This thesis uses statistical methods to investigate if political appointees working for the Swedish government are good representatives for the members of the ruling party. This is a relevant question since the number of political appointees and the political fields in which they are employed have increased. Some say that this is a sign of presidentialism, which in this context means that the prime minister and his cabinet are becoming more independent from parliament and supporting party. The research is done by comparing the political appointees with an select elite of party members regards to socioeconomic background, which interest that are promoted in society and ideology. The consequences of differences on these characteristics between political appointees and the party elite could be that some interest in society are wrongly overrepresented while others are wrongly underrepresented by the unelected political appointees.

Syftet med studien Àr att undersöka specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av elevhÀlsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet Àr framförallt att belysa uppfattningarna av det hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbetet. Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vÄr studie innebÀr det att vi har anvÀnt oss av semistrukturerad intervjuform, dÄ vi vill fÄ fram specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av fenomenet elevhÀlsan. I analysen av vÄrt empiriska material har vi anvÀnt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Syfte: Syftet var att studera hur lÀrare verksamma inom grundskolans senare Är erfar och hanterar specialpedagogisk handledning.Teori och metod: Studien vilar pÄ hermeneutisk forskningsansats och studien Àr genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer med Ätta lÀrare yrkesverksamma inom grundskolans senare Är.Resultat: Handledningens utformning beskrivs av lÀrarna variera beroende pÄ arbetsplats, uppdrag och handledare. Vissa organisationer har ett inarbetat system för handledning, dÀr handledning finns som ett naturligt inslag i verksamheten, medan andra organisationer normalt inte tillÀmpar handledning. Studien visar pÄ en distinktion mellan individuell konsultativ handledning och grupphandledning. Dessa tvÄ handledningsformer skiljs Ät i syfte, initiering och utformning.Denna studie visar att handledarens roll kan ha stor pÄverkan pÄ lÀrarnas lÀrande i relation till handledning. Samtliga lÀrare beskriver att handledning dÀr handledaren intar en önskad roll fyller en trygghetsskapande funktion bÄde i gruppen och i relation till den egna yrkesrollen, samtidigt som yrkeskompetensen och tilliten till den egna yrkesrollen hos lÀrarna ökar.

Den hÀr studien har genomförts pÄ uppdrag av Svenska Ishockeyförbundet och Àr en del av Riksidrottsförbundets utvÀrdering av Idrottslyftet. Studiens syfte Àr att studera miljön i tvÄ ishockeyföreningar, Rögle BK och Forshaga IF, en elit- och en breddverksamhet, och deras relation till Idrottslyftet. Vi vill Àven se hur förankrat Idrottslyftet Àr i föreningarna. Studien har sin utgÄngspunkt i Henriksens (2010) som behandlar framgÄngsrika talangutvecklingsmiljöer. Den hÀr studien skiljer sig dock frÄn Henriksen (2010) eftersom fokus ligger pÄ god förenings- och trÀningsmiljö.

Den hÀr studien har genomförts pÄ uppdrag av Svenska Ishockeyförbundet och Àr en del av Riksidrottsförbundets utvÀrdering av Idrottslyftet. Studiens syfte Àr att studera miljön i tvÄ ishockeyföreningar, Rögle BK och Forshaga IF, en elit- och en breddverksamhet, och deras relation till Idrottslyftet. Vi vill Àven se hur förankrat Idrottslyftet Àr i föreningarna. Studien har sin utgÄngspunkt i Henriksens (2010) som behandlar framgÄngsrika talangutvecklingsmiljöer. Den hÀr studien skiljer sig dock frÄn Henriksen (2010) eftersom fokus ligger pÄ god förenings- och trÀningsmiljö.

Syftet med studien var att undersöka hur familjerÀttsekreterarna upplever barns situation i samband med deras uppdrag med vÄrdnads-, boende- och umgÀngesÀrenden. FrÄgestÀllningarna var; Hur definierar familjerÀttssekreterarna sitt uppdrag vid vÄrdnads-, boende- och umgÀngesÀrenden vid förÀldrars separation? Vilka instrument/verktyg anvÀnder familjerÀttssekreterarna för att ta reda pÄ barns situation i samband med vÄrdnads-, boende- och umgÀngesÀrenden vid förÀldrars separation? Hur upplever familjerÀttssekreterarna att barns fysiska och psykiska hÀlsa samt relation till förÀldrarna pÄverkas i samband med förÀldrarnas separation? Studien utfördes med en kvalitativ forskningsmetod dÀr undersökningen innefattade Ätta semistrukturerade intervjuer med familjerÀttssekreterare. I vÄr studie har vi utgÄtt frÄn systemteorin och grÀsrotsbyrÄkratin. Detta för att familjerÀttssekreterarna har myndighetsutövning och att de vid utredningsÀrenden tittar pÄ hur familjemedlemmarna samspelar med varandra.

Syftet med studien har varit att unders?ka hur l?rarnas praktiker ser ut i relation till fritidshemmets kompensatoriska uppdrag i olika socioekonomiska omr?den. Vi ville identifiera vilka m?jligheter och hinder som l?rarna st?ter p? i sin vardag f?r att uppfylla fritidshemmets kompensatoriska uppdrag. Vidare ville vi synligg?ra l?rarnas syn p? det kompensatoriska uppdraget p? fritidshem och hur de arbetar med uppdraget p? olika socioekonomiska platser.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att ur ett intersektionalitetsperspektiv studera lÀromedel Àmnade för litteraturundervisningen i svenskÀmnet för grundskolans senare Är, mer specifikt Ärskurs 7?9. Genom en kartlÀggning av hur mÀnskliga litterÀra gestalter konstruerades i litteraturantologier sÄ Àmnade undersökningen belysa och tydliggöra de förestÀllningar och representationer av genus, sexualitet och etnicitet som förmedlades till eleverna. FrÄgestÀllningen som undersökningen utgick ifrÄn var följande: -       Vilka konstruktioner av kön, sexualitet och etnicitet Äterfinns i antologierna?-       Hur korrelerar litteraturantologierna med lÀroplanen och skolans vÀrdegrund och uppdrag? En kritisk diskursanalys av Gleerups Portal texter, Natur & kulturs Ess i svenska ? Antologi 6 och Bonnier utbildnings Texter direkt synliggjorde generella teman som var Äterkommande i de olika antologierna.

Syftet med studien var att se hur förskollÀrare beskriver arbetet med utvecklingssamtal? Metoden vi anvÀnde var kvalitativa intervjuer. I studien deltog sex yrkesverksamma förskollÀrare pÄ tre olika förskolor i Mellansverige. Delar av resultatet visar att förskollÀrarna pÄ de tre förskolorna arbetar olika med dokumentationer, förberedelser, genomförande, efterarbete i utvecklingssamtalet. FörskollÀrarna anvÀnder sig av olika dokumentationsmallar som underlag i arbetet med utvecklingssamtalet.

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur specialpedagogens kompetens anvÀnds i grundskolan. Vi avser att undersöka vilka likheter och skillnader som finns i uppfattningar, hos lÀrare och specialpedagoger, om det specialpedagogiska uppdragets innehÄll och funktion. Metod: LitteraturgenomgÄng samt kvalitativa intervjuer med tre specialpedagoger och sex lÀrare, verksamma pÄ tre olika skolor, ligger till grund för vÄr studie. Resultatet: Intervjuerna visar att uppfattningen om specialpedagogens uppdrag skiljer sig Ät pÄ skolorna. Enligt specialpedagogerna Àr deras huvudsakliga uppdrag att ha ett övergripande ansvar för det specialpedagogiska stödet bÄde pÄ individ- grupp- och organisationsnivÄ. Det stÀmmer vÀl överens med Utbildningsplanen för Specialpedagogprogrammet vid Malmö högskola (2008). Enligt lÀrarna Àr emellertid den viktigaste funktionen att specialpedagogen ska finnas till för eleverna pÄ individnivÄ.

Fokus pÄ basens roll i musik. Hur anvÀnds instrumentet i ensemblen? Vad hÀnder om basens roll utvecklas och hittar nya ytor i gruppen? Ett arbete om skapa musik med influenser frÄn jazz och fusion som sÀtter basen i nytt ljus..

Examensarbetet handlar om hur pedagogerna i tvÄ olika förskolor resonerar kring begreppet kulturell mÄngfald och sitt uppdrag att förbereda barnen för ett alltmer internationaliserat samhÀlle. Vi valde att jÀmföra tvÄ förskolor för att se om det förekommer likheter respektive skillnader i deras sÀtt att tÀnka kring uppdraget avseende kulturell mÄngfald. Den ena förskolan ligger i utkanten av en större stad i södra Sverige, dÀr majoriteten av barnen Àr flersprÄkiga. I den andra förskolan som ligger i utkanten av en mindre stad i södra Sverige dÀr majoriteten av barnen vuxit upp i Sverige och har förÀldrar som ocksÄ gjort det. Syftet med arbetet Àr att via intervjuer nÀrma oss pedagogernas tolkning av begreppet kulturell mÄngfald samt de direktiven som framförs i Lpfö 98, att förbereda barnen för ett alltmer internationaliserat samhÀlle.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva det formella uppdraget avseende den individuella utvecklingsplanen och utröna hur lÀrare menar att de arbetar i enlighet med detta. Valt fokus var grundskolans tidigare Är, frÄn skolÄr ett till sex. Undersökningen genomfördes i tre delar, dÀr litteraturgenomgÄng, dokumentstudie av statliga, kommunala och lokala styrdokument samt intervjustudie med sex lÀrare, ingick. LÀrare har ett likvÀrdigt statligt uppdrag men berörs av kommunala och lokala styrdokument som utformats pÄ olika vis och som fokuserar pÄ olika saker. Resultat visar att lÀrarnas förstÄelse för uppdraget skapas i processen för införandet.

Syfte: Syftet var att studera hur lÀrare verksamma inom grundskolans senare Är erfar och hanterar specialpedagogisk handledning.Teori och metod: Studien vilar pÄ hermeneutisk forskningsansats och studien Àr genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer med Ätta lÀrare yrkesverksamma inom grundskolans senare Är.Resultat: Handledningens utformning beskrivs av lÀrarna variera beroende pÄ arbetsplats, uppdrag och handledare. Vissa organisationer har ett inarbetat system för handledning, dÀr handledning finns som ett naturligt inslag i verksamheten, medan andra organisationer normalt inte tillÀmpar handledning. Studien visar pÄ en distinktion mellan individuell konsultativ handledning och grupphandledning. Dessa tvÄ handledningsformer skiljs Ät i syfte, initiering och utformning.Denna studie visar att handledarens roll kan ha stor pÄverkan pÄ lÀrarnas lÀrande i relation till handledning. Samtliga lÀrare beskriver att handledning dÀr handledaren intar en önskad roll fyller en trygghetsskapande funktion bÄde i gruppen och i relation till den egna yrkesrollen, samtidigt som yrkeskompetensen och tilliten till den egna yrkesrollen hos lÀrarna ökar.

Patientjournalen Ă€r framförallt ett arbetsverktyg inom vĂ„rden, men journalen Ă€r ocksĂ„ en in-formationskĂ€lla för patienter och anhöriga. Även andra lĂ€sare ska kunna förstĂ„ patientjour-nalen eftersom den anvĂ€nds vid tillsyn och kontroll, och som underlag för kvalitetsregister samt av domstolar, försĂ€kringsbolag och forskare. I patientjournallagen har formuleringen om att sprĂ„ket ska vara sĂ„ lĂ€tt som möjligt att förstĂ„ för patienten funnits sedan 1985. VĂ„rdper-sonal framhĂ„ller ofta att detta inte gĂ„r att kombinera med att skriva effektiva, sĂ€kra och kor-rekta journaler.Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka sprĂ„kliga drag i patientjournalen som kan pĂ„verka begripligheten i första hand för patienter men Ă€ven andra lĂ€sare. Metoden som an-vĂ€nds Ă€r kritisk diskursanalys, och materialet undersöks med hjĂ€lp av valda delar av idea-tionell, interpersonell och textuell analys.