Sökresultat:
155 Uppsatser om Musikaliskt aktörskap - Sida 7 av 11
Gapet mellan teori och praktik - En kvalitativ studie om hur socialsekreterare m?jligg?r barns r?tt till delaktighet i barnav?rdsutredningar
Studiens syfte var att unders?ka socialsekreterares ber?ttelser om hur de m?jligg?r barns r?tt till delaktighet i socialtj?nstens utredningsprocess i ?renden som ber?r barn och unga. En kvalitativ metod till?mpades d?r fyra individuella intervjuer med professionella som arbetar inom socialtj?nsten med barnav?rdsutredningar genomf?rdes. Socialkonstruktionism har varit studiens ?vergripande perspektiv.
En studie av punkens uppsving i England under mitten av 70-talet
AbstractMĂ„rten Ăhman: En studie av punkens uppsving i England under mitten av 70-talet. ? Uppsala: Musikvetenskap 2002. 60 p.Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka och beskriva punkrockens framvĂ€xt i England vid mitten av 1970-talet samt vilka vĂ€rderingar och idĂ©er kom till uttryck genom denna. UtifrĂ„n ett musikaliskt perspektiv sĂ„vĂ€l som ett mer renodlat samhĂ€llsperspektiv ramar uppsatsen in de centrala elementen i denna musik- och livsstil.
Ensamhetens signalement : En filmares beskrivningar av vÀrlden utifrÄn ett kontrollerat dÄrskap
I fo?ljande essa? kommer jag, med ensamheten som tematisk ledstja?rna, att fo?rdjupa mig i mitt pa?ga?ende projekt Ett teckens signalement som filmades i Israel och Palestina under va?ren och sommaren 2013. En essa?film som mycket va?l representerar mitt sa?tt att arbeta med ett slags slumpma?ssigt framva?xande narrativ, da?r en vag fo?rnimmelse om vad jag vill a?stadkomma i la?tt planlo?s mane?r leder mig runt pa? en fra?mmande plats. Jag kommer ocksa? att sporadiskt bero?ra mitt tidigare projekt Genom ett sinnes landskap, som a?r en essa?film jag slutfo?rde strax innan jag reste iva?g.Genomga?ende i denna essa? kommer jag att anva?nda mig av Carlos Castanedas bero?mda samtal med yagui-indianen don Juan.
Olika versioner ? olika kÀnslor? : - en studie om personers upplevelser av en lÄt gestaltad i tvÄ olika versioner.
Studien ligger inom ramen för Ljud- och musikproduktion. Arbetet har bestÄtt i att skapa ettmusikaliskt klingande verk i form av en lÄt, och sedan utforma den i tvÄ olika versioner.Intentionen med dessa versioner var att se hur lyssnaren upplever samma lÄt i dess tvÄ olikagestaltningar, om de upplever dem pÄ olika sÀtt, och i sÄ fall pÄ vilka sÀtt, och vad de uppleverskiljer dem Ät. Syftet grundas i att ta reda pÄ om lyssnaren upplever det klingande verket pÄsamma sÀtt som lÄtskaparen avsett att förmedla med produktionen, samt ytterligare ett syftevar att undersöka uppfattningen om musikens relation till sÄngtexten. Grunden för arbetetligger i att forska genom design, att gestalta musikproduktionen som en fallstudie, dÀr enfokusgruppsdiskussion Àgde rum. Respondenterna fick dÄ svara pÄ frÄgor om vilka kÀnslor deupplevde av musiken och sÄngtexten, sedan ingÄ en diskussion med varandra.
Att o?vertyga en jury och fa?nga en publik : skriftlig reflektion inom sja?lvsta?ndigt, konstna?rligt arbete
Det ha?r arbetet handlar om hur jag utvecklar mitt oboespel och min musikaliska fo?rsta?else fo?r tva? stycken: Mozarts oboekonsert (sats 1 och 2) och Strauss oboekonsert (sats 1). Anledningen till att jag har valt just dessa stycken a?r att de vanligtvis a?r obligatoriska pa? provspelningar. Eftersom jag ga?rna vill ha ett orkesterjobb ma?ste jag fo?rst vinna en provspelning.
SÄngundervisning i olika genrer : En jÀmförande studie av sÄngundervisning inom klassisk sÄng och pop-sÄng
Syftet med studien Àr att undersöka hur sÄngpedagoger inom de klassiska respektive de populÀrmusikaliska sÄngtraditionerna förhÄller sig till enskild sÄngundervisning, samt hur de designar sin undervisning. Data har samlats in genom intervjuer med fyra sÄngpedagoger, samtliga verksamma pÄ eftergymnasial nivÄ. TvÄ av informanterna arbetar i huvudsak inom den klassiska genren, de andra tvÄ inom pop-genren. Intervjuformen var kvalitativ intervju med öppna följdfrÄgor. Analysen av materialet Àr gjord utifrÄn ett designteoretiskt perspektiv.Resultatet visar att informanternas val av resurser Àr liknande oavsett genretillhörighet.
FrÄn viskningar till rop : en studie av fem kvinnliga Jazz i Sverige-röster
Studiens syfte har varit att o?ka fo?rsta?elsen fo?r ro?stliga uttryck i jazzmusik, med fokus pa? hur samspelet mellan ord och musik verkar i skivinspelningar med utvalda sa?ngerskor. Utifra?n en hermeneutisk ansats har fem skivinspelningar med fem svenska kvinnliga jazzsa?ngerskor, samtliga utsedda till Jazz i Sverige-artister, beskrivits och tolkats ur ett vokalpedagogiskt perspektiv. I fo?rha?llande till jazzsa?ngtraditionen visade sig tva? av studiens sa?ngerskor pa? olika vis utmana vokala konventioner.
Dygden och dÄrskapen : En studie av mamsell Malmstedts översÀttningar frÄn franska och latin
Anna Maria Lenngren (ne?e Malmstedt, 1754-1817) was an eminent poet in Sweden during the 18th century and she is still known as one of Stockholms Posten?s sharpest satirists. The early stage of her career as a translator, when she was recognised as ?mamsell Malmstedt?, had a great impact on her following work, which has been largely neglected. This master?s thesis analyses her largest translations: Lucile (1776), Zemire och Azor (1778), Arse?ne (1779), and Dido til Eneas (1778), in comparison with their originals.
?IDAG ?R JAG LIKA MYCKET SVENSK SOM CHILENARE? En antropologisk studie om stulna adopterades upplevelser av identitet och utanf?rskap i Sverige
In recent years, revelations about illegal international adoptions have made headlines around the world, and one notable country where many illegal adoptions have been facilitated is Chile. To find out that one's adoption wasn?t facilitated legally is a shock for the individual that raises many new questions about themselves and their origins. This study intends to examine how the identity of stolen adoptees has changed in their adulthood after they have found out that they were stolen, as well as to investigate how they experience alienation in Sweden from their position as both stolen and non-white adoptees. Qualitative methods have been employed in this study: participant observation, semi-structured in-depth interviews, and informal interviews.
"Att bli mÀnniska" : en grundad teori om musiklekens legitimitet i fo?rskolans toddlarverksamhet
Uppsatsen behandlar fra?gan om musiklekens betydelse fo?r de yngsta barnen (1-3 a?r) i fo?rskolan. I just denna ma?lgrupp a?r gra?nserna fo?r omsorg, lek och la?rande ta?mligen flytande. Den svenska fo?rskolan har en la?ng tradition av att anva?nda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna fo?r givna.
"Hur trivs du dÄ?" : Erfarenheter och upplevelser av musikalisk socialisering under utlandsstudier
Föreliggande studie inriktar sig pÄ hur jag som student i en viss kulturell och social struktur pÄverkas inlÀrningsmÀssigt och uttrycksmÀssigt i musikundervisningen av att komma till en musikalisk miljö dÀr andra kulturella och sociala strukturer Àr normativa. Studien Àr etnografiskt inspirerad och utgÄr frÄn en statisk-dynamisk analysteknik dÀr videoinspelningar och loggboksanteckningar ligger till grund för det insamlade material som analyseras. Resultatet behandlar de aktiviteter som spelat stor roll, bÄde negativt och positivt, i min musikaliska, sociala och personlighetsmÀssiga utveckling och beskriver ocksÄ hur dessa aktiviteter förÀndras under studiernas gÄng. De aktiviteter som spelat stor roll under utlandsstudierna Àr frÀmst mina trumpetlektioner, med kommunikation, teknik och musikaliska uttryck som underrubriker, det sociala livet i och utanför skolan och min musikaliska resa utanför skolan. I diskussionen tar jag bland annat upp den förvirring och frustration som mina trumpetlektioner skapade och hur mina inledande ensamhetskÀnslor lÄg till grund för min personliga utveckling.
Barockmusik pÄ 2000-talet: En processbeskrivning ? ett tolkningsarbete av G F HÀndels solokantat ?Nice, che fa? Che pensa?? (HWV 138)
Hur gör jag nÀr jag ska interpretera barockmusik? För att undersöka hur jag kan komma fram till en stilistiskt korrekt men personlig tolkning har jag valt att arbeta med en för mig okÀnd kantat av Georg Friedrich HÀndel, ?Nice, che fa? che pensa?? (HWV 138). För att kunna göra en stilistisk interpretation har jag lÀst litteratur om barockinterpretation. Jag har Àven tagit hjÀlp av tre olika lÀrare: sÄngpedagogen och barocksÄngerskan Emma Rönnlund, cembalisten Lars Sjöstedt och regissören Kjell-Peder Johanson. Syftet med arbetet Àr att lÀra mig hur jag ska tolka en barockkantat och överföra den till en klingande interpretation med personlig undertext.
Mona-Lisas leende : Upplevelsen av ma?ns och kvinnors glada och arga ansiktsuttryck
Att kunna ge uttryck fo?r emotioner och fo?rsta? andra individers emotionella signaler kan vara skillnaden mellan liv och do?d eller mellan social gemenskap och utanfo?rskap. Det finns inom forskningen spridda resultat om hur emotioner upplevs i ma?n och kvinnors ansikten samt motstridigheter i forskningen om vilka emotioner som har fo?retra?desra?tt, a?ven kallad superiority effect. Viss forskning visar att arga ansikten har en dominerande fo?retra?desra?tt na?got som kan kopplas till o?verlevnadsmekanismen.
Ăr jag min röst eller Ă€r rösten mitt instrument?: En studie om sĂ„ngstuderande gymnasieelevers uppfattning om röst och identitet
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur gymnasieelever med huvudinstrumentet sÄng upplever sambandet mellan röst och identitet. Deras uppfattning av hur sÄnglektioner pÄverkar deras utveckling av sjÀlvförtroende och identitet undersöks ocksÄ, samt vad de anser kÀnnetecknar en utvecklande sÄngundervisning. Med hjÀlp av kvalitativ intervju av sex intervjuobjekt pÄ tvÄ olika skolor ges följande resultat: De flesta av eleverna menar att rösten kan vara bÄde ett instrument och en del av personligheten eller identiteten. Det Àr dock ett mer personligt eller mer kroppsligt instrument Àn andra. För nÄgra elever pÄverkar deras utveckling av rösten och musikaliteten andra delar av livet, till exempel vilka val av utbildning de tÀnker göra eller hur sjÀlvsÀkra de Àr.
? Annars kommer n?gra att sitta i tre ?r och bygga lego?
Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25)
Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.