Revisorns anmälningsplikt - revisorns roll efter dess införande

Under de senaste decennierna har den ekonomiska brottsligheten ökat allt mer, vilket har resulterat i omfattande diskussioner angående hur denna ska kunna bekämpas. Staten tvingades att agera för att öka effektiviteten att komma till rätta med lagöverträdarna. Genom en lagändring i aktiebolagslagen infördes en anmälningsplikt för revisorer vid misstanke om ekonomisk brottslighet, vilken trädde i kraft den 1 januari 1999. Kritikerna fruktade att revisorn genom anmälningspliktens införande, i företagsledningen ögon, skulle komma att uppfattas som statens förlängda arm, en form av ekopolis på uppdrag av myndigheterna, med en försämrad förtroenderelation som en naturlig följd. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur revisorn ser på sin roll idag, efter anmälningspliktens införande, och ställa detta mot vad lagstiftaren åsyftar med lagändringen. Vi ämnar att identifiera eventuella skillnader mellan revisorns handlande och lagstiftarens intentioner för att utifrån dessa kunna påvisa möjliga tendenser. Vi tillämpar mestadels ett induktivt och kvalitativt tillvägagångssätt under datainsamling och intervjuer för att uppfylla vårt explorativa syfte. Vi anser att revisorn tack vare anmälningspliktens införande har förstärkt sin roll som en vägledande kontrollör i företaget. Detta främst till följd av att lagen ger lagöverträdare en möjlighet att avhjälpa brottets skadliga konsekvenser. Det föreligger dock ett gap mellan lagstiftarens åsyftan och revisorns verkliga handlande, bland annat till följd av lagens vagt formulerade rekvisit samt svaga påtryckningsmedel mot revisorer som underlåter att anmäla misstanke om brott. När det gäller anmälningspliktens faktiska verkan anser vi inte att lagändringen kommer att ha någon påtaglig positiv effekt. Vi är av den uppfattningen att Ekobrottsmyndigheten aktivt måste börja söka efter ekobrottslighet för att framgång ska uppnås.

Senaste sökningar:

© 2024 Allauppsatser.se | Nyheter Sidkarta