Matematikdidaktisk medvetenhet och yrkesrollens uppdrag i förskolan
Det övergripande syftet med studien är att undersöka och få kunskap om vilka faktorer som inverkar på ett medvetet förhållningssätt när det gäller arbetet med matematiken på en förskola. Frågeställningarna formulerades som följer: vad menas med matematik i förskolan, vad innebär matematikdidaktisk medvetenhet hos lärare i förskolan samt på vilket sätt kommer ett matematiskt medvetet arbetssätt till uttryck i förskolans vardag.För att ta reda på förskollärarnas matematikdidaktiska medvetenhet användes en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer gjordes med fem pedagoger på en förskola. Intervjuerna har analyserats genom en fenomenografisk forskningsansats då den främst fokuserar på hur människor uppfattar ett visst fenomen. Resultatet visar att det hos förskollärarna finns en stark medvetenhet om att matematik är någonting viktigt. De menar även att matematiken finns överallt i vardagen och att den på olika sätt bör ha en framträdande roll i förskolans verksamhet. Med hjälp av Samara och Clements (2009) så kallade learning trajectories har intervjuerna analyserats. Dessa learning trajectories är indelade i tre steg; mål i den matematiska domänen, en utvecklingsmässig progression samt den didaktiska förmågan att konkretisera innehållet. Mot bakgrund av dessa visar det sig att förskollärarna i studien inte uppvisar en matematikdidaktiskt medveten strategi.