AbstractSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att eleverna ska uppnÄ mÄlen i kursplanerna för bild och musik. Anledningen till valet av problemomrÄde beror pÄ vÄrt stora intresse för bild- och musikundervisning. Intervjuer har gjorts med tre lÀrare som undervisar i bild och tre lÀrare som undervisar i musik. Eleverna som de undervisar gÄr i skolÄr F-6. Intervjuerna visar att respondenterna anser att det kan vara svÄrt att fÄ eleverna att uppnÄ mÄlen.

Syftet med denna uppsats Àr att synliggöra och tolka musikpedagogiska grundsyner bland pianolÀrare inom svensk kommunal musik- och kulturskola.Arbetet tar sin utgÄngspunkt i lÀrarnas autonomi, den frihet de har att utforma undervisningen utifrÄn deras personliga vÀrderingar och Äsikter.Inom musik- och kulturskolan finns kommunpolitiskt uppsatta mÄlformuleringar. Meningarna i dessa dokument skiljer sig dock avsevÀrt frÄn varandra. JÀmför vi med grund- eller gymnasieskolan finns dÀr en helt annan grad av styrning. De nationella direktiven har en helt annan legitimitet och pÄverkan för den pedagogiska verksamheten. PÄ sÄ vis förstÄr vi att musik- och kulturskolans verksamhet i mÄngt och mycket blir ett resultat av den enskilda lÀrarens uppfattningar och ideal kring uppdraget som musiklÀrare.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Fenomenet nedladdning har blivit allt mer uppmÀrksammat, speciellt dÄ det planeras en lagförÀndring i juni i Är, vilket innebÀr att nedladdning av upphovsrÀttsskyddat material blir olagligt. Allt fler anvÀnder sig av fildelningsapplikationer för att skaffa musik och vi frÄgar oss varför detta beteende har blivit sÄ utbrett och accepterat? Vad driver mÀnniskoratt ladda ner Àven om de vet att det moralisk fel? Beror det endast pÄ ekonomiska faktorer eller Àr för att folk har blivit lata? VÄrt syfte med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar nedladdningen av upphovsrÀttsskyddad musik frÄn Internet via fildelningsapplikationer.Vi valde att avgrÀnsa oss mot nedladdning av musikfiler och endast undersöka den svenska marknaden. Undersökningen utfördes pÄ studenter frÄn Ekonomihögskolan i Lund. VÄrt arbete började med att vi genomförde en litteratursökning för att se vad som var skrivet om Àmnet.

Under 2000-talet har nya tekniska innovationer bÄde förÀndrat hur musik spelas in,distribueras och konsumeras. DÀrmed har nya möjligheter skapats för Sverigesoetablerade artister, samtidigt som utbudet blivit större och svÄrare att trÀnga igenom.Uppsatsen undersöker vad oetablerade artister har för Äsikter om lÀget idag ochfokuserar kring tre huvudomrÄden; musikutgivning, artistens egen karriÀr samtmusikbranschen i stort. Med djupintervjuer som metod syftar studien till att undersökavilka problem som stÄr i vÀgen för en artist som försöker etablera sig och nÄ ut med sinmusik till en större publik. Studien har visat pÄ att artister nuförtiden mycket enkelt kanspela in och ge ut sin musik vilket skapat en direkt lÀnk till allmÀnheten. Det Àr dockmycket svÄrt att fÄ den uppmÀrksammad, varför branschkontakter fortfarande vÀrderashögt i artisters ögon.

Syftet med min uppsats var att studera om bakgrundsmusik kunde pÄverka elevernas sinnesstÀmning och koncentration i klassrummet. Undersökningen genomfördes i Ärskurs 7 i en skola i Kiruna kommun och omfattade 53 elever. Undersökningen strÀckte sig över veckorna 41 ? 47, 2003 och genomfördes via enkÀter i utvecklingsarbetet ?Processkrivning?. Som bakgrundsmusik anvÀndes de tvÄ genrerna: populÀr- och klassisk musik.

Bakgrund: NÀr en person drabbats av stroke Àr det i mÄnga fall Àven nÀrstÄende som pÄverkas och mÄste anpassa sig till den nya situationen. Syfte: Syftet var att beskriva negativa respektive positiva upplevelser av att vara anhörigvÄrdare till en person som drabbats av stroke. Metod: Litteraturöversikt med granskning av 15 kvalitativa studier publicerade mellan Ären 2006-2012. Resultat: UtifrÄn anhörigvÄrdarnas upplevelser av vÄrdarbetet framkom tio teman. Huvudresultatet var att de upplevde vÄrdarbetet som betungande, utmattande, bekymrande med brist pÄ egentid och avlastning.

I denna studie undersöks vilka metoder och uppfattningar musiklÀrare som undervisar elever med funktionshinder och flertillÀggshandikapp sÄ som ADHD, autism och Downs syndrom pÄ trÀnings- och sÀrskolan har och anvÀnder sig av i sitt dagliga arbete. Studien fokuserar pÄ undervisningen i kurserna musik och estetiskverksamhet (hÀr har bara musik studerats, ej dans, drama, bild eller slöjd). Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex undervisande lÀrare frÄn fyra skolor, samtliga inom sÀr- och trÀningsskolans verksamhet. De intervjuade lÀrarna Àr alla specialpedagoger med förskoleutbildning. Tre av informanterna ansvarar för musikundervisningen pÄ sin respektive skola.

Detta arbete handlar om musikelevers nervositet inför upptrÀdanden samt vilken relation, elever och lÀrare inom Àmnet musik har till detta problem. Syftet var att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur eleverna upplever nervositeten, hur det pÄverkar lÀrandet och hur lÀrare kan arbeta för att förebygga detta. VÄra intervjufrÄgor har behandlats av bÄde elever och lÀrare för att fÄ ett bredare perspektiv av deras livsvÀrd, samt för att kunna jÀmföra olika erfarenheter. Detta genomfördes i form av en kvalitativ intervjustudie. Vi studerade nervositet inom Àmnet musik, men fann att det finns betydligt mer forskning kring nervositet inom idrottens vÀrld.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen var att undersöka musikens roll i idrottsundervisningen ur ett lÀrarperspektiv. FrÄgestÀllningarna vi anvÀnde oss av var: I vilken utstrÀckning och vid vilka tillfÀllen anvÀnder idrottslÀrarna musik i idrottsundervisningen? Har idrottslÀrarna nÄgot syfte med musikanvÀndandet i idrottsundervisningen och i sÄ fall vilket? Vad pÄverkar idrottslÀrarna att anvÀnda musik i idrottsundervisningen?MetodVi valde att göra en tvÄstegsanalys dÀr vi först genomförde en enkÀtundersökning och sedan en uppföljande intervjuundersökning. EnkÀten skickades per post till 65 stycken vfu- handledare pÄ Gymnastik- och idrottshögskolan som Àr verksamma idrottslÀrare inom Stor StockholmsomrÄdet. EnkÀtundersökningen hade ett externt bortfall pÄ 40 %.

 Demens innebÀr en sjuklig förÀndring i hjÀrnans struktur och ger svÄra fysiska, psykiska och sociala handikapp innan den leder till döden. Sjukdomens symptombild innefattar en nivÄsÀnkning av bÄde intellektuella (kognitiva) funktioner och personligheten (emotionella och viljemÀssiga funktioner). Musik har förmÄgan att framkalla starka psykiska effekter och kan anvÀndas för att lÀka och bearbeta en smÀrtsam livssituation. Den kan ha lugnande och uppiggande effekt och göra Ähöraren eftertÀnksam och sorgsen beroende pÄ musikens sort. Syftet med studien var att beskriva hur musik pÄverkar personer med demenssjukdom och vilken betydelse det har för omvÄrdnaden.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka hur musikundervisningen i El Sistema fungerar som ett socialt verktyg med utgÄngspunkt frÄn en nyetablerad El Sistema-skola i en förort till Stockholm. Min utgÄngspunkt har varit att undersöka El  Sistemas arbetssÀtt som ett verktyg för social utveckling i samhÀllet. För att kunna göra detta har jag försökt sÀtta mig in i de bakomliggande idéerna till El Sistema och förutsÀttningarna för undervisningen. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÀr observationer med lÄg struktur, deltagande observationer och en semistrukturerad intervju har anvÀnds.  Undersökningen Àr gjord pÄ en nyetablerad sÄ kallad vÀxtplats inom El Sistema, Sverige,  i en mÄngkulturell förort till Stockholm.De metoder jag har anvÀnt mig av har varit deltagande observationer av musiklÀrare i den dagliga musikundervisningen pÄ en nyetablerad El Sistema-skola samt av sÄ kallades VÀnsDays, musiktrÀffar med fika för El Sistema-familjer pÄ onsdagar samt en semi-strukturerad intervju med en El Sistema-pedagog.

Adina Schneltzer: Valkyrieritten som filmmusik. Wagners musik i fyra filmer. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C-uppsats (60 p).Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka funktioner Richard Wagners musik kan ha som filmmusik. En begrÀnsning har skett till fyra filmer, dÀr Wagners musik har anvÀnts inom diegesen, dvs handlingen, och i originalsÀttning eller orkesterversion.

Studiens syfte Àr att se i vilka situationer elevernas kunskaper i musik visas och hur detta dokumenteras av lÀrarna. I sin helhet omfattar studien bedömningsprocessen, det vill sÀga frÄn början av lÀrarens planering fram till att betyget blir satt. Datainsamlingsmetoden Àr en kvalitativ intervju som liknar ett vanligt samtal men skiljer sig pÄ grund av att samtalet har ett bestÀmt fokus (DimenÀs 2007). Urvalet bestÄr av sex stycken musiklÀrare som arbetar i Ärskurserna 6-9 pÄ grundskolan. Respondenterna Àr frÄn tvÄ olika kommuner i Mellansverige.Resultatet visar bland annat att eleverna Är 6-9 fÄr visa sina kunskaper i mindre grupper, enskilt för lÀraren, genom teoretiska prov och i slutet av ett arbetsomrÄde.

Syftet med studien Àr att nÄ en djupare förstÄelse för hur musiklÀrare i grundskolans senare Är uppfattar musikundervisningens innehÄll i relation till bedömning och betygsÀttning av eleverna. De forskningsfrÄgor som stÀlls studien Àr: vilket innehÄll anser musiklÀrare vara av vikt för elevers lÀrande i Àmnet musik? Vad i lÀrandeprocessen bedöms och betygsÀtts, och pÄ vilket/vilka sÀtt? PÄverkar bedömning och betygsÀttning musiklÀrares val och behandling av undervisningsinnehÄll? Metoden som har anvÀnts i studien Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr tre verksamma musiklÀrare i grundskolans senare Är delar med sig av sina uppfattningar och livsvÀrldar. Studiens resultat visar att musik Àr ett praktiskt skolÀmne som bygger pÄ en social och kommunikativ basis, dÀr elevers lÀrande sker genom aktivt deltagande och interaktion. Undervisningen bestÄr till stor del av ett gruppmusicerande med fokus pÄ ackordsspel, dÄ lÀrarna anser att eleverna kommer att ha nytta av denna kunskap i framtiden.