Denna undersöknings syfte Àr att redogöra för den finlandssvenska satirens skildring av sprÄkstriden i Finland under mellankrigstiden. HuvudkÀllan för detta ÀndamÄl Àr skÀmttidningen Garm som innehar en unik position i den finska skÀmtpressens historia. Genom att analysera tidskriftens ÄrgÄngar frÄn perioderna 1927-1931 och 1934-1939 besvaras frÄgan: ?Hur representeras sprÄkstriden i relation till finlandssvensken??. Det lÀggs vikt pÄ vilken typ av samtidsfrÄgor som uttryckligen Àr relaterade till aktuella hÀndelser rörande sprÄkstriden, hur Àktfinskheten och finsk nationalism representeras och hur sprÄkliga skillnader skildras.

HĂ€gglunds Drives in Mellansel, Sweden, manufacture radial piston hydraulic motors foremostwithin applications in the industry. These motors have several sliding contacts, one of these, isthe contact between piston ring and cylinder bore. The radial piston hydraulic motors advantageis to produce high torque in very low rotation velocity, this result in that the maximum slidingvelocity between piston ring and cylinder bore, during the whole stroke, is very low. Theconsequence of this low sliding velocity is that the contact between piston ring and cylinderbore, during the whole stroke, is bound to the boundary lubrication regime. This result in, thatthe piston ring is exposed to wear, thus affect the service life of the complete hydraulic motor.To minimize wear of piston ring, it is essential to determine the oil film thickness between thepiston ring and cylinder bore.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur dagens religionsundervisning kunde förÀndras för att bÀttre passa in i dagens skola och nutida samhÀlle.Uppsatsens vetenskapssyn Àr hermeneutisk, metoden Àr kvalitativ och har en induktiv ansats. Uppsatsen bygger pÄ lÀsning av bÄde tidigare och aktuell forskning om inlÀrning, ur sÄvÀl pedagogisk, psykologisk som neurologisk synvinkel, samt diskussion pÄ omrÄdet.MÄnga forskare har oberoende av varandra kommit fram till att inlÀrning sker bÀst nÀr elever fÄr anvÀnda sig av bÄde kropp och intellekt. Om vi kunde trÀna eleverna i varandet med varandra, genom musik, estetik och rörelse, kunde vi kanske ocksÄ vÀcka deras kÀnsla för andliga aspekter..

Detta examensarbete bestÄr av tvÄ delar dÀr första delen innefattar en litteraturstudie och den andra delen en metodundersökning. Litteraturstudien behandlar dyslexi och musik ur bÄde ett medicinskt och ett pedagogiskt perspektiv för att skapa en förstÄelse för var i hjÀrnan dyslexi och musik processas. Men ocksÄ för att finna olika metoder och strategier, med fokus pÄ fÀrg, som kan hjÀlpa den musicerande dyslektikern i bÄde enskilt lÀrande och klassundervisning.Arbetets andra del, metodundersökningen, bygger pÄ en studie av Lisa Kindbergs egna fÀrgkodningsmetod. Metoden baseras pÄ att varje ackord med tanke pÄ dess grundton har sin fÀrg vilket har som syfte att förenkla lÀsningen av ackordanalyser. Test pÄ bÄde dyslektiker och icke-dyslektiker i Kronobergs lÀn har genomförts dÀr en kort intervju om deltagarnas upplevelser har följt.

Mitt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om det finns ett samband mellan de försÀmrade musikteoretiska kunskaperna bland de sökande till musikhögskolorna och utbudet av teoriundervisning pÄ de svenska musik- och kulturskolorna. För att uppnÄ detta har jag gjort en kartlÀggning av förekomsten av musikteori som enskilt Àmne pÄ de svenska musik- och kulturskolorna, samt hur denna bedrivs. Jag har anvÀnt mig av en enkÀt som rektorer eller lÀrare i musikteori har svarat pÄ, samt undersökt antagningsproven (C-proven) i musiklÀra och satslÀra frÄn olika Är pÄ Ingesunds musikhögskola. EnkÀtsvaren visar att en tredjedel av dem som svarat, erbjuder musikteori som eget Àmne. Dessa skolor hittar vi i bÄde stora och smÄ kommuner medett varierat elevantal.

This is a qualitative study aiming to find out how and why teachers work with art, music and movement in the English subject in the early years. In this study we have conducted a background study of previous research and as a starting point and as a point for reference we have relied on education policy documents like The Common European Framework of Reference for Languages and the Swedish curriculum for the English school subject. Our research has consisted of interviews with six teachers and ten observation occasions in a total of three different primary schools. Our result show that there seems to be a consensus in both theory and praxis when it comes to integrating art, music and movement in learning and teaching of English in the early school years. The use of methods including art, music and movement in early language learning seems to promote the language development for all students but especially for young learners that require extra support for their language development.

Introduktion: MÄnga myopa patienter alternerar idag sin korrektion mellan glasögon och kontaktlinser. Att skifta mellan dessa tva korrektionsformer har sedan lÀnge varit kÀnt att orsaka ett ökat krav pa ackommodation och konvergens pÄ nÀra hÄll, vilket kan leda till problem vid nÀrarbete for patienten. I teorin berÀknas endast patienter med myopi -4,00 D eller mer vara drabbade av detta ökade krav.Metod: 20 personer (5 man och 15 kvinnor) deltog i studien och delades in i tva lika stora grupper. En med myopi ?-4,00 D med medelÄlder 25,8?}5,3 Är och refraktionsfel -6,33?}1,33 D.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

I denna uppsats undersöks vilka olika strategier lokala artister anvÀnder sig av för att finna engagemang och meningsfullhet i sitt musicerande. Undersökningen ger en bÀttre förstÄelse om vilka faktorer det Àr som artisterna vÀrdesÀtter och anvÀnder sig av under deras musikaliska karriÀr. Genom forskningsmetoderna grundad teori och kvalitativa intervjuer, kodas underkategorier och en kÀrnkategori fram som ?identitetsmarkör?, ?umgÀnge?, ?autenticitet? och ?glÀdje? - som driver artister att utöva sin konst pÄ en seriös nivÄ under lÄng tid. Undersökningen visar ocksÄ en baksida samt negativa effekter som artister mÄste handskas med som stress och Ängest.

Vi som skrivit detta arbete delar bÄde ett gemensamt musikintresse och en gemensam erfarenhet om att musikÀmnet fÄr ta liten plats i dagens skola. I lgr11 framgÄr det att eleverna ska fÄ möjlighet att arbeta Àmnesövergripande samt fÄ tillfÀllen till Àmnesfördjupning, överblick och sammanhang. Skolinspektionen pekar pÄ att musikÀmnet har en viktig roll som stöd för lÀrande i andra Àmnen. Med utgÄngspunkt frÄn vÄra erfarenheter samt publikation frÄn lgr11 och skolinspektion har vi undersökt hur lÀrare arbetar med musik i Àmnesövergripande arbete i Ärskurs 4-6. Syftet med arbetet Àr att synliggöra sex stycken Ärskurs 4-6 lÀrares tankar om Àmnesövergripande undervisning dÀr musiken finns integrerad. Föreliggande arbete bygger framförallt pÄ teorier om Àmnesövergripande undervisning.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ arbetet med musik i förskolan, vilket syfte de har med musikstunderna och pÄ vilket sÀtt barnen ges inflytande över hur musikstunderna utformas och fÄr möjlighet att anvÀnda sin kreativitet. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare och den teoretiska bakgrunden utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv.Musikstunderna pÄ förskolor Àr vanligtvis spontana och initieras av bÄde vuxna och barn. FörskollÀrarna Àr positivt instÀllda till musik men det förekommer en osÀkerhet om den egna kompetensen inom Àmnet. Musiken fungerar ofta som ett medel för att lÀra sig nÄgot annat, och inte som ett mÄl i sig. FörskollÀrarna upplever att barnen ges möjlighet till inflytande i musikstunderna och att barnen har tillgÄng till material av olika slag, som exempelvis instrument.

Sammandrag VÄr uppfattning Àr att barns spontana lekfulla musikutforskande i sin ljudliga form inte alltid fÄr utrymme och gehör hos oss vuxna. För att utveckla mer kunskap om detta vill vi i en institutionell kontext studera och analysera processen frÄn barns utforskande och spontana musikproducerande till en produkt som kan reproduceras genom musikvideoskapande. Studiens bÀrande stolpar Àr inspirationskÀllor, aktörskap samt möjliggörande. Under arbetets gÄng har vi sett olika inspirationskÀllor som kunnat pÄverka barnen i deras skapande process av en musikvideo. Vi har huvudsakligen utgÄtt frÄn BjÞrkvolds (2005) teori om spontansÄng nÀr vi analyserat barnens musikskapande.

This paper aims to examine how, and if, music is being used integrated in other subjects thanmusic in school. The study is based on qualitative interviews and I haveinterviewed fourteachers, regardless of whether they use music a lot or not.The questions the study is basedon are if there might be a connection between theteachers' own feelings for music andwhether they use music inschool or not, how music is being used and does the use of musicgive any effects?The result of this study shows that there can be a connection between the teachers ownsfeelings for music and the fact if they use music when they teach or not. One of the teachersI?ve interviewed had bad music experiences and didnot use music in her teaching.

Detta arbete handlar om hur man kan integrera estetiska Àmnen i undervisningen och vi har valt att lÀgga huvudfokus pÄ musik. Vi vill se hur man kan anvÀnda sig av denna integrering för att stimulera barns lÀrande och se vilka reaktioner man fÄr av att undervisa pÄ detta sÀtt. Genom ett sÄdant arbetssÀtt vill vi skapa en bredare syn och fler inkörsportar till kunskap samt att vi vill kunna nÄ ut till fler elever och genom det finna ett mer gynnsamt arbetssÀtt för olika elever. Vi har bÄda lÀst vid lÀraprogrammet med en inriktning mot skapande skola. Syftet med skapande skola r att ge elever en möjlighet till att finna kunskap pÄ ett annat sÀtt Àn bara genom teoretisk undervisning.VÄr undersökning gjordes i en Är ett dÀr vi pÄ olika sÀtt integrerade musiken i Àmnen som till exempel matematik oh svenska.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att bland patienter med lÄngvarig smÀrta, som Àr remitterade till en smÀrtmottagning, undersöka förvÀntningar avseende det första besöket, i vilken utstrÀckning patienterna anser att dessa uppfylldes samt att undersöka vilka förvÀntningar patienterna har pÄ den fortsatta vÄrden och kontakten med SmÀrtmottagningen. Metod: En empirisk studie med kvalitativ deduktiv ansats. Datainsamling skedde genom att tio personer intervjuades pÄ SmÀrtmottagningen efter deras första besök. Materialet bearbetades med manifest innehÄllsanalys. Resultat: Patienter vid SmÀrtmottagningen hade i olika stor utstrÀckning förvÀntningar inför det första besöket och den fortsatta vÄrden.