Uppsatsens syfte är att undersöka vad gymnasieelever har för attityder till begreppet Musikalitet. För att skapa en bild av vilka attityder som finns har en enkätundersökning genomförts bland tredjeårselever på en gymnasieskola i sydöstra Sverige. Resultatet av undersökningen visar att elever generellt betraktar Musikalitet som en sekundär egenskap, något som är kul men inte nödvändigt. Det är också en skillnad i attityd mellan elever som själva aktivt spelar ett musikinstrument eller sjunger och de som inte gör det. I tidigare forskning talas det om att Musikalitet är en antingen är huvudsakligen medfödd eller en huvudsakligen förvärvad egenskap.

Svensk titel, Musikalitet: Tre rytmikpedagogers uppfattningar av begreppet.Engelsk titel, Musicality: The thoughts and opinions of three pedagogues in eurythmics on the concept musicality.Denna uppsats syftar till att klargöra vad begreppet Musikalitet innebär. Vi kommer även att klargöra för två inriktningar inom rytmikmetoden. uppsatsen behandlar begreppet Musikalitet och belyser detta ur olika synvinklar. Studien bygger på intervjuer med tre rytmikpedagoger och deras uppfattningar om Musikalitet samt litteraturstudie av forskningskontext. I resultatet jämförs deras tolkningar och tankar med olika teorier.

Denna studie handlar om begreppet Musikalitet och lärares uppfattningar av den problematik som är förknippad med Musikalitet som fenomen. Syftet är att få en större förståelse och kunskap om begreppet, och också att ta reda på hur tidigare forskning, lärares uppfattningar och grundskolans styrdokument förhåller sig till problemområdet. Intervjuer har genomförts med tre musiklärare från Kulturskolan som undervisar i enskilda instrument och i klass. Deras svar har sedan jämförts och diskuterats med tidigare forskning och annan relevant litteratur. Musikalitet visar sig enligt den refererade forskningen och våra intervjupersoner finnas i två huvudsakliga former: Den ena formen av Musikalitet innebär att man kan utöva musik genom till exempel instrumentspel och sång.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka i vad mån de för studien utvalda förskolepedagogerna tillvaratar och utvecklar små barns Musikalitet. Med små barn menas ett- och tvååringar vilka inte ännu har ett verbalt utvecklat språk vilket gör att kroppsspråket blir en viktig del för att förstå små barns vilja och behov. För att uppnå syftet har en kvalitativ metod används i form av gruppintervjuer och observationer där ambitionen var att skapa ett kollegialt samtal mellan förskolepedagogerna för att de skulle kunna bidra med mer tillsammans än vad var och en skulle kunna bidra med. På så sätt kunde en djupare förståelse nås och observationerna bidrog även till denna djupa förståelse. Studien visar på att det finns en förståelse för små barns Musikalitet hos förskolepedagogerna vilket bidrar till att deras Musikalitet till viss mån tillvaratas och utvecklas..

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till musik samt hur de ser på sin egen Musikalitet. Utifrån syftet formulerades fem frågeställningar som berör hur musiken används i förskolan, vilken relation pedagogerna har till musik, hur de ser på Musikalitet och musikens betydelse för barnen samt musikens roll i yrkesutbildningen. Metoden för studien var kvalitativa intervjuer i form av samtalsintervju med en intervjuguide där totalt fyra pedagoger från två förskolor intervjuades. De var alla kvinnor med 19 till 37 verksamma år inom förskolan.Resultatet visar att tre av fyra pedagoger använder musik medvetet i det dagliga arbetet på förskolan och känner sig säkra i sin musikaliska roll. Synen på Musikalitet skiljde sig åt med två olika uppfattningar.

Vår studie handlar om hur den pedagogiska miljön för arbete med musik på förskolan präglas av förskollärarnas syn på sin egen Musikalitet och förklaringar av musikens betydelse för barns lärande. Syftet med vår studie är att belysa sambandet mellan utformningen av den pedagogiska miljön för barnens musikaliska utveckling och lärande på förskolan. Vi vill även belysa förskollärares förklaringar av musikens betydelse för lärandet, samt hur de definierar sin egen Musikalitet. Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer och observationer genomförda på fem icke musikprofilerade förskolor under olika tidsperioder. Efter genomförda studie har vi kommit fram till att utformning av den pedagogiska miljön är viktig för barns lärande och utveckling.

Undersökningen behandlar den pedagogiska verksamheten i musikklasser i grundskolan med inriktning körsång utifrån tre centrala begrepp: musikklassverksamheten, musikalisk kunskap och Musikalitet. Syftet är att undersöka hur lärare verksamma i musikklasser tänker kring dessa områden samt att reflektera över hur olika synsätt kan ta sig uttryck i undervisningen. Den musikpedagogiska verksamheten är mångfacetterad och komplex, liksom det musikaliska kunskapområdet och Musikalitetsbegreppet. En mängd faktorer påverkar hur undervisningen utformas, från yttre ramfaktorer till den enskilda pedagogens synsätt och värderingar. Vare sig värderingarna är medvetna eller omedvetna spelar de en viktig roll i formandet av den pedagogiska identiteten.

SammanfattningMitt syfte med detta arbete har varit att få svar på hur förskollärare och barn ser på musik och sin egen Musikalitet och hur pedagogernas förhållningssätt till musik avspeglar sig i barngruppen. Jag vill även undersöka på vilket sätt arbetet med musik och känslor kan kombineras. För att få svar på detta genomförde jag intervjuer med sex barn och tre vuxna, alla på samma förskola och avdelning. Jag har även genomfört en textanalys av materialet Känsloresan, Haglund och Löfberg, (1996).Resultatet visade att många av barnen tyckte musik var väldigt roligt, de sjöng och lyssnade på musik ofta, dock inte på förskolan. En pedagog såg sig som musikalisk och två såg sig som mindre musikaliska.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till musik samt hur de ser på sin egen Musikalitet. Utifrån syftet formulerades fem frågeställningar som berör hur musiken används i förskolan, vilken relation pedagogerna har till musik, hur de ser på Musikalitet och musikens betydelse för barnen samt musikens roll i yrkesutbildningen. Metoden för studien var kvalitativa intervjuer i form av samtalsintervju med en intervjuguide där totalt fyra pedagoger från två förskolor intervjuades. De var alla kvinnor med 19 till 37 verksamma år inom förskolan.Resultatet visar att tre av fyra pedagoger använder musik medvetet i det dagliga arbetet på förskolan och känner sig säkra i sin musikaliska roll. Synen på Musikalitet skiljde sig åt med två olika uppfattningar.

The Music Subject and its Status in School.

Den här uppsatsen fokuserar på hur lärare kan ta hjälp av musik i skolans socialiseringsarbete. Arbetet är byggt på kvalitativa intervjuer med tre lärare som arbetar i förskoleklass (sexåringar) respektive årskurs ett i grundskolan. Samtliga lärare använder musik i skolan, men vet inte alltid varför. Något de var säkra på var hur stor roll sång och musik kan spela i till exempel språkinlärningsprocessen. Jag ville ta reda på med vad och hur lärarna arbetar med musik, varför de använder sig av musik och vari begränsningarna ligger för att använda musik i skolan.

Skådespelaryrket kräver mycket av en människa både intellektuellt, färdighetsmässigt och fysiskt. Det förväntas också ofta av en skådespelare att vara musikalisk. Musikalitet kan yttra sig på olika sätt. I skådespelarsammanhang vill jag påstå att Musikalitet kan finnas i allt från texthantering till hur man rör sin kropp. Jag är rytmikpedagog, men har också arbetat som skådespelare.

Uppsatsen syftar till att söka svar på hur viktigt det är att människan i vårt samhälle ser på sig själv som en musikalisk individ och hur viktigt det är att andra också gör det. Spelar Musikaliteten någon roll för oss människor eller är det kuriosa, något extra och roligt som vissa har stor glädje av men som andra inte saknar i någon större utsträckning? Forskningsfrågorna som använts är: Vad händer när man får veta att man är ?omusikalisk?? Hur framförs beskedet och hur har det förändrats från andra halvan av 1900-talet och fram till idag? Uppsatsen baseras på teorier om Musikalitet och identitet. Metoderna är kvalitativa och utgår från narrativa metoder med sitt ursprung i Labov (1972) och hans modell för berättelseanalys vilken även skulle kunna beskrivas som diskursanalytisk. De berättelser som ligger till grund för studien kommer från sex informanter i åldrarna 18-58.

Studiens syfte är att undersöka hur anhörigvårdare över 65 år som vårdar en partner i hemmet upplever stöd från olika nätverksaktörer, som t.ex. familj, vänner och professionella. För att kunna besvara frågeställningarna har det gjorts åtta kvalitativa intervjuer med två män och sex kvinnor som har varierad kontakt med det kommunala anhörigstödet. Studien och följande analys utgår ifrån nätverks- och socialt stöd teorier.Studiens resultat visar att upplevelser av stöd varierar hos anhörigvårdare, beroende på hur deras relationer till nätverket ser ut och hur tillgängliga dessa relationer upplevs vara. Det är viktigt att behålla betydande relationer i nätverket eftersom dessa ger stöd på olika sätt.

Felix Saul (1883-1942) var verksam som körledare, musikskribent och musikpedagog, och undervisade främst i sin egen musikskola, Stockholms privata konservatorium (SPK). Syftet med studien är att undersöka den pedagogik som Felix Saul tillämpade i sin musikundervisning i barngrupper på SPK. Empirin utgörs av intervjuer med Sauls tidigare elever, och av hans egna artikelserier om musikpedagogik. Materialet har analyserats utifrån ett övergripande kulturpsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att Sauls undervisning som syftade till att utveckla elevernas Musikalitet i stor utsträckning följde Tonika-do-metoden som den beskrivs av samtida litteratur, men att han lade större vikt vid ackordfunktioner och rytmikövningar, och att lek var en central del av undervisningen.