SyfteSyftet med denna uppsats är att tydliggöra samt klarlägga hur artister och teamenkring dessa arbetar för att bygga och bibehålla starka relationer mellan fan och artist.Fortsättningsvis vill vi även öka förståelsen kring hur fansen uppfattar denna typ avarbete för att upprätthålla relationen.Utifrån syftet har vi utvecklat följande forskningsfråga;- Vad präglar artistens och dennes medarbetares arbete med relationerna gentemotfansen?MetodVi har i denna uppsats valt att arbeta utifrån en kvalitativ ansats för att kunna samla inrelevant information från olika perspektiv och för att få en djupare förståelse förämnet. Vi har intervjuat tio olika respondenter, både fans och inflytelserika personerinom Musikbranschen. Dessa har genomförts face-to-face, via mail samt över Skype.Förutom intervjuerna har vi även analyserat litteratur, artiklar och onlinekällor.SlutsatserUppsatsen sammanfattas i ett avslutande kapitel bestående av våra slutliga tankar ochen kort sammanfattning av svaret till vår forskningsfråga. I detta kapitel presenterar viatt relationen mellan artist och fan behöver vara personlig för att en artist ska kunnaskapa en varaktig lojal fanbase.

Studien syftar till att förstå hur den teknologiska utvecklingen, internets genomslag samt förändrat konsumentbeteende påverkat mindre aktörer inom Musikbranschen samt hur de agerat på dessa. Förändringarna har påverkat aktörer inom media-, film- och mjukvarubranschen som Musikbranschen genom exempelvis sjunkande produktions- och distributionskostnader. Internet har också möjliggjort en ökad kommunikation mellan olika aktörer i olika branscher samt en ny typ av konsumentbeteende.Tidigare studier och teorier behandlar bland annat digitaliseringens resultat av minskade transaktionskostnader för aktörer i de olika branscherna samt för slutkonsument. Teorierna tar även upp nya förenklade konsumtionssätt till följd av ökad digitalisering. Vidare diskuteras i korthet teorier kring strategier för att hantera förändringar i en modell av Lewin. En del av de branscher vi tittat på har agerat genom att utveckla sina affärsmodeller medan andra, som de stora traditionella skivbolagen inledningsvis försökte ta död på hotet från den nya tekniken genom juridiska åtgärder.För att undersöka hur de mindre aktörerna upplever att de påverkats samt agerat har vi dels använt oss av ekonomiska data sammanställt från urvalets årsredovisningar. Som huvudsaklig datainsamling användes kvantitativ enkätundersökning med slutna samt öppna frågor och för att justera för bortfall på dessa genomfördes även telefonintervjuer med motsvarande underlag för frågor. Urvalet bestod av 28 bolag, identifierade som mindre aktörer inom Musikbranschen utifrån givna kriterier.Resultaten visar att mindre aktörer i Musikbranschen utvecklats positivt, ekonomiskt, över den senaste tioårsperioden.

Syfte och forskningsfrågaSyftet med den här uppsatsen är att analysera på vilket sätt majorbolagen marknadsför sina artister på sociala medier och hur kommunikationer ser ut mellan artist och fans. Detta gör vi genom att undersöka vilket medvetet arbete som ligger bakom marknadsföringen, hur detta påverkar relationen mellan artist och fans samt hur detta följs upp. Uppsatsens forskningsfråga formulerades med syftet i åtanke och blev följande: På vilket sätt använder majorbolagen sociala medier för att etablera varaktiga relationer mellan artist och fans?MetodVi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod. Insamlingen av material har skett genom primärkällor samt sekundärkällor och det empiriska materialet har skett genom semi-strukturerade intervjuer.

Bakgrund: De senaste åren har alltmer musik börjat distribueras digitalt via Internet. Detta har framförallt skett via fildelningsnätverk men under de senaste två åren har allt fler legala tjänster växt fram. Prisnivån hos dessa tjänster är väldigt enhetlig och återförsäljarna har små marginaler på sin försäljning. Teorier påstår att Internet ger möjligheten att skära bort delar i distributionskedjan och det kan leda till lägre priser. Internet ger också ökade möjligheter att ändra priser på daglig basis.

Under 2000-talet har nya tekniska innovationer både förändrat hur musik spelas in,distribueras och konsumeras. Därmed har nya möjligheter skapats för Sverigesoetablerade artister, samtidigt som utbudet blivit större och svårare att tränga igenom.Uppsatsen undersöker vad oetablerade artister har för åsikter om läget idag ochfokuserar kring tre huvudområden; musikutgivning, artistens egen karriär samtMusikbranschen i stort. Med djupintervjuer som metod syftar studien till att undersökavilka problem som står i vägen för en artist som försöker etablera sig och nå ut med sinmusik till en större publik. Studien har visat på att artister nuförtiden mycket enkelt kanspela in och ge ut sin musik vilket skapat en direkt länk till allmänheten. Det är dockmycket svårt att få den uppmärksammad, varför branschkontakter fortfarande värderashögt i artisters ögon.

Abstrakt (svenska)Bakgrund: Piratkopieringen bara ökar och ökar. Program-, spel- och Musikbranschen har idag stora problem. En i stort sett okunnig användare kan fixa en nyutgiven skiva innan den nått butikerna på grund av piratkopieringen. Detta problem möjliggörs genom att ingen bra lösning finns i form av fungerande kopieringsskydd samt att fildelningstjänsterna får stort spelrum. Vi går in specifikt och undersöker Musikbranschen.Syfte: Fördjupa oss i begreppet piratkopiering.

Bakgrund:Någonting som blir allt vanligare inom Musikbranschen i relationen mellanbolag och artist är så kallade 360-avtal, vilket innebär ett heltäckande avtal.Teoriböckerna säger att i ett 360-avtal ska allting från inspelning, mixning och master, tillmarknadsföring och distribuering till hela livesidan komma från en och samma aktör.Även om böckerna talar mycket om det här samt att det idag är ett vardagligt utryck förMusikbranschen är det extremt ovanligt att sådana här avtal förekommer. Istället sägerbolagen att de har 360-avtal trotts att de inte erbjuder samtliga sidor. Varför kallar de sigdå 360-avtal? Vad är det som skiljer definitionen i praktiken från teorin?Syfte:Syftet med uppsatsen är kunna definiera 360-avtal på ett tydligare sätt visa fördelarnackdelar som kommer av avtalet Syftet är även att redogöra för liknelser mellan 360-avtalens fördelar och nackdelar med de traditionella skivkontrakt där skivförsäljningen ärden enda intäktskällan. Detta för att försöka få en bättre förståelse kring valet att använda360-avtal.Metod:Att genom en kvalitativ metod med induktiv ansats genomföra en explorativstudie.

Bakgrund: Platserna som ger artister möjligheter att nå ut med sin musik har ökat massivt i och med Internet och alla de digitala plattformar som finns idag. Det är således lättare att möjliggöra lyssnande men det behöver inte betyda att någon lyssnar. Konkurrensen har ökat och skivbolag tar numera färre risker med nya artister. Därmed behöver okända artister på egen hand ta sig till en uppmärksammad nivå. Forskningsfråga:Vad krävs idag av en artist för att uppmärksammas av publik, media och branschfolk i Sverige? Syfte:Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur projekt Talangcoaching på bästa sätt ska coacha sina Talanger så att de uppmärksammas av publik, bransch och media i Sverige.

Antalet medlemmar har inom de flesta svenska fackliga organisationer minskat de senaste åren. Men fortfarande har Sverige en, internationellt sett, hög facklig organisationsgrad. Detta sägs bland annat bero på den decentraliserade lokala fackliga verksamheten på arbetsplatsnivå. Syftet med denna studie är att analysera hur lokala fackliga ordföranden inom fackförbundet Kommunal i Stockholm upplever situationen med minskat medlemsantal, detta görs med avstamp i teorier om organisation och facklig medlemsutveckling. Resultatet från studien visar att de främsta upplevda orsakerna till att medlemsantalet sjunkit är en förändrad arbetsmarknadsstruktur, en individualiserad syn på facket samt politiska beslut.

Fonogramsavtalet är ett avtal som sluts mellan en artist och ett skivbolag där artisten överlåter exploateringsrätten till sitt framförande till skivbolaget för en ersättning. Detta avtal grundar sig på de rättigheter som upphovsrättslagen ger en artist och på avtalsrätt, men hur dessa avtal bör utformas i praktiken är till stor del upp till de båda parterna (Stannow, Åkerberg, Hillerström 2002). Friheten kring utformandet är med andra ord stor vilket borde resultera i många kreativa sätt att lösa denna fråga. Varje artist är unik i fråga om musikalisk genre vilket påverkar det sätt som denna artist bör presenteras på marknaden. Dessutom är varje skivbolag unikt i sitt sätt att arbeta samt i fråga om resurser och kompetens.

I detta examensarbete har vi undersökt några av byggstenarna i ett skivbolags verksamhet som också utgör grunden för deras inkomster. Resultatet av arbetet blev en påbörjad produktion och marknadsföring av en skiva och en plan för lanseringen av densamma. Genom detta har vi skapat oss en praktisk erfarenhet av arbetslivet i Musikbranschen. Arbetet har dessutom genomförts med en för ändamålet låg budget. Vi har även undersökt olika marknadsföringsmöjligheter och intervjuat två yrkesverksamma personer i detta ämne. .

Syfte: Projektet, som vi studerat, har genomförts i en bransch, där uppfattningen råder att osäkerheten i omgivningen är stor och att risker ses som ett frekvent inslag. Syftet med denna studie är att utforska huruvida ett projekt under dessa premisser tvingar fram ett systematiskt användande av Project Risk Management eller om man använder sig av en annorlunda strategi för att hantera risk- och osäkerheter. Vår avsikt är även att se till de orsaker som ligger bakom handlandet och hur projektgruppens arbetssätt har fungerat. Metod: Vi har utgått från det hermeneutiska synsättet, där vi genom kvalitativa intervjuer tagit del av ett promotionprojekt vid en artistlansering. Promotionprojektet avser ett debutband på ett independentskivbolag.

Streamingtjänster har förändrat hur människor lyssnar på musik och upptäcker ny musik. Det har också underlättat för mindre artister att nå lyssnare och potentiella fans utan ett skivbolag som distribuerar och marknadsför. Samtidigt har sociala medier förändrat hur artister når ut och upprätthåller relationen med sina fans. Försäljningen av fysiska album når rekordlåga nivåer och streaming av musik gör så att lyssnaren fokuserar på den enskilda låten snarare än artisten bakom den eller ett album artisten skapat. Professionella inom Musikbranschen uttrycker därför en oro för att lyssnaren inte längre bryr sig lika mycket om artisten.Dessa genomgående förändringar i Musikbranschen väcker frågan hur lyssnaren förhåller sig till artisten och vilken relevans artisten har när lyssnaren upptäcker ny musik och lyssnar på musiken i sina spellistor.

AbstractTitle: The New Type of Music Industry at AllEars.se (Den nya Musikbranschen på AllEars.se)Number of pages: 49 (53 including enclosures)Author: Viktor BackemarTutor: Else NygrenCourse: Media och Communication Studies CPeriod: Fall 2007University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University.Purpose: The purpose of this paper is to compare AllEars´ own view of the website AllEars.se to an observed view of the same site. The comparison is based on theories regarding the Internet in today?s society, convergence, communities and collective intelligence, interactivity and participation, and business in today?s society.Method: Since the paper has a purpose to compare two views of the same website there are two main methods in use. AllEars´ own view has been created via an interview with the company?s CEO, a press release that was released in connection with the launch of the website and texts found on the website.

Denna uppsats underso?ker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varuma?rke via sociala medier utan att ha na?gra konton pa? sociala medier registrerade i sitt namn, eller o?verhuvudtaget vara aktiv pa? na?tet.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka ett ho?gst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsa?ga ra?dande normer inom Musikbranschen, fo?r att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala medier utan att o?verhuvudtaget vara aktiv online. Detta underso?ks genom att kartla?gga och problematisera Jaqes strategi samt ja?mfo?ra den mot Sveriges tva? sto?rsta skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin besta?r av fyra kvalitativa expertintervjuer.