Den här uppsatsen fokuserar på hur lärare kan ta hjälp av musik i skolans socialiseringsarbete. Arbetet är byggt på kvalitativa intervjuer med tre lärare som arbetar i förskoleklass (sexåringar) respektive årskurs ett i grundskolan. Samtliga lärare använder musik i skolan, men vet inte alltid varför. Något de var säkra på var hur stor roll sång och musik kan spela i till exempel språkinlärningsprocessen. Jag ville ta reda på med vad och hur lärarna arbetar med musik, varför de använder sig av musik och vari begränsningarna ligger för att använda musik i skolan.

Syftet med det här arbetet var att ta reda på musikteorins roll i en amatörkör. Jag har intervjuat fyra körledare till fyra olika amatörkörer. Dessa körer var en damkör, en kyrkokör, en kammarkör och en studentkör. Jag har i intervjuerna frågat körledarnas om deras egen bakgrund inom teori och hur de kopplar teori, gehör och rytmik till körrepetitionerna. Tre utav körledarna har en formell Musikalisk utbildning men alla körledare har lett körer i minst 15 år.

Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur improvisation.

Syftet med denna studie var att ge en djupare inblick i pedagogiska tanketraditioner och med ett musikpedagogiskt kunskapsintresse undersöka vilka intentioner och konventioner som låg till grund för kommunikation av Musikaliska kunskaper i historiska manualer. Förord ur fyra manualer från två olika århundraden studerades; en instrumentskola och en musikteoretisk manual från 1500-talet och en instrumentskola och en musikteoretisk manual från 1700-talet. Manualerna var Silvestro Ganassis Opera intitulata Fontegara från 1535, Thomas Morleys A Plaine and Easie Introduction to Practicall Musicke från 1597, Johann Joseph Fux Gradus ad Parnassum från 1725 samt Johann Joachim Quantz Versuch einer Anweisung die Flöte traversiere zu spielen från 1752. Med en kombinerad metod analyserades förorden i tre nivåer för att se hur Musikaliska kunskaper kommunicerades dels på ett individuellt plan, dels på ett mer socialt orienterat plan. Studiens teoretiska ansats utgjordes av ett övergripande kulturpsykologiskt perspektiv, vilket gav möjlighet att vetenskapligt belysa relationen mellan individer och traditioner och därmed också förbinda studien med dagens musikpedagogiska praktik.

Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur improvisation.

Title: Care of the voice ? one part of the choir singing? The choir conductors work with children's and youths' individual voices within the choir. The purpose of this study was to examine how four different choir conductors work with children's and youths' individual voices during choir rehearsal. Further aims of this essay are to shed light upon relevant research within the topic. I used a qualitative method of researching observations with low structure and structured interviews.

Denna text handlar om qawwalimusiken. Qawwali är en musikform medrötterna i Indien och Pakistan. Den är också en del av en specifik religiös tradition nämligen sufismen. Qawwali är en Musikalisk genre som är nära förknippad med en sufisk ritual, under vilken den spelar en betydande roll. I texten undersöks det huruvida qawwali har förändrats, exempelvis till form,innehåll och mål, när den blivit en del av den västerländska musikscenen och kategoriseras under World Music.Nyckelfrågan är om de religiösa idéerna och den sakrala, religiösa meningen urvattnas eller försvinner i och med att qawwali har blivit del av den moderna och globala musik-industrin och har därmed lyfts upp ur dess ursprungliga socioekonomiska och religiösa miljö.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka känslor och associationer elever vid gymnasiets estetiska program får vid lyssning av musik som är för tänkt för film, men utan bild. Utifrån att endast lyssna på musiken vill jag se om elevernas tolkningar förefaller lika varandra och om det finns genusskillnader. Jag vill utforska musikens så kallade ?koder? som styr våra sinnen mot en speciell riktning och på vilka sätt den kan manipulera oss. Jag valde att spela upp fem delstycken (satser) av en komposition jag skrivit, avsedd att illustrera ett händelseförlopp i form av en filmsynopsis.

Det övergripande syftet med denna studie är att utveckla kunskap och få en ökad förståelse av musikskolan El Sistemas verksamhet i Sverige med utgångspunkt i en av El Sistemaskolorna i Göteborg. Det har varit av vikt att utforska huruvida El Sistemas arbetssätt och metoder är någonting utöver vad som kan sägas vara ?vanlig? musikundervisning i musik- och kulturskola. Därför har det även varit väsentligt att sätta sig in i skolans bakomliggande idéer och förutsättningar. Studiens teoretiska ram är inspirerad av sociokulturell teori och genomförandet av etnografisk metod. Resultaten har dock främst framkommit genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger och sex elever.

Syftet med detta arbete var att undersöka vilken betydelse uppförandepraxis har på musik av J. S. Bach och Max Bruch, och vad som hände när man delvis eller helt gick ifrån den uppförandepraxis som rådde då verket komponerades. I uppsatsen belyser jag skillnader och likheter mellan barockviolin och modern violin samt redogör för valda delar av respektive uppförandepraxis. Frågeställningar i arbetet var: ?Hur kan information om barockviolin och barockpraxis bidra till mitt Bach-spel??Kan jag hämta Musikalisk inspiration och kunskap genom att lyssna på hur andra violinister spelar Bach, och på så sätt bidra med något nytt till min egen tolkning??Vad händer med det konstnärliga uttrycket av ett avsnitt ur Bruchs romantiska finalsats av violinkonsert nr 1 g-moll, när jag applicerar det som jag uppfattar låta som barockpraxis??Vad tycker jag själv kring frågan om vikten av lämpligt eller autentiskt uppförande av musik efter detta arbete? Genom att använda mig av befintlig fakta kring barockviolin och barockpraxis, ville jag bidra med nya uttryck till mitt Bach-spel, men också kunna använda en ?barock-spelstil? på ett avsnitt av finalsatsen ur Bruchs romantiska violinkonsert nr 1 i ett epoköverskridande experiment om uppförandepraxis.

Musikgenren punk är nu över 30 år gammal. Och syftet med denna uppsats är att se likheter och skillnader mellan ett par tidiga brittiska punklåtar och ett par tidiga svenska punklåtar. Och ta reda på vad som kännetecknade det Musikaliska i musikgenren. Frågorna som ställs i uppsatsen är: Vad var det i det Musikaliska som kännetecknade musikgenren? Och vilka Musikaliska likheter och skillnader hade den tidiga brittiska punken och den tidiga Svenska punken?För att få svar på dessa frågor så har fyra stycken Musikaliska verk analyserats: Sex Pistols ?Anarchy in the UK?, The Clash ?White riot?, Ebba Grön ?Ung & sänkt? och P.F.

The Swedish social insurance agency provides financial support for families and children, but also for people with work injury, illness and at old age. During 2012 they saw the amount of notifications of insurance increasing in Sweden, which is a development that cost our society a great deal of money. With the aim to pursue a sustainable development I have therefore devoted this project to wellness and stress management within preschool.The employees of preschool are often dealing with a lot of stress, due to the big groups of children that causes high noise and sound levels. The high noise and sound levels is a contributor to stress which additionally can damage the health and cause impaired hearing loss. About half of the people around their forties until the age of retirement have difficulties understanding speech in large groups.The purpose of this project has been to investigate the causes of negative stress for my target group, women between 30-60 years old who works in preschool.

Musikgenren punk är nu över 30 år gammal. Och syftet med denna uppsats är att se likheter och skillnader mellan ett par tidiga brittiska punklåtar och ett par tidiga svenska punklåtar. Och ta reda på vad som kännetecknade det Musikaliska i musikgenren. Frågorna som ställs i uppsatsen är: Vad var det i det Musikaliska som kännetecknade musikgenren? Och vilka Musikaliska likheter och skillnader hade den tidiga brittiska punken och den tidiga Svenska punken?För att få svar på dessa frågor så har fyra stycken Musikaliska verk analyserats: Sex Pistols ?Anarchy in the UK?, The Clash ?White riot?, Ebba Grön ?Ung & sänkt? och P.F.

Syftet med denna studie är att identifiera skillnader och likheter i olika pianolärares undervisningsupplägg, samt undersöka om deras synsätt och metoder går att knyta till de respektive genrer som de undervisar i. Inom forskning och litteratur har motsättningar som kan kopplas till afro och klassiskt undersökts och framställts i kontraster såsom gehör kontra noter eller improvisatoriskt kontra återgivande. Sådana motsättningar ligger till grund för föreliggande studies intresseområde.Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att lärande ses som en social aktivitet, där kunskap finns i kommunikation och de redskap som har växt fram i samhället. Datamaterialet består av kvalitativa intervjuer med fyra mer eller mindre aktiva musiker/pianopedagoger (två afrolärare och två klassiska lärare) med olika arbetssituationer.Resultatet visar att individanpassning och Musikalisk mening samt glädjefullhet värderas högt i samtliga informanters pianoundervisning. Målet tycks vara att eleverna får uppleva glädje av att kunna musicera, snarare än att de ska bli ?stora? och kända pianister.

Mitt intresse för film- och tv-spelsmusik har lett mig in på detta Musikaliska arbete, vars utgångspunk har varit att utröna om man med hjälp utav egenkomponerad symfoniorkestermusik kan skapa och förmedla olika känslostämningar. Det känslomönster som jag har försökt återspegla i min komposition är hämtad ur Bröderna Grimms saga om Rödluvan och vargen. För att genomföra detta arbete har jag samtalat med två kompositörer angående deras syn på känslor, musik och skapandeprocessen samt fördjupat mig i litteratur och undersökningar inom områdena musikpsykologi, musikvetenskap och grundläggande fakta kring en symfoniorkesters uppbyggnad. Musikpsykologin har exempelvis delat upp musiken i tio olika byggstenar som alla mer eller mindre kan påverka vår känslostämning inför musiken. Musiken skrevs och producerades i sequenserprogrammet Nuendo 3 samt mjukvarusynten Edirol Orchestral.För att ta reda på hur känslorna i min egenkomponerade musik uppfattades valdes en lyssnarpanel ut.