Jag ser mig prima?rt som artist och la?tskrivare. Det ha?r projektet pa?bo?rjades i en o?nskan att uto?ka, fo?rba?ttra och fokusera mitt musikaliska material och mitt artisteri. Jag tog avstamp i na?gra musikaliska influenser fra?n Mellano?stern och Sydo?steuropa och la?t de fa?rga mig i skrivandet av sju nya la?tar.

I detta konstnärliga arbete förklarar jag min instuderingsprocess och går igenom olika tekniska aspekter i ?Five Bagatelles for guitar? av W. Walton.I inledningen försöker jag ge en övergripande bakgrundshistoria till min relation med musik och speciellt gitarr.Jag behandlar också erfarenheter med personer jag har mött som påverkat mig i min musikaliska inriktning.Efter det skriver jag om Sir William Walton och vilken typ av kompositör och människa han var, för att förstå musiken känns det naturligt att veta vem han var.Sedan följer en övergripande formanalys med text och notexempel, där jag med text förklarar de musikaliska motiven samt behandlar diverse tekniska svårigheter jag stött på under instuderingens gång..

Denna uppsats har haft som syfte att undersöka två olika författarverk rörande TV som medium, dess utformning och påverkan på kultur. De verk jag valt att analysera är Om Televisionen av Pierre Bourdieu och TV: Teknik och kulturell form av Raymond Williams. Tanken har även varit att jämföra dessa två verk för att se vad de har gemensamt och vilka skillnader man kan utläsa av dem. För att man skall få en uppfattning om vilka Pierre Bourdieu och Raymond Williams är har jag även valt att skriva övergripande om dem och deras ideer/teorier i allmänhet. Jag analyserar deras teorier och ideér om TV inom olika områden som de framför i respektive verk samt vilket budskap dessa förmedlar..

Denna studie syftar mot att undersöka om arbete med musikaliska förebilder kan utveckla musikundervisningen. Arbetet fokuserar på två delar, lärarens förebildande roll och andra musiker som förebild i form av andra medier till exempel cd-skivor samt att ta reda på hur elever upplever denna undervisning. Vi ville se vad aktiva musiklärare tycker om detta arbetssätt, där läraren vid sidan om sitt eget förebildande använder sig av andra medier, till exempel Internetsidan Youtube. Undersökningen utfördes genom en lektionsserie med efterföljande intervjuer med två musiklärare och de fyra deltagande eleverna. Lektionsserien ägde rum i samband med vår verksamhetsförlagda utbildning vårterminen 2008.

Eftersom man aldrig kan förutspå vilka frågor och funderingar en bok kan väcka hos en elevgrupp ska man aldrig använda sig av en bok för högläsning som man själv tidigare inte har läst. Jag har i mitt utvecklingsarbete läst in mig på barnlitteratur, gjort en sammanställning av dessa verk och utvecklat en litteraturbank för de tidiga skolåren med hjälp av Microsoft Visual studio 2010. Efter att jag har läst ett skönlitterärt verk har jag utformat en rad diskussionsfrågor som man kan föra löpande med högläsningen och en konkret uppgift att arbeta vidare med efter att man har läst boken. Sedan har verken med dess diskussionsfrågor och konkreta uppgift kopplats till Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11. Slutligen har jag gjort dessa verk sökbara efter givna kriterier, så att man snabbt och enkelt ska kunna hitta en lämplig bok att arbeta med i klassrummet..

I den här uppsatsen sammanfattar jag de lärdomar jag fick av att skapa och framställa ett verk för fyra sångare och två dansare. Verket, Siempre  perdue, ingick i mitt konstnärliga projekt under mitt sista år på programmet för musiklärare med profil rytmik. Jag hade förkunskaper inom komposition, rytmik och viss koreografi, men att sammanställa dessa och ge dom lika värde i ett verk var för mig helt nytt. Den här uppsatsen har för mig blivit ett sätt att reflektera kring det jag gått igenom och att ringa in det man måste tänka på om man ska skapa och framföra ett liknande verk. Lärdomarna handlar både om själva kompositionen och repetitionerna  och föreställningarna.

Denna uppsats är en komparativ studie av två pianister med olika kulturell bakgrund, Hans Pålsson och Valentina Lisitsa. Utgångspunkt för arbetet är en undran över varför klassiska pianister tenderar att i viss mån gestalta ett stycke olika trots framförande av samma noterade stycke. Frågeställningarna lyder:Hur skiljer sig gestaltningsprocessen åt mellan pianisterna?Hur skiljer sig tolkningar av två specifika verk åt mellan pianisterna?Går det att koppla avvikande skillnader i tolkningarna till gestaltnings­processen för att besvara varför pianisterna i vissa avseenden spelar olika?Metoden för att utforska detta möjliggörs först genom en redogörelse av pianisternas gestaltningsprocess där källmaterialet är intervjuer, tv-program och skriftlig dokumentation i form av böcker och artiklar. Därefter en komparativ analys av audiovisuella inspelningar i form av youtube-klipp och tv-program av pianisternas interpretationer av samma verk.

I den här uppsatsen sammanfattar jag de lärdomar jag fick av att skapa och framställa ett verk för fyra sångare och två dansare. Verket, Siempre  perdue, ingick i mitt konstnärliga projekt under mitt sista år på programmet för musiklärare med profil rytmik. Jag hade förkunskaper inom komposition, rytmik och viss koreografi, men att sammanställa dessa och ge dom lika värde i ett verk var för mig helt nytt. Den här uppsatsen har för mig blivit ett sätt att reflektera kring det jag gått igenom och att ringa in det man måste tänka på om man ska skapa och framföra ett liknande verk. Lärdomarna handlar både om själva kompositionen och repetitionerna  och föreställningarna.

En undersökning i hur populärkulturella medier påverkar framställningen av historiska karaktärer. Populärkultur är ett stort område som är relativt outforskat men som påverkar oss ständigt i vardagen. Denna studie har undersökt hur populärkulturen framställer historiska karaktärer, främst via massmedia, och vilka faktorer som påverkar detta och resulterar i förändring. Vår slutsats är att populärkulturen, som ständigt är påverkad av trender och omvärldens mentalitet, bidragit till att förvränga bilden av dessa människor och forma dessa till de ikoner de är idag. I många av fallen är det något enstaka litterärt eller filmiskt verk som utgör en sorts grund för vad som är populärt, och en rad verk efter dessa som bygger vidare på denna grund.

I uppsatsen söks svaret på frågan om musikalisk bakgrund (t.ex. musiksmak) påverkar förmågan att bedöma ljudkvalitet. Två grupper med olika musikalisk bakgrund och musiksmak (pop/rock respektive klassiskt) jämförs med varandra för att hitta samband mellan deras förmåga att bedöma ljudkvalitet och deras musikaliska bakgrund. En metod för denna jämförelse presenteras. Resultatet ger att det mellan grupperna råder en viss gemensam kvalitetsuppfattning, men att den musikaliska bakgrunden påverkar förmågan att bedöma ljudkvalitet och att gruppen pop/rock har en högre bedömningsförmåga än gruppen klassiskt..

Denna uppsats handlar om texturval hos nio svensklärare i gymnasiet, samt deras tolkning av kursplanens formulering ?centrala verk?. Författaren till denna uppsats tar, förutom valet av tryckta skönlitterära texter, även upp multimodala texter och försöker undersöka vilka texttyper de intervjuade lärarna föredrar att använda i sin undervisning. Syftet är att försöka få en inblick i hur texturvalet hos gymnasielärare i svenska, i relation till kursplanens ?centrala verk?, kan gå till.Nio svensklärare som arbetar på gymnasiet har intervjuats via mail.

Uppsatsens avsikt är att göra en värdegrundsanalys av tre skönlitterära verk som återfinns på högstadiet i klassrumsuppsättning. De verk som jag har läst är Ondskan av Jan Guillou, Ida slash Sandor av Sara Kadefors och Flugornas herre av William Golding. Utifrån ett värdegrundsperspektiv med utgångspunkt i Lgr 11 ska jag se hur begreppen demokrati, människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta synliggörs i verken. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och metoden som använts är kvalitativ textanalys. Till uppsatsens bakgrund har lämplig forskning om begreppet värdegrund tillfogats samt hur denna kan tydliggöras i skolan.

Denna studie handlar om musikaktiviteter i förskolan och bygger på kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer i verksamheten. Syftet är att få ökad förståelse för förskolans arbete med musik och få insikt kring vilken roll pedagogerna har för barnens musikaliska utveckling. Resultatet visar på att musiken utgör en stor del i förskolan men pedagogerna saknar musikalisk utbildning, de eftersöker till viss del större kompetens genom bredare utbildning i lärarhögskolan. Resultatet visar att de planerade musikaktiviteterna styrs av pedagogerna och används främst som ett verktyg för social och språkligutveckling. Jag har också kommit fram till att barnen på förskolan använder sig av musik i sin fria lek..

Eftersom man aldrig kan förutspå vilka frågor och funderingar en bok kan väcka hos en elevgrupp ska man aldrig använda sig av en bok för högläsning som man själv tidigare inte har läst. Jag har i mitt utvecklingsarbete läst in mig på barnlitteratur, gjort en sammanställning av dessa verk och utvecklat en litteraturbank för de tidiga skolåren med hjälp av Microsoft Visual studio 2010. Efter att jag har läst ett skönlitterärt verk har jag utformat en rad diskussionsfrågor som man kan föra löpande med högläsningen och en konkret uppgift att arbeta vidare med efter att man har läst boken. Sedan har verken med dess diskussionsfrågor och konkreta uppgift kopplats till Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11. Slutligen har jag gjort dessa verk sökbara efter givna kriterier, så att man snabbt och enkelt ska kunna hitta en lämplig bok att arbeta med i klassrummet..

Current technology offers many possibilities for remotecommunication. Nevertheless, people with cognitive and communicativedisabilities have limited access to common communication technology like textmessaging via a mobile phone. This study is part of the project Text messagingwith picture symbols - a possibility for AAC users and people with cognitiveimpairments. Semi structured interviews were used to investigate three menand four women?s experiences of using Windows mobiles with adaptedfunctions for text messaging.