp, Skolutveckling och ledarskap, La?rande och samha?lle, Malmo? ho?gskola. Problemomra?de De mobila enheterna med sina applikationer har letat sig in i klassrummen och anva?nds av eleverna i studierna men va?ldigt lite forskning finns pa? hur de fungerar fo?r elever med la?s- och skrivsva?righeter. Denna studie underso?ker hur applikationer fungerar som ett tekniskt sto?d fo?r vuxna med dyslexi.

Syftet med studien har varit att undersöka möjligheten att skapa en enkel modell att undersöka optimal hantering av avfall i Sverige. Den modellen skulle i sÄ fall ingÄ som en del i ett regerings uppdrag om det Àr möjligt att sÀtta upp ett nationellt miljömÄl mot ökat effektivt anvÀndande av resursen som avfall utgör. Studien har utförts pÄ uppdrag av NaturvÄrdsverket inom ramen för examensarbete inom civilingenjörsprogrammet i kemiteknik pÄ KTH.Inledande genomfördes ett antal intervjuer för att skapa en god bild av hur avfalls Sverige ser ut och inom vilka omrÄden det finns potential för optimering. Sedan studerades artiklar, böcker och rapporter samt en stor mÀngd statistik som tillhandahölls frÄn NaturvÄrdsverket samt RVF undersöktes. En bild av hur modellen skulle behöva se ut togs fram.

Studiet undersöker kompetensutvecklings möjligheter för bemanningskonsulter. Intresset Àr stort i att ta reda pÄ vilka kompetensutvecklingsmöjligheter finns och om bemanningskonsulter har tillgÄng till dem möjligheterna. Intresset finns Àven i hur bemanningskonsulterna sjÀlva uppleva deras utvecklingsmöjligheter och anstÀllningsbarhet, jÀmfört med kundföretagens egna anstÀllda. Undersökningen gjordes genom att intervjua nÄgra av bemanningskonsulter som Àr pÄ en lÄngtids uppdrag hos ett kundföretag inom bilindustrin, samt nÄgra av kundföretagets egna anstÀllda som fick sin anstÀllning pÄ kundföretaget efter att har varit konsulter pÄ uppdrag hos det kundföretaget. En jÀmförelse gjordes sedan mellan bemanningskonsulter och företagets egna anstÀllda för att undersöker hur de upplever sina respektive kompetensutveckling.

Syftet med denna studie Àr att belysa specialpedagogens yrkesroll i förskola och skola samt skapa en djupare förstÄelse inom detta Àmne. Studien tar Àven upp om arbetssÀtten skiljer sig Ät i de olika verksamheterna. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer. I studien intervjuas tio specialpedagoger pÄ tio olika skolverksamheter, i fem förskolor och fem skolor, Ärskurs ett till sex. IntervjufrÄgorna handlar om hur specialpedagogerna ser pÄ sin yrkesroll samt om i deras arbetsbeskrivningar skiljer sig Ät i de olika verksamheterna.

Kriscentrum i mellersta SkÄne Àr en samtalsmottagning för kvinnor, mÀn och barnsom direkt eller indirekt blivit utsatta för eller sjÀlva utövat vÄld i en nÀra relation. Verksamheten ligger i Lund och dit kommer besökaren för samtalsstöd, rÄdgivning och krisbearbetning, enskilt eller i grupp. Detta examensarbete Àr en utvÀrdering av verksamheten, pÄ uppdrag av Kriscentrum. Mitt syfte Àr attkartlÀgga hur Kriscentrums besökare upplever sin kontakt med verksamheten och hur deras vÄldsproblematik ser ut. Kriscentrum har en helt brukarfokuserad verksamhet varför dessa uppgifter Àr av yttersta vikt för personalen. UtvÀrderingen har genomförts genom enkÀtundersökningar.

Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka och fÄ kunskap om vilka faktorer som inverkar pÄ ett medvetet förhÄllningssÀtt nÀr det gÀller arbetet med matematiken pÄ en förskola. FrÄgestÀllningarna formulerades som följer: vad menas med matematik i förskolan, vad innebÀr matematikdidaktisk medvetenhet hos lÀrare i förskolan samt pÄ vilket sÀtt kommer ett matematiskt medvetet arbetssÀtt till uttryck i förskolans vardag.För att ta reda pÄ förskollÀrarnas matematikdidaktiska medvetenhet anvÀndes en kvalitativ forskningsmetod dÀr intervjuer gjordes med fem pedagoger pÄ en förskola. Intervjuerna har analyserats genom en fenomenografisk forskningsansats dÄ den frÀmst fokuserar pÄ hur mÀnniskor uppfattar ett visst fenomen. Resultatet visar att det hos förskollÀrarna finns en stark medvetenhet om att matematik Àr nÄgonting viktigt. De menar Àven att matematiken finns överallt i vardagen och att den pÄ olika sÀtt bör ha en framtrÀdande roll i förskolans verksamhet.

Den 1 juli 2011 trÀdde den nya skollagen i kraft vilket innebar att förskolan blev en egen skolform. Förskolechef Àr en reglerad befattning vars uppdrag finns faststÀllt i den reviderade lÀroplanen för förskolan. Förskolechefen har enligt Lpfö98, reviderad 2010, ansvar för förskolans kvalité (Skolverket, 2010a). En bra chef Àr kÀrnan i en framgÄngsrik pedagogisk verksamhet. Vi vill med denna studie undersöka vad förskollÀrarna har för krav och förvÀntningar pÄ förskolechefen och vad de anser att förskolechefen har för betydelse för förskoleverksamheten.

Beröm Àr ett positivt utlÄtande om nÄgon annans prestation, medan bekrÀftelse Àr detsamma som att erkÀnna nÄgons existens. I dagens samhÀlle blir individen bedömd efter vad den presterar och inte hur den Àr. Detta kan leda till att mÀnniskor fokuserar pÄ att prestera, istÀllet för att vara nöjda med sig sjÀlva som de Àr. Individens sjÀlvkÀnsla utvecklas nÀr en viktig person i dens liv erkÀnner individen som den Àr och fÄr den att uppleva sig som vÀrdefull. Genom att lÀgga grunden till barnets sjÀlvkÀnsla ger man det förutsÀttningar för ett fruktbart liv.

I vÄr studie har vi genom kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare i grundskolans senare Är och en mellanstadielÀrare undersökt strÀvansmÄlens roll i planering och undervisning i matematik. Vi har Àven undersökt vilka arbetssÀtt och arbetsformer lÀrarna uppger att de utgÄr ifrÄn och kopplat detta till strÀvansmÄlens roll i undervisningen. VÄr studie tyder pÄ att det inte Àr sÄ vanligt att lÀrare i matematik utgÄr frÄn strÀvansmÄlen i sin planering och undervisning. Det vanligaste var att lÀrarna utgick frÄn uppnÄendemÄlen och att deras undervisning var lÀroboksstyrd och byggde pÄ individuellt rÀknande. I arbetet berör vi Àven den kunskapssyn som föresprÄkas i Lpo94 och jÀmför den med respondenternas syn..

Matematiken har i den reviderade lÀroplanen för förskolan lyfts fram och fÄtt en mer betydande roll och matematik finns överallt i förskolans vÀrld. För barn gÄr lek och lÀrande hand i hand och nÄgot som ingÄr i en helhet och som inte ska ses som tvÄ enskilda aktiviteter. I den fria leken tar barn med sig sina tidigare erfarenheter och gör dem möjliga att förstÄ. HÀr har förskollÀrarna i uppdrag att synliggöra och utmana barnen i deras matematiska lÀrande.Syftet med denna undersökning var att bland annat ta reda vad matematik i förskolan innebÀr för förskollÀrarna men framförallt deras syn pÄ matematiken i sandlÄdan samt hur de förhÄller sig till barns matematiska lÀrande i sandlÄdan. För att kunna ta reda pÄ detta intervjuade vi fem förskollÀrare och anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer som hjÀlpte oss att fÄ fram respondenternas tankar kring detta Àmne.Barn möter matematik överallt i förskolans verksamhet och det handlar om sÄ mycket mer Àn plus och minus.

PÄ senare tid har styrelsearbetet blivit mer komplext och tidskrÀvande. Detta till trots förekommer det att styrelseledamöter innehar flera parallella styrelseuppdrag. Enligt vissa kan parallella uppdrag medföra fördelar för bolaget i form av erfarenhets- och kunskapsutbyte. Samtidigt menar andra att det istÀllet leder till att ledamöterna tar pÄ sig för mÄnga uppdrag för att kunna fullgöra sina Ätaganden. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns nÄgot samband mellan antalet parallella styrelseuppdrag i en bolagsstyrelse och bolagets vÀrde för bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen.

Att demokrati och en förstÄelse för mÀnskliga rÀttigheter och mÀnniskovÀrde skall genomsyra skolans verksamhet Àr de allra flesta lÀrare bekanta med. Vissa arbetsomrÄden stÀller detta mer pÄ spets Àn andra, dÀribland undervisningen om folkmord i Àmnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. UtgÄngspunkten tas i lÀrarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har nÄgon betydelse för demokratiuppdraget.

ABSTRAKT McCormick, Emma & Nilsson, Sofie (2009). Specialpedagogens roll i samtal mellan hem och skola (The Special Needs Teacher in Conversations Between Home and School). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka vad specialpedagogen har för roll dÄ hon eller han deltar i samtal mellan hem och skola. Vi vill bland annat undersöka vilka förvÀntningar som finns pÄ specialpedagogen i samtalen, hur man förbereder sig inför dessa samtal och om specialpedagogen kÀnner sig rustad för rollen som kvalificerad samtalspartner. Undersökningsmetoden Àr kvalitativ intervju och vi har intervjuat tre specialpedagoger, tre pedagoger och tre vÄrdnadshavare.