Fokus pÄ basens roll i musik. Hur anvÀnds instrumentet i ensemblen? Vad hÀnder om basens roll utvecklas och hittar nya ytor i gruppen? Ett arbete om skapa musik med influenser frÄn jazz och fusion som sÀtter basen i nytt ljus..

Syfte: Studiens syfte Àr att studera hur Göteborgs Stads och Staffanstorps kommuns kommunikation har sett ut för att förhindra att en förtroendekris uppstÄr i samband med Uppdrag gransknings avslöjanden om deras anvÀndningav skattepengar. Metod och Material: Textanalys med hjÀlp av dialogisk analys av transkriberingarna av tvÄ avsnitt av Uppdrag granskning och texter publicerade pÄ kommunernas och inblandade bolags hemsidor. Teoretisk utgÄngspunkt i image repairtheory och situational crisis communication theory. Huvudresultat: Den vanligaste huvudstrategin i denna studie var att minska hÀndelsens anstötlighet. Detta resultat överensstÀmmer inte med vad aktuell forskning inom omrÄdet rekommenderar vid den typ av kris som Àr aktuell för denna studie. .

Syftet med studien Àr att undersöka specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av elevhÀlsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet Àr framförallt att belysa uppfattningarna av det hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbetet. Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vÄr studie innebÀr det att vi har anvÀnt oss av semistrukturerad intervjuform, dÄ vi vill fÄ fram specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av fenomenet elevhÀlsan. I analysen av vÄrt empiriska material har vi anvÀnt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Syftet med denna studie Àr att undersöka nÄgra förskollÀrares upplevelser kring professionalism i förskolan avseende förskollÀrares uppdrag och svÄrigheter i arbetet samt vad deras professionella ansvar handlar om. Studien Àr kvalitativ och datainsamlingen bestÄr av fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i förskolan utgick ifrÄn tre omrÄden. Dessa omrÄden var ansvar, uppdrag och svÄrigheter. Studiens slutsater Àr att förskollÀraryrket Àr komplext och Àven om förskollÀraryrket Àr professionellt Àr det inte alltid enkelt att agera pÄ ett professionellt sÀtt i alla situationer..

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ kunskap om och belysa socionomens roll inom den rÀttspsykiatriska vÄrdkedjan; sluten- och öppenvÄrd. Vidare vill vi undersöka hur samverkan mellan den rÀttspsykiatriska vÄrdkedjan och andra aktörer fungerar samt hur socionomerna inom rÀttspsykiatrin resonerar kring patienternas behov och det Äterfallspreventiva arbete som riktar sig till patienterna. FrÄgestÀllningarna som formulerats Àr följande: Vilka arbetsuppgifter har socionomerna inom den rÀttspsykiatriska vÄrdkedjan? Hur ser socionomerna pÄ sitt uppdrag? Hur ser samarbetet ut mellan sluten- och öppenvÄrden, samt med andra organisationer och myndigheter? Vilka behov ser socionomerna hos patienterna och i vilken utstrÀckning tillgodoses dessa? Hur ser det brottspreventiva arbetet ut och hur hanterar socionomerna paradoxen mellan att kontrollera/straffa och vÄrda/stötta? För att besvara frÄgestÀllningarna har fokusgrupper anvÀnts, en kvalitativ metod som innebÀr att en grupp med flera personer intervjuas samtidigt. Ett induktivt förhÄllningssÀtt har anvÀnts och resultatet har analyserats med hjÀlp av symbolisk interaktionism, dramaturgisk rollteori och organisationsteori.

Syftet med studien Àr att undersöka specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av elevhÀlsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet Àr framförallt att belysa uppfattningarna av det hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbetet. Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vÄr studie innebÀr det att vi har anvÀnt oss av semistrukturerad intervjuform, dÄ vi vill fÄ fram specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av fenomenet elevhÀlsan. I analysen av vÄrt empiriska material har vi anvÀnt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Syftet med studien Àr att undersöka specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av elevhÀlsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet Àr framförallt att belysa uppfattningarna av det hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbetet. Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vÄr studie innebÀr det att vi har anvÀnt oss av semistrukturerad intervjuform, dÄ vi vill fÄ fram specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av fenomenet elevhÀlsan. I analysen av vÄrt empiriska material har vi anvÀnt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka och beskriva elevassistentens uppdrag i en inkluderande skola, d.v.s. i en skola för alla. Vidare syfte Àr att undersöka om det finns en relation mellan elevassistenten och specialpedagogen och hur den relationen i sÄ fall ser ut. Fokus ligger pÄ elevassistentens uppdrag samt elevassistentens samarbete med specialpedagogen. ? Vad omfattas i elevassistentens uppdrag? ? Hur genomförs uppdraget? ? Vilken relation finns mellan elevassistenten och specialpedagogen? Det teoretiska ramverk som vi utgÄr ifrÄn i vÄr studie Àr Antonovskys KASAM-teori och systemteori.

BakgrundMÄnga gymnasieskolor i Sverige har infört eller Àr pÄ vÀg att införa en lÀrplattform. Det finns dock sÀllan nÄgra riktlinjer till vad man ska anvÀnda lÀrplattformen. LÀraren fÄr friheten att anvÀnda plattformen till de ÀndamÄl som passar denna. Hur lÀraren ser pÄ sitt uppdrag blir alltsÄ vÀsentligt för hur lÀrplattformen anvÀnds. Vi har dÀrför valt att undersöka hur lÀrare ser pÄ de nya möjligheter som lÀrplattformen ger.SyfteUndersökningen har haft som syfte att ÄskÄdliggöra hur lÀrarens yrkesidentitet utmanas av lÀrplattformen.? Hur stÀller sig lÀrarna till lÀrplattformens obundenhet i tid och rum?? Hur stÀller sig lÀrarna till att de inte lÀngre Àr dominerande kunskapsförmedlare iskolan?MetodVi har genomfört kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ gymnasieskolor i VÀstra Sverige.

Uppsatsen "Att leva med bonussyskon ? Om de biologiska barnens situation i familjehemmen" ur ett förÀldra- samt professionellt perspektiv Àr utförd och skriven av Annie Dahlbom.Denna studie syftar till att fÄ kunskap om de biologiska barnens situation och behov i familjehemmen. Följande frÄgestÀllningar har stÀllts: Hur ser familjehemsförÀldrar och familjehemssekreterare pÄ de biologiska barnens delaktighet och roll? Vilka upplevelser och erfarenheter fÄr biologiska barn i och med familjens uppdrag? Har biologiska barn ett behov av stöd och hjÀlp för sin egen del och i sÄ fall hur?Denna studie Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med familjehemssekreterare samt familjehemsförÀldrar.Studiens resultat visar att biologiska barn i familjehem anses ha en betydelsefull roll för uppdraget och Àr i hög grad delaktiga i den dagliga vÄrden av det placerade barnet. Familjehemmets egna barn har ingen delaktighet vid möten eller i kontakten med socialtjÀnsten.

FörÀldrar med psykisk sjukdom har ofta en bristande omsorgsförmÄga och barnen till dessa förÀldrar fÄr inte alltid sina behov tillgodosedda. Personal pÄ en psykiatrisk öppenvÄrdsmottagning som trÀffar förÀldrar och Àven ibland barnen fÄr en chans att fÄ en inblick i hur familjen och barnen har det. Jag har gjort en fallstudie pÄ en psykiatrisk öppenvÄrdsmottagning i en vÀstsvensk stad, dÀr jag har intervjuat sju personer inom fyra olika professioner, tvÄ kuratorer, tvÄ psykologer, tvÄ sjuksköterskor och en arbetsterapeut. Jag jÀmförde dessa med varandra och undersökte hur de tolkar barnperspektivet och hur de anvÀnder sig av detta. Skiljer de sig Ät, och vad beror det pÄ i sÄ fall? I min studie kom jag fram till att den professionelles utbildning, profession och det uppdrag man har i organisationen spelar en stor roll för vilket handlingsutrymme man har och hur man inom detta anvÀnder sig av ett barnperspektiv.

Styrelserepresentanter i blÄsvÀder och skandalartade affÀrer Àr medialt frekvent förekommande begrepp. BolagsstyrningsfrÄgor blir dÀrför allt mer uppmÀrksammade och styrelser bevakas av medias ombud. Bolagsstyrelser har som företagets bÀrande pelare en framtrÀdande roll, vilket orsakar viss problematik vid valet av medlemmar. MÄnga gÄnger vÀljs externa representanter in, vilka ska bidra till att bolaget styrs optimalt. Inte sÀllan bestÄr dessa av företrÀdare för konkurrerande bolag, innebÀrande att nyttomaximering försvÄras och en maktkamp blir följden.

Syftet med studien Àr att undersöka specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av elevhÀlsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet Àr framförallt att belysa uppfattningarna av det hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbetet. Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vÄr studie innebÀr det att vi har anvÀnt oss av semistrukturerad intervjuform, dÄ vi vill fÄ fram specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av fenomenet elevhÀlsan. I analysen av vÄrt empiriska material har vi anvÀnt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

VÄrt syfte med detta arbete var att nÄ förstÄelse av lÀrarutbildningens uppdrag att utbilda lÀrare pÄ 2000-talet. För att nÄ detta syfte försökte vi genom en textanalys att karaktÀrisera förÀndringar i utbildningsplaner, kursplaner och kurshandledningar gÀllande Pedagogik med didaktisk inriktning (PDI A) 01-20 poÀng under perioden 2001 t.o.m. 2005 med fokus pÄ en av delkurserna, LÀrares uppdrag och arbete. I utbildningsplanerna karaktÀriserade vi förÀndringar i mÄlen, i kursplanerna karaktÀriserade vi förÀndringar i syftet och mÄlen och slutligen i kurshandledningarna karaktÀriserade vi förÀndringar i kursens introduktionsavsnitt, i avsnittet InnehÄll och upplÀggning, i examinationsuppgiften och slutligen i litteraturen. I vÄr analys sÄg vi hur nya begrepp och fraser tillkom, hur man lade till och tog bort olika moment i bÄde presentationer av delkursen, i seminarierna och i examinationsuppgifterna och hur litteraturen förÀndrades.

Arbetshypotesen för studien Àr att det kan finnas en diskrepans mellan uppdraget som socionomen fÄr sig tilldelat (med de lagar och regler socionomer lyder under) och det socionomen sjÀlv ser som sin uppgift, det vill sÀga vad han eller hon sjÀlv vill uppnÄ med sitt arbete. Vi vill Àven, om hypotesen stÀmmer, ta reda pÄ vilka strategier som anvÀnds för att hantera detta och vilket utrymme som finns och ges för att manövrera arbetet. HuvudfrÄgestÀllningarna lyder som följer: ? Hur ser socionomen pÄ uppdrag och uppgift, skiljer de sig Ät och vad prioriteras?? Vilken betydelse har handlingsutrymme, finns det och hur anvÀnds det?? Har arbetet och instÀllningen till arbetet förÀndrats över tid, och i sÄ fall hur?? Vilka faktorer pÄverkar arbetet och finns det önskemÄl om förÀndring?Studien Àr kvalitativ och baserad pÄ intervjuer med sex stycken yrkesverksamma socionomer. I analysen har teorier om coping, KASAM, etik/kunskapsteori och Malcolm Paynes tre perspektiv pÄ socialt arbete anvÀnts.