Detta arbete handlar om hur man kan integrera estetiska ämnen i undervisningen och vi har valt att lägga huvudfokus på musik. Vi vill se hur man kan använda sig av denna integrering för att stimulera barns lärande och se vilka reaktioner man får av att undervisa på detta sätt. Genom ett sådant arbetssätt vill vi skapa en bredare syn och fler inkörsportar till kunskap samt att vi vill kunna nå ut till fler elever och genom det finna ett mer gynnsamt arbetssätt för olika elever. Vi har båda läst vid läraprogrammet med en inriktning mot skapande skola. Syftet med skapande skola r att ge elever en möjlighet till att finna kunskap på ett annat sätt än bara genom teoretisk undervisning.Vår undersökning gjordes i en år ett där vi på olika sätt integrerade musiken i ämnen som till exempel matematik oh svenska.

I vårt examensarbete undersöker vi användningen av musik som didaktiskt medel i språkundervisningen med hjälp av en blogg, samt hur musiken påverkar språkinlärningen hos gymnasieelever. Vårt syfte är att ta reda på om musiken och bloggen som didaktiska medel kan göra språkundervisningen mer motiverande och lustfylld för ungdomar och på så vis bidra till en fördjupad kunskap inom ämnet. Våra frågeställningar är: ? Hur kan musiken bidra till att motivera eleverna att vilja lära sig ett främmande språk? ? På vilket sätt kan musiken bidra till elevernas språkinlärning? För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av olika teorier om andraspråksinlärning, samt av sociokulturella teorier. Vid val av metod har vi inspirerats av aktionsforskning.

Detta arbete belyser hur grundskolans tidigare år pedagoger (Gt) kan integrera rytmik i sin dagliga undervisning. Frågeställningarna handlar om vad Gt pedagogerna anser sig behöva för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning, samt vad rytmikpedagoger (Ry) anser att Gt pedagoger behöver för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning. För att få fram svar på frågeställningarna togs kontakt med tio pedagoger, fem rytmik- och fem Gt pedagoger, som intervjuades och vars svar sedan sammanställdes till resultatet i detta arbete. Fortbildning anser båda pedagoggrupperna att de behöver för att rytmik ska kunna integreras i undervisningen. Andra saker som kan vara avgörande för integreringen är material, intresse, tid och yta. Nyckelord: Rytmik, undervisning, integrering, rörelse, musik och pedagoger..

The purpose of my report was to find out how music can benefit the language development of children, whilst getting a glimpse of how the educators in preschools use music as a tool for the language development of children. During the course of the report I?ve used the sociocultural perspective theory as a foundation to stand on, this is most of all visible in my analysis and discussion of the result. In the result we can see that the educators possess insight in the importance of music in childrens development, and that they therefore give music a lot of room in their work. Songs where rhyme and language play are allowed are common elements at the preschool that attracts the children and makes them want to partake. Songs sung with movement is a commonly used combination which also serves to further lift the childrens language development when they, through movement, give meaning to the lyrics. It does however take a devoted educator to make music with the preschool children and to support them and making them want to do it.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur man på bästa sätt kan bearbeta Rodrigos musik med Concierto de Aranjuez som utgångspunkt, för att åstadkomma en konstnärligt tillfredställande och idiomatisk version för gitarr. De idiomatiska problemen uppstår i allmänhet när tonsättaren inte har tillräcklig kunskap om instrumentet som han skriver för. En analys av fyra gitarristers inspelning av verket, däribland min egen, ledde fram till slutsatser om hur typiska idiomatiseringar kunde utföras. Dessa gick även att applicera på Rodrigos musik i allmänhet eftersom problematiken i Concierto de Aranjuez inte är unik för endast detta verk. Uppsatsen skulle också ge en bild av gitarrens begränsningar och möjligheter till förmån för nutida tonsättare såväl som för gitarrister..

Vi har gjort en trettio minuters kortfilm som innehåller musik, 3dgrafik och 2dgrafik. Filmen är en thriller som handlar om en man som tror att han blivit utsatt för en konspiration..

Syftet med arbetet a?r att underso?ka hur blivande instrumentalpedagoger i ho?gre musikutbildning beskriver sin fysiska ha?lsa ga?llande ergonomiska besva?r och har detta fa?tt na?gra konsekvenser fo?r studenten. Som bakgrund har jag anva?nt mig av litteratur som bero?r ergonomi ba?de i rollen som musik- och instrumentla?rare men a?ven andra jobb som inte a?r kopplade till musik. Som metod i studien valde jag att anva?nda en kvantitativ forskningsmetod.

This paper is an inquiry that is trying to establish four young musicians' views of art and music.To define the boundaries of music and art and explore the possible similarities. The musicians were confronted with an artwork by Marcel Duchamp and a composition by John Cage, and have recieved a questionnaire where they were asked to express their views. They were also asked to point out qualities that define music and art and their boundaries. Follow up questions then try to futher clearify their definitions. The findings show that the group has a similar point of view where emotion and feeling rule over intellectualisation in relation to the creation of art..

Bakgrund: De senaste åren har alltmer musik börjat distribueras digitalt via Internet. Detta har framförallt skett via fildelningsnätverk men under de senaste två åren har allt fler legala tjänster växt fram. Prisnivån hos dessa tjänster är väldigt enhetlig och återförsäljarna har små marginaler på sin försäljning. Teorier påstår att Internet ger möjligheten att skära bort delar i distributionskedjan och det kan leda till lägre priser. Internet ger också ökade möjligheter att ändra priser på daglig basis.

Syftet med uppsatsen är att undersöka två olika teorier om frihet och äganderätt som vi kommer tillämpa för att svara på frågan om det är rätt att fildela och ladda ner musik. För att svara på syftet har vi använt oss av följande frågeställningar. Anser studenterna och de vi intervjuat att det är rätt att det finns musik tillgänglig ute på Internet gratis? Hur ser åsikten ut om fildelning och nedladdning av musik idag? Och kan fildelning och nedladdning av musik jämföras med stöld. Vår utgångspunkt för denna uppsats är händelsen mot Bahnhof.

Titel: Musiknedladdning och attityder ? En kvalitativ intervjustudieFörfattare: Peter Freibergs och Linda SolbergHandled.: Annika BergströmKurs: Fördjupningskurs VT-07Syfte: Vårt syfte att undersöka ungdomars/unga vuxnas attityder till olaglignedladdning av musik och koppla samman det med livsstil och beteende.Metod: Kvalitativ intervjustudie.Material: Tio stycken respondenterHuvudres.: Fyra av tio respondenter hade övervägande positiva attityder. Tre av tiohade övervägande negativa attityder och tre av tio hade blandade attityder.Lättillgängligheten och att det är gratis är viktiga argument för de positiva. Man kan provlyssna och upptäcka ny musik samt få tag på sådant som annars kan vara svårt att få tag på. Ur artisters synvinkel ses det som positivt att de kan nå ut med sin musik .Negativa argument är att man stjäl någons musik, vilket i slutändan gör att artisterna inte har råd att producera mer musik och att skivaffärer då också försvinner.

Abstract Svensson, Elin & Svensson, Jeanette (2010) ?Det blir liksom lite kul? ? En studie om musikens plats och funktion i förskolan och skolan. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Denna studie belyser musikens plats och funktion i förskolan och skolan. Syftet med studien är att undersöka hur musiken ser ut i verksamheterna, vilken betydelse musiken har samt hur pedagoger resonerar kring musik. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilken plats och funktion har musiken i den dagliga verksamheten på en förskola respektive i en skola? Finns det några likheter respektive olikheter i verksamheternas sätt att använda sig av samt se på musikens plats och funktion i verksamheten? Studien tar avstamp i det sociokulturella perspektivet där begrepp som interaktion, samspel och kommunikation ses som centrala när det gäller utveckling och lärande.

Syftet med detta arbete var att undersöka vilken betydelse uppförandepraxis har på musik av J. S. Bach och Max Bruch, och vad som hände när man delvis eller helt gick ifrån den uppförandepraxis som rådde då verket komponerades. I uppsatsen belyser jag skillnader och likheter mellan barockviolin och modern violin samt redogör för valda delar av respektive uppförandepraxis. Frågeställningar i arbetet var: ?Hur kan information om barockviolin och barockpraxis bidra till mitt Bach-spel??Kan jag hämta musikalisk inspiration och kunskap genom att lyssna på hur andra violinister spelar Bach, och på så sätt bidra med något nytt till min egen tolkning??Vad händer med det konstnärliga uttrycket av ett avsnitt ur Bruchs romantiska finalsats av violinkonsert nr 1 g-moll, när jag applicerar det som jag uppfattar låta som barockpraxis??Vad tycker jag själv kring frågan om vikten av lämpligt eller autentiskt uppförande av musik efter detta arbete? Genom att använda mig av befintlig fakta kring barockviolin och barockpraxis, ville jag bidra med nya uttryck till mitt Bach-spel, men också kunna använda en ?barock-spelstil? på ett avsnitt av finalsatsen ur Bruchs romantiska violinkonsert nr 1 i ett epoköverskridande experiment om uppförandepraxis.

Mitt exemanesarbete besta?r av ett antal la?tar och musikproduktioner som jag har gjort mestadels under 2012-2013. Ma?let med musikproduktionerna har varit att, under ra?dande fo?rutsa?ttningar inom dom olika projekten, skapa musik vars enda egentliga syfte har varit att bero?ra den potentiella lyssnaren.I min text har jag lagt fokus pa? att underso?ka hur resultatet har pa?verkats av att med olika produktionsmetoder arbeta med tempo. Jag har och a?r framfo?rallt nyfiken pa? hur maskingenererat tempo, som i texten kommer bena?mnas som click eller clicktrack, pa?verkar slutresultatet av en musikproduktion.I tva? av mina produktioner har jag jobbat med tempo pa? flera olika sa?tt.

"Infiltration of Waldheim" är ett spel gjort av David Lindell (grafik), Andreas Persson (programmering) och Mathias Jönsson (ljud och musik). Målet vi hade med projektet var att ha en spelbar bana med minst en vapen typ samt fiender att eliminera, allt ackompanjerat med pampig musik och en massa ljudeffekter. Jag kommer i denna rapport beskriva arbetets gång samt reflektera över vad som har fungerat och vad som varit mindre bra under projektets gång. Mina planer för spelet var mest att lära mig mera om framförallt AI samt arbeta mera i 3d. Spelet ska mest vara för mig själv, men med lite putsning och mera innehåll eventuellt användas vid jobb ansökningar i framtiden..