Bakgrund: Att vara patient i palliativt skede innebÀr att kroppen förÀndras successivt. Kroppen förlorar alltmer sin förmÄga att reglera blodcirkulation, puls och temperatur. Individen blir trött och förvirrad. NÀr livets slut nÀrmar sig isolerar sig patienten frÄn omvÀrlden och endast de nÀrmaste personerna finns kvar nÀra patienten. Patienten Àr ensam i sin död dÀr en lÀtt beröring kan vara viktigare Àn nÄgonsin.

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som pedagoger..

Varje dag insjuknar ungefÀr 30 000 mÀnniskor utav cancer vÀrlden över och det vill sÀga elva miljoner varje Är. I Sverige drabbas var Ättonde kvinna utav bröstcancer och idag lever ungefÀr 80 000 kvinnor med bröstcancer. MÄnga kvinnor genomgÄr ett kirurgiskt ingrepp och förlorar hela eller delar av sitt bröst. Den subjektiva kroppen har sin utgÄngspunkt ifrÄn vÄrdvetenskapen. Den subjektiva kroppen förklaras som en helhet dÀr begreppen fysisk, psykisk, existentiell och andlig ingÄr och de pÄverkas nÀr ett besked som bröstcancer meddelas eftersom bröstet stÄr för en del av kvinnligheten och att kvinnan inte lÀngre kÀnner sig som en helhet efter att ha förlorat ett bröst.

Detta examensarbete Àr en pilotstudie och handlar om  den forskning som  berör musikens och det talade sprÄkets interrelation dÀr syftet bestÄr i att skapa förstÄelse för vad musiklÀrare anser om denna forskning och om dess tillÀmpning eller implikationer i undervisningen. Undersökningens metodologi utgÄr  frÄn en  kvalitativ ansats  i form av strukturerade intervjuer. MÄl- eller urvalsgruppen bestÄr av fyra stycken verksamma  musiklÀrare vilka undervisar antingen pÄ högstadiet eller gymnasiet inom svensk skola. I vissa fall förekommer Àven undervisning pÄ universitetsnivÄ samt pÄ vuxenutbildning.Resultatet visar att de fyra musiklÀrare som ingick i undersökningen uppfattar musikens pÄverkan pÄ sprÄkutvecklingen som reell och befintlig men att denna till största delen tillskrivs de undervisningstillfÀllen dÀr elevgrupperna bestÄr av individer med ett annat förstasprÄk Àn svenska. Följaktligen uppger  majoriteten av urvalsgruppen att specifika kunskaper inom aktuell forskning brister.

Denna uppsats handlar om elever som spelar ett instrument generellt har lÀttare för matematik, Àn de elever som inte spelar nÄgot instrument. Den försöker ocksÄ ta reda pÄ om det Àr nÄgon skillnad pÄ de elever som spelar efter noter och de som inte spelar efter noter.Metoden jag anvÀnt Àr att jag har lÄtit 180 elever i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet kryssa i vilket slutbetyg frÄn Ärskurs nio de fÄtt i matematik, svenska och engelska. 59 av dessa elever lÀser pÄ ett studieförberedande program och 121 elever lÀser pÄ ett yrkesförberedande program, vilket ungefÀr motsvarar den procentuella fördelningen totalt i Uppsala. De har ocksÄ fÄtt ange om de spelar nÄgot instrument och i sÄ fall Àven hur lÀnge de spelat samt om de spelar efter noter.Resultatet visar att betygen Àr betydligt högre för de elever som spelar ett instrument efter noter Àn vad det Àr för sÄvÀl de elever som spelar ett instrument utan att lÀsa noter samt för de elever som inte alls spelar nÄgot instrument. Det visar ocksÄ att i den hÀr undersökningen blir betygen bÀttre ju lÀngre eleven spelat sitt instrument, samt att den ökningen Àr större för tjejerna Àn för killarna.

Musikens tempo kan som en del av servicescape pÄverka individen i samband med styrketrÀning pÄ gym. Den kan bidra till hur en konsument kÀnner under sin vistelse hos ett tjÀnsteföretag, vilket tar sig i uttryck genom ett nÀrmande- eller undvikande beteende hos konsumenten gentemot tjÀnsteföretaget. Syftet med detta arbete var att undersöka hur musikens tempo pÄverkar individens upplevelse i samband med styrketrÀning pÄ gym, nÄgot som pÄverkar hur motiverad individen Àr att ÄtervÀnda till gymmet.  .

Inom stödverksamhet för vuxna med utvecklingsstörning, som regleras enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387 ) har personalens bemötande en avgörande betydelse för kvaliteten och möjligheten till delaktighet. Syftet med detta arbete Àr att belysa, tolka och förstÄ hur personal i denna stödverksamhet ser pÄ sin kompetens, och hur de upplever att de kan tillÀgna sig och utveckla denna. Med en narrativ ansats, dÀr mÀnniskans behov av att berÀtta ses som en existentiell förutsÀttning, har svaren sökts med intervjun som metod. Med fokus pÄ dialog har de teoretiska utgÄngspunkterna centrerats till begreppen kompetens, kunskap, berÀttelse och en kommunikationsteori som sÀtter dialogen i centrum, Michael Bachtins teori om dialogicitet. Intervjupersonerna ser bÄde yrkesmÀssiga och personliga hÀndelser som avgörande för hur deras syn pÄ yrkesrollen förÀndrats över tid.

Vi vill genom detta arbete visa pÄ de utvecklingsmöjligheter som finns inom improvisationsensembler. I en improvisationsensemble handlar det ofta om att spela solo (att ensam improvisera över ett visst antal givna ackord och takter) vilket samtliga elever vi trÀffade var mycket duktiga pÄ. Det vi dÀremot sÄg nÀr vi gjorde vÄra övningar var att eleverna ofta var i ?sin vÀrld? nÀr de improviserade, istÀllet för att vara medvetna om sin egen och de övrigas roll i ensemblen. Som blivande musiklÀrare/gitarrpedagoger har vi sett att elever ofta har en begrÀnsad sjÀlvbild (att eleven inte sjÀlv vet hur han/hon lÄter) samt vad han/hon sjÀlv kan bidra med för att fÄ en ensemble att bli mer samspelt.

Syftet med denna studie Àr att belysa psykoterapeuters erfarenheter av psykoterapi med Àldre patienter. Kvalitativa intervjuer har gjorts med fem Àldre legitimerade psykoterapeuter. I intervjuerna lÄg fokus pÄ följande frÄgestÀllningar, förekommer specifika drag hos en Àldre patient, hur ser den  psykoterapeutiska processen ut med Àldre patienter och har psykoterapeutens egen Älder och livserfarenhet betydelse för psykoterapi med Àldre patienter. Resultatet visar att Äldras Àr ett nytt livsskede i en mÀnniskas liv, som innebÀr förluster, sorger men ocksÄ utveckling och fördjupad sjÀlvkÀnnedom. En tid av försoning och integritet.

Introduktion:Irritable Bowel Syndrome (IBS) Àr en vanlig kronisk mag- och tarmsjukdom. Sjukdomens olika symtom orsakas av en störning i mag- och tarmkanalen. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva patienters upplevelse av att leva med IBS. Metod: Polit och Becks niostegsmodell anvÀndes i litteraturstudien. Litteratursökningen genomfördes i PubMed och CINAHL.

Med utgĂ„ngspunkt i de tvĂ„ generella riktningar som tidigare lĂ€sningar av Inger Edelfeldts romaner tagit ? dels en som antyder en existentiell underton och dels en som framhĂ€ver ett feministiskt perspektiv ? har syftet med arbetet varit att undersöka den konfliktfyllda relationen mellan existentialism och feminism i ?Det hemliga namnet? och sammanlinka denna med Simone de Beauvoirs existentialistiska feminism i ?Det andra könet?. DĂ„ de tvĂ„ separata lĂ€sningarna av ?Det hemliga namnet?, som prövade romantextens överensstĂ€mmelse med de tvĂ„ ideologierna var för sig, korreleras med ?Det andra könet? framkommer att de tvĂ„ centrala punkter pĂ„ vilka Edelfeldts roman skiljer sig ifrĂ„n den franska existentialismen ? nĂ€mligen att mĂ€nniskan inte till varje pris MÅSTE vĂ€lja för att leva i god tro och att gemenskap visar sig möjlig dĂ„ mĂ€nniskor möts i generös ömsesidighet ? ocksĂ„ gĂ€ller för Beauvoirs texter. Ideologikritiska lĂ€sningar av Beauvoir visar att dessa avsteg frĂ„n Sartres filosofi Ă€r ett resultat av hennes kvinnobefriande strĂ€van: en feminism som hĂ€vdar att det Ă€r kvinnans eget fel att hon inte kan förverkliga sig sjĂ€lv som subjekt och som cementerar henne som den evigt Andre i förhĂ„llande till mannen, kan nĂ€mligen inte verka emot ojĂ€mstĂ€lldheten mellan könen.

Författare: Johan SundTitel: Det handlar om instÀllning ? En studie om mental instÀllning i övningsrummetEnglish title: It is all about attitude ? A study of the effects of mental attitude in the practice room. Sökord: musik, psykologi, improvisation, övning, konstnÀrlig forskningDen hÀr uppsatsen handlar om mental instÀllning och hur den pÄverkar situationen i övningsrummet för en improvisationsmusiker. Med hjÀlp av loggboksanteckningar och videoobservation har jag studerat mig sjÀlv under Ätta övningspass dÀr jag, inför min examenskonsert, övar olika improvisationsverktyg och moment. Min idé var att söka svaren pÄ en av de frÄgor som vi musiker ofta stÀller oss: ?Varför spelade jag sÄ bra igÄr, men inte idag??.

Musikterapeutisk metodutveckling, av Linn Johnels a?r en studie inom ramen fo?r Magisterprogrammet i musikpedagogik med profil musik- terapi vid Kungliga Musikho?gskolan i Stockholm.Syftet med uppsatsen var att ta fram och utva?rdera ett instrument fo?r att kartla?gga olika musikrelaterade fo?rma?gor hos individer med grav intellektuell funktions- nedsa?ttning. Detta a?r en eftersatt grupp i musikterapeutisk forskning, trots att det finns indikationer pa? att musik kan fungera som ett viktigt medel fo?r kommuni- kation, ka?nslouttryck och socialt samspel. Uppsatsen tar sin utga?ngspunkt fra?mst i den biologisk-dynamiska utvecklingspsykologiska inriktningen av musikterapi.

Detta Àr en skriftlig presentation av mitt examensarbete frÄn Kungliga Musikhögskolans musikerprogram pÄ masternivÄ, med inriktningen jazzpiano. Tre inspelningar redovisas, för solopiano, för pianotrio och för kvintett. Dessutom har en studieresa till Indien företagits inom ramen för Internationella Programkontorets Minor Field Studies-program. Den kommer dock att redovisas separat vid ett senare tillfÀlle, men uppsatsen Àr skriven under tiden i Indien och detta skymtar dÄ och dÄ fram i texten. De tre inspelningarna bestÄr uteslutande av originalmusik, skriven till allra största delen under utbildningens gÄng.

Bakgrund Inom palliativ vÄrd möter sjuksköterskor huvudsakligen existentiella frÄgor relaterade till döden. Dock Àr det inte alltid sjuksköterskor vill möta dessa frÄgor, vilket kan skapa lidande för patienten. Vald teoretisk referensram utgörs av Travelbee?s teori om mellanmÀnskliga relationer och Watson?s teori om att skapa en hjÀlpande och tröstande relation. Syfte Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av existentiella frÄgor i möten med patienter som vÄrdas  i den palliativa vÄrdens sena fas.