I arbetet förs en diskussion om hur familjerÄdgivningen i Sverige, den enda samhÀlleliga institutionen som har parterapi som specialitet, lyckats med det uppdrag som formades under första delen av 1900-talet dÄ Àktenskapet som institutionen började uppluckras och auktoritÀra och patriarkala vÀrderingar utmanades. I en parallell utveckling, nationellt och internationellt, tillkom parrÄdgivning nÀr vÀgledning behövdes i samband med att relationer skulle börja byggas pÄ kÀnslor samt förÀldraskap pÄ tillit, till skillnad frÄn tidigare. Med detta uppdrag i fokus studeras familjerÄdgivningen idag, 100 Är senare och den teori och metodik som ligger till grund för parterapi med heterosexuella par. Betydelsen av ett genusperspektiv nÀr det gÀller att hjÀlpa par till en tillfredsstÀllande parrelation och intimitet diskuteras liksom jÀmstÀlldhet kopplad till möjligheter till lÄngvariga relationer. Feministisk kritik av parterapi behandlas och familjerÄdgivare intervjuas om sitt arbete.

Syfte: I föreliggande studie kommer specialpedagogen fokuseras med utgÄngspunkt i skollagen och examensförordningen. Studien Àmnar undersöka om skolutveckling Àr en viktig funktion för specialpedagogen. Vad har fyra rektorer och fyra specialpedagoger att sÀga om det?Teori: Studien utgÄr frÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Varje skola har sitt sÀtt att anvÀnda specialpedagogen.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka om de gotlÀndska studie- och yrkesvÀgledarna arbetar med genus-, klass- och etnicitetsfrÄgor. Vi vill ta reda pÄ vilka metoder som anvÀnds och om nÄgot samarbete sker runt dessa frÄgor. Utöver detta Àr vi intresserade av att ta reda pÄ om verksamhetscheferna tar ansvar för detta uppdrag och formulerar hur man har tÀnkt sig att arbetet skall gÄ till. Intresset har vÀckts under vÄr tid pÄ studie- och vÀgledarutbildningen i Stockholm och frÀmst som ett resultat av vÄr B-uppsats, dÄ vi granskade vilken kunskap rektorerna hade om studie- och yrkesvÀgledarnas kompetens och i vilken mÄn studie- och yrkesvÀgledning hade tagits upp i rektorsutbildningen. Vi fann att rektorerna hade mycket liten kunskap om vÀgledning och att rektorsutbildningen inte hade berört detta omrÄde alls.

Fritidshemmet har till uppdrag att skapa en meningsfull fritid för eleven efter skoldagens slut. Fritidshemmet skall dessutom vara ett komplement till skolan sÄ att förÀldrarna kan yrkesarbeta eller studera pÄ heltid. FörÀldrar lÀmnar över ansvaret för sina barn till pedagoger under större delen av vardagen, men vet förÀldrarna om vad deras barns vardag pÄ fritids bestÄr av? Denna studie syftar till att skapa en uppfattning om vad förÀldrar har för syn pÄ fritidshemsverksamheten. Anser förÀldrar att eleverna lÀr sig nÄgot pÄ fritids? Har förÀldrar en förstÄelse för vad fritids har för uppdrag och vad eleverna lÀr sig pÄ fritids? För att fÄ en insyn i hur förÀldrar tÀnker kring dess frÄgor har en enkÀtundersökning samt en intervju gjorts.

Arbetet handlar om förskollÀrarens roll i den förÀndrade verksamheten med utgÄngspunkt i aktiviteten samling. Genom intervjuer och observationer har vi försökt nÀrma oss vÄra frÄgestÀllningar kring Àmnet. Syftet var att undersöka om det skett en förÀndring i aktiviteten samling, finns det en förÀndring och vad kan den i sÄ fall bero pÄ. Syftet var ocksÄ att undersöka i vilken mÄn samlingen speglar förskollÀrarens förÀndrade yrkesroll i strÀvan efter att bli en profession. Resultatet visar att det ser olika ut pÄ de olika förskolorna dÀr undersökningen gjordes.

Syftet med studien var att studera pedagogernas roll under elevernas raster samt hur arbetet och organisationen kring rasterna gÄr till. Detta granskade vi genom att utföra intervjuer och observationer med pedagoger verksamma inom rastverksamheten.I vÄr undersökning sÄg vi att pedagogerna inte har nÄgra specifika direktiv för deras roll under elevernas raster, men att de kÀnner att deras frÀmsta uppgift Àr att skapa trygghet för eleverna. Respondenternas syn pÄ syftet och vikten av raster pÄ skolan Àr att ge eleverna möjlighet till fysisk aktivitet och socialt samspel samt ge dem tid för rekreation och frisk luft..

I denna rapport talas det om anvÀndbarhetsexpertens roll som representant för anvÀndaren,medlare av termen anvÀndbarhet samt medlare mellan anvÀndaren och andra yrkesroller i en systemutvecklingsprocess. Denna roll har mÄnga gÄnger en tendens till att inte fÄ tillrÀckligt med gehör av andra yrkesroller i utvecklingsprojekt. Det finns flera olika faktorer som kan bidra till detta. Vad som framkom i resultatet var en bekrÀftelse pÄ att anvÀndbarhetsexpertensroll Àr viktig i frÄga om representering och medling. Vad gÀller faktorn samarbete anser respondenterna att samarbetet för det mesta fungerar bra mellan dem och andra yrkesroller.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ sitt uppdrag i förhÄllande till en mÄngkulturell miljö. HuvudfrÄgan bryts ner till de didaktiska frÄgorna vem? vad? och hur? och dessa frÄgestÀllningar anvÀnds ocksÄ för att kategorisera resultatanalysen. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer, och tolkning av dessa Àr hermeneutisk, dÀr lÀrarnas berÀttelser tolkas utifrÄn min egen förstÄelse och utifrÄn denna förstÄelse sÄ vidgas perspektivet genom anvÀndandet av relevant forskning och applicerbara teorier. Den kvalitativa metoden begrÀnsar undersökningsmaterialet och tre lÀrare intervjuades för denna studie.

Syftet med följande arbete Àr att kartlÀgga specialpedagogers roll i förskolan för barn med koncentrationssvÄrigheter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring barn med koncentrationssvÄrigheter. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och frÄgeformulÀr ville vi kartlÀgga vilken roll specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvÄrigheter samt fÄ reda pÄ vilka generella ÄtgÀrder som vidtas för dessa barn. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att specialpedagogerna uppfattar att deras roll i förskolan Àr av stor betydelse för barn med koncentrationssvÄrigheter. Detta eftersom de deltagande i studien anser att deras frÀmsta arbetsuppgift Àr att handleda och förmedla till övriga pedagoger för att pÄ sÄ vis kunna gynna utvecklingen hos barn med koncentrationssvÄrigheter. .

The purpose with this thesis was to examine the cold rolling mill located at Högskolan Dalarna and to stabilize the rolling process, to achieve steady state. Experiments with cold rolling of an aluminium strip have given results for rolling force, friction, reduction, strip tension and strain hardening. Results show that steady state has been found for the experiments with roll force and strain hardening, and not been found for the experiments with friction and reduction. Results show that increased strip tension gives lower roll forces. The roll force equation of Stone shows comparable results with reality for dry contact with reductions up to 30 %, but starts being incomparable with higher reductions.

Syfte: Att undersöka om man avseende pĂ„ ett debatt- och ett granskande program verkligen kan pĂ„stĂ„ att vi idag har en sĂ„dan representativ offentlighet som Habermas talar om (se Val av Teori). Det vill sĂ€ga, att se hur den samhĂ€lleliga eliten presenterar sig sjĂ€lv och sin makt offentligt idag, i ett debatt- och ett granskande program. FrĂ„gestĂ€llning: Hur kan man konkret se att politiker och företagsledare med hjĂ€lp av en sprĂ„klig och visuell retorik presenterar sig sjĂ€lva och sin makt i ett debattprogram och ett granskande program idag? Och vilka likheter/olikheter kan man dĂ„ urskilja i den politiska sjĂ€lvpresentationen mellan dessa program?Val av Teori: JĂŒrgen Habermas teori om Ă„terkomsten av den representativa offentligheten som handlar om att den moderna samhĂ€llseliten har Ă„terutvecklat en modern form av representation, som gĂ„r ut pĂ„ att presentera och representera sin makt inför folket och inte för folket.Val av Empiri: Debattprogrammet ?Argument? pĂ„ SVT 1 och SVT 24. Det granskande programmet ?Uppdrag granskning? pĂ„ SVT 1, SVT 24 och SVT Opinion.Val av Metod: Den retoriska analysen, med ett semiotiskt förhĂ„llningssĂ€tt som vetenskapsteoretisk utgĂ„ngspunkt.

Sexualiteten Àr en viktig del av mÀnniskans identitet och dÀri ingÄr mÄnga vÀrderingar. Ungdomar pÄverkas stÀndigt av samhÀllet och behöver dÀrför redskap för att kunna fatta egna beslut och synliggöra sina vÀrderingar. VÀrderingsövningar Àr en metod som kan anvÀndas för att trÀna elever i att uttrycka medvetna stÀllningstaganden och stÄndpunkter som ingÄr i skolans uppdrag. Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka om vÀrderingsövningar pÄverkar elevernas uppfattningar och vilka problem ledaren kan stÀllas inför. Detta studerades genom att först genomföra en undervisningssekvens med elever i Är 8 och sedan intervjua nÄgra av deltagarna.

SamfÀlligheter har en mycket viktig roll i Sverige för samverkan mellanfastigheter i förvaltningen av gemensamma resurser. Dessa kan förvaltas pÄ tvÄ vis; genom föreningsförvaltning och delÀgarförvaltning. FöreningsförvaltninglÀmpar sig bÀst för större samfÀlligheter som krÀver mÄnga förvaltningsÄtgÀrder och har mÄnga medlemmar. En sÄdan förening sköts genom en styrelse som Àr vald av medlemmarna. Styrelsens uppdrag gÄr ut pÄ att enligt lagstiftningen följa föreningens stadgar och stÀmmobeslut samt att se till att befintliga anlÀggningar förvaltas enligt anlÀggningsbeslutet och att nya anlÀggningar blir utförda.

Fokus pÄ basens roll i musik. Hur anvÀnds instrumentet i ensemblen? Vad hÀnder om basens roll utvecklas och hittar nya ytor i gruppen? Ett arbete om skapa musik med influenser frÄn jazz och fusion som sÀtter basen i nytt ljus..

Syfte: Att undersöka budgetens roll i olika företag inom verkstadsindustrin och hur rollen har pÄverkats av den finansiella krisen samt den efterföljande lÄgkonjunkturen. Att utreda vilken pÄverkan andra externa och interna faktorer har pÄ budgetens roll, genom att analysera de specifika förhÄllanden som företag verkar inom. Metod: Studie av tre verkstadsföretag genom personliga intervjuer. Slutsatser: Studien har utgÄtt frÄn en indelning av budgetens syften i dess roll som planeringsverktyg och dess roll som motivationsverktyg. I de studerade företagen har finanskrisen inte pÄverkat budgeten som planeringsverktyg.