Syftet med studien Àr att undersöka specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av elevhÀlsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet Àr framförallt att belysa uppfattningarna av det hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbetet. Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vÄr studie innebÀr det att vi har anvÀnt oss av semistrukturerad intervjuform, dÄ vi vill fÄ fram specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av fenomenet elevhÀlsan. I analysen av vÄrt empiriska material har vi anvÀnt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Allting började med att jag fick i uppdrag av Euromaint Industry i Skövde att konstruera en alfanumerisk display i syfte att ersÀtta en utgÄngen display som inte lÀngre nytillverkas. Jag fick i uppdrag att vÀlja ut en modern, lÀmplig grafisk display och bygga ett interface mellan den nya displayen och den industriella maskin som displayen skall sitta pÄ. Efter att ha letat hos nÄgraelektronikleverantörer kom jag fram till att en TFT-skÀrm frÄn det japanska företaget Kyocera var den som passade bÀst. SkÀrmen hade ett VGA-liknandeinterface och min uppgift blev att sÀtta mig in i hur VGA fungerar. Efter att ha konstaterat att det krÀvdes en snabbare krets Àn en microcontroller för att anvÀnda VGA, var det endast en programmerbar logikkrets, en FPGA, som gÀllde.

Jag gör i denna uppsats en fallstudie om hur fritidspedagogerna pÄ en mellanstor grundskola kan tÀnkas tolka sitt uppdrag i den verksamhet de arbetar i, fritidshemmet. Bakgrundskapitlet inleds med att beskriva fritidshemmets historia med syftet att förklara varför det finns fritidshem idag och varför denna skolbarnomsorg numera kan sÀgas vara en utbildningsverksamhet i grundskolan. Det avslutande i det bakgrundstÀckande kapitlet Àr en specifikt framtagen presentation av de styrdokument som fritidshemmet idag lyder under.Det specifika med denna presentation Àr sÄledes att styrdokumenten blir presenterade med syftet att försöka lyfta fram det som Skolverket föreskriver vara fritidshemmets och dess pedagogers uppdrag.I uppsatsens rapport redovisas och analyseras fyra intervjuer jag gjort med fritidspedagogerna i en mellanstor grundskola. Sammanfattningsvis kan dessa pedagogers tankar om deras uppdrag sÀgas vara lika nÀr de Äterger vad de i sin verksamhet ska erbjuda sina elever. En trygg miljö som eleverna fÄr en möjlighet att bara vara i.

Denna studie unders?ker vilka regler som finns vid m?ltidssituationen p? olika f?rskolor, vad de grundar sig i samt pedagogers uppfattningar kring dessa och hur makt anv?nds f?r att uppr?tth?lla eller f?r?ndra reglerna kring m?ltidssituationen. I styrdokument som ?L?roplan f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) saknas riktlinjer f?r m?ltidssituationer vilket kan leda till os?kerhet kring hur de kan se ut. ?r reglerna outtalade och grundade i f?rskoll?rarens egna uppfattningar och normer eller gemensamt best?mda i f?rskolan? Genom en kvalitativ unders?kning med fr?gelista som metod visar resultatet att reglerna varierar fr?n f?rskola till f?rskola och att de innefattar b?de hur barnen f?r bete sig, vad som ska ligga p? tallriken, att det m?ste smakas och att barnen m?ste v?nta p? varandra innan de f?r g? fr?n matbordet.

Syftet med detta arbete Àr att bidra med kunskap om hur förskollÀrare upplever att de kommunicerar och arbetar med teknik i verksamheten med barnen samt att skildra hur förskollÀrare anser att deras kompetens Àr i förhÄllandet till lÀroplanens uppdrag rÀcker till för att stimulera barnens nyfikenhet och intresse samt möjlighet till utforskande av enkel teknik i vardagen.Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ metod fick vi ta del av respondenternas beskrivningar uttryckta med deras egna ord.Alla som arbetar i förskolan har som uppdrag i lÀroplanen för förskolan att strÀva mot att varje barn ska utveckla sin förmÄga att urskilja teknik i vardagen och ges möjlighet att utforska hur enkel teknik fungerar. Förskolans verksamhet innehÄller teknik i olika former vilket leder till ett aktuellt uppdrag att synliggöra och förklara den för barnen. I respondenternas svar framkommer det att de ofta inte Àr medvetna om att det Àr teknik de arbetar med samt att de tolkar Àmnet teknik som större projekt i stÀllet för att se det lilla och vardagliga i verksamheten. Detta kan delvis tolkas som bristande kunskap hos respondenterna men Àven att teknik som Àmne inte Àr förankrat bland kollegor och förskolechef i verksamheten. Respondenterna kÀnner att de har tillrÀcklig kunskap men att de ÀndÄ vill ha fortbildning, tips och förslag pÄ hur de kan arbeta med enkel teknik i vardagen med barnen..

Detta examensarbete gjorde jag för att försöka ta reda pÄ vad ett riff kan vara, och vilken roll riffet har inom hÄrdrocksmusiken..

Detta arbete visar, delvis var för sig och delvis i kombination, hur regelbaserat och fallbaserat beslutsstöd kan anvÀndas vid uppdragsplanering. Uppdragsplanering utförs med hjÀlp av Mission Support System (MSS).Uppdragsplanering krÀver en hel del arbete och en hel del erfarenhet för att den ska bli bra. Detta kan underlÀttas om man kan fÄ hjÀlp av olika verktyg som kan dra nytta av uppsatta regler för respektive uppdrag och Àven dra nytta av tidigare uppdrag av samma karaktÀr. Sedan tidigare finns det tvÄ olika examensarbete som har undersökt respektive del av detta.MÄlet med detta arbete Àr delvis att demonstrera metoderna i en prototyp, var för sig och i kombination med varandra, och delvis att försöka besvara frÄgan om en kombination av metoderna presterar ett bÀttre beslutsstöd Àn nÀr metoderna anvÀnds var för sig. Detta arbete bygger pÄ tvÄ tidigare examensarbeten.Metoden som anvÀnds för att kunna bedöma vilken metod som Àr att föredra Àr att man har implementerat bÄde verktygen i en prototyp.

Detta arbete Àr en studie som syftar till att ta reda pÄ om, och i sÄ fall hur, medvetenheten om fritidshemmens uppdrag kan kopplas till personalens eventuella utbildning. I studien utgÄr uppdragen frÄn LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2011) och Kvalitet i fritidshem: allmÀnna rÄd och kommentarer (2007). Vi har genomfört fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Birgit Andersson (2013) uppmÀrksammar att det Àr av största vikt att ha en pedagogisk utbildning för att som verksam i skolan kunna nÄ de uppsatta mÄlen i uppdragen. Skolverket (2012) skriver i sin rapport Personal i fritidshem att riksgenomsnittet i antalet Ärsarbetare som Àr utbildade fritidspedagoger i samtliga kommuners fritidshemsverksamheter Àr 27 procent, Är 2012 (Skolverket 2012a).

Individens roll har gÄtt frÄn att vara en del av ett kollektiv till att vara primÀr i den svenska skolan. Samtidigt har tidigare forskning visat pÄ hur olika konkurrerande utbildningskonceptioner, som marknadisering, instrumentalisering, kommunikativa osv, format lÀroplanerna. I detta stÀlls individ mot kollektiv, effektivitet mot kommunikation och frÄgor om demokratiska vÀrden samt etik och moral blir högst aktuella. Syftet med detta arbete Àr att se hur lÀroplanen eller mer specifikt vÀrdegrunden frÄn Är 2011 förhÄller sig till dessa konceptioner. Genom kritisk diskursanalys av vÀrdegrunden i lÀroplanen frÄn 2011 i förhÄllande lÀroplanen frÄn 1994 samt till fysikÀmnets kursplan (1994/2011) diskuteras dessa konceptioner utifrÄn möjliga konsekvenser för lÀrares sociala praktik.

Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.

VÄrt syfte med studien har varit att undersöka hur lÀrare motiverar sitt val av arbetssÀtt och innehÄll, samt vilken betydelse olika Ärskurser har i lÀrares didaktiska val av arbetssÀtt och undervisningsinnehÄll och hur lÀrare i olika Ärskurser arbetar för att utveckla ansvarstagande elever. VÄr utgÄngspunkt har varit nÄgra olika aspekter som kan pÄverka lÀrare i deras didaktiska val. Genom en kvalitativ forskningsintervju har vi nÀrmat oss nÄgra verksamma lÀrares uppfattningar av sitt uppdrag och arbete. Resultatet visar oss att lÀrare pÄverkas av sin lÀrarutbildning, lÀroplanen samt deras uppfattning av vad det pedagogiska arbetet innebÀr. För att utveckla elevernas ansvarstagande försöker lÀrarna individualisera sitt arbetssÀtt och undervisningsinnehÄll efter elevernas behov och förutsÀttningar..

BakgrundFörskolan har inte alltid sett ut som den gör idag och i bakgrunden redogörs för denutveckling som skett sedan slutet av 1700-talet fram till idag. Förskolans uppdrag beskrivs i Lpfö98 med att begreppen omsorg, fostran och lÀrande bildar en helhet, dessutom lyfts Àven vikten av ett fungerande samarbete mellan förskolans personal och förÀldrar. FrÄgan Àr dock huruvida förskolans uppdrag Àr legitimt med förÀldrarnas förvÀntningar och hur dettaeventuellt pÄverkar synen pÄ förskollÀrarnas uppgift och ansvar, det vill sÀgaförskollÀraryrkets profession.SyfteSyftet med studien Àr att fÄ en inblick i förÀldrars förvÀntningar pÄ förskolans uppdrag och sÀtta det i relation till det faktiska uppdraget.MetodStudien Àr kvantitativ och har genomförts med enkÀter dÄ det ger ett tydligt, kvantifierbart resultat, vilket ligger i intresset för studien. EnkÀter har gjort det möjligt att vÀnda sig till tvÄförÀldragrupper, vars förskolor arbetar i olika grad med att förtydliga uppdraget, och dÀrmed undersöka om förskolans anstrÀngningar att informera, pÄverkar förÀldrarnas förvÀntningar.ResultatFramför allt Àr förskolans omsorgsfunktion vÀl förankrad hos förÀldrarna. FörÀldrarna vill att deras barn ska kÀnna sig trygga pÄ förskolan och de vill att deras barn ska bli bekrÀftade.

Bakgrunden till denna uppsats Àr det dubbla uppdrag som socialsekreterare sÄ som grÀs-rotsbyrÄkrater har, de ska bÄde kontrollera och stötta klienten pÄ en och samma gÄng. Stu-dien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med fem socialsekreterare som arbetar inom socialtjÀnstens försörjningsstödsverksamhet. Dessa socialsekreterare ska bÄde arbeta för att ge hjÀlp till försörjning och hjÀlp till sjÀlvförsörjning. Jag har valt att se denna dubbel-bottnade yrkesroll som innehÄllande tvÄ olika roller; en myndighetsutövande roll och en stödjande roll. Studiens syfte Àr att försöka förstÄ och analysera vilka intrarollkonflikter som socialsekreterarens yrkesroll kan ge upphov till, vad som orsakar dessa intrarollkon-flikter samt hur de hanteras.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att blottlÀgga de antaganden som ligger bakompublic service-begreppet och de konkreta villkoren för SVT. Syftet Àrinte att utvÀrdera huruvida SVT sköter sitt public service-uppdragutan varför det överhuvudtaget finns ett public service-uppdrag ochvilka vÀrden det grundas pÄ.Problem: Vissa vÀrden som finns i public service-begreppet och dÀrmed ocksÄhos SVT, som vilken roll medier ska ha i en demokrati och om de kanförmedla sanningsenlig journalistik, problematiseras som regel inte.Varför anses SVT vara en institution som Àr trovÀrdigare Àn andra?GÄr det överhuvudtaget att erbjuda en ?public service? via televisionsom regeringen menar sig kunna göra?TillvÀgagÄngssÀtt: Denna uppsats tillÀmpar inte den traditionella uppdelningeninnehÄllandes teori, metod, analys och resultat utan diskussioner ochresonemang, teori och analys förenas kontinuerligt. Uppsatsen Àr iförsta hand teoretisk och utgÄr ifrÄn tillgÀnglig litteratur och SVT:sstyrdokument. Med detta som grund förs en kritisk diskussion kringpublic service-uppdraget och dess innebörd.Resultat: Public service existens eller icke-existens baseras i mÄngt och mycketpÄ vilken typ av samhÀlle vi vill ha.

Syftet med denna konsumtionsuppsats a?r att underso?ka vilka effekter ho?gla?sning av barnlitteratur har fo?r barnet. Vi har studerat forskning som bero?r hur la?rarens och fo?ra?ldrarnas ho?gla?sning sker och vilken pa?verkan det har pa? barnets la?sutveckling. La?sning som en del av elevers spra?kliga fo?rma?ga har o?ver tid fo?rsa?mrats i svenska skolor.