Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ varför barn och ungdomar börjar musicera och varifrÄn deras musikintresse kommer. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet. I litteraturgenomgÄngen behandlas relevanta faktorer som pÄverkar musikintresset, barn och ungdomars utövande av musik, forskning kring musikens positiva effekter och vad styrdokumenten sÀger om musik i skolan. Resultatet av de semistrukturerade intervjuerna delades in i sju teman och visar att det Àr skillnad pÄ varifrÄn musikintresset kommer och varför musik börjar utövas. Utvecklingen mot ett utövande delas in i tre steg.

Vad innebÀr musik och rörelse i förskolan? De flesta förskollÀrarna ansÄg att fantasin och viljan att spela och sjunga med barnen var en av de viktigaste förutsÀttningarna för att fÄ en lyckad musik och rörelseverksamhet i förskolan. GlÀdje, inlevelse och spontanitet Àr Àven en viktig del i musik och rörelseverksamheten, nÄgot som förskollÀrarna genomgÄende tyckte. Hur arbetar förskolan (informanterna) med musik och rörelse? I de sex förskolorna som ingick i vÄr studie, kom vi fram till att samtliga förskolor arbetade kontinuerligt med musik och rörelse i samlingarna.

The impact of classroom enviroment with respect to learning.

Stroke is caused by a bleeding or infarct in the brain and is one of the most common diseases in Sweden today. The purpose of the study was to evaluate if Ronnie Gardiner?s Rhythm Therapy (RGR-therapy) has any effect, regarding motor control and the subjective experienced health related quality of life, on people who have been affected by stroke. The examination group consisted of eight people. The intervention consisted of RGR-therapy once a week during a period of nine weeks.

I detta arbete kommer ni fÄ ta del av hur fyra verksamma pedagoger beskriver musik och musik som ett sprÄkutvecklade verktyg. Syftet med arbetet Àr att studera hur pedagoger beskriver musik som sprÄkutvecklande verktyg i det pedagogiska arbetet pÄ förskolan. Detta syfte Àr sedan utformat till tvÄ frÄgestÀllningar. Varför musik som sprÄkutvecklande verktyg Àr viktigt Àmne, Àr av den anledningen att den Àr avgörande för barnets hela sprÄkutveckling enligt Jederlund (2011). Studien uppkom nÀr vi lÀste om det Uddén (2004) skriver angÄende musiken inom lÀrarutbildningen.

I Sverige betraktas stroke som en folksjukdom och Àr den tredje vanligaste orsaken till funktionshinder och för tidig död efter cancer och hjÀrtinfarkt. Personer som insjuknar i stroke har goda chanser att tillfriskna om de kommer in till sjukhus, dock Àr tidsfördröjningen den största faktorn för att fÄ en adekvat behandling. Studiens syfte var att ur ett genusperspektiv beskriva symtom och upplevelser som leder till att patienten söka vÄrd vid misstanke om stroke. Det Àr en kvantitativ studie som redovisar en patientenkÀt med fasta svarsalternativ. Patienterna ingick i det övergripande projektet HjÀrnvÀgen 2.

Patienter som vÀntade pÄ en operation kÀnde ofta oro och Ängest och studier visade att förutom att skapa obehag för patienten, försÀmrades ÄterhÀmtningen postoperativt. Tidigare studier har visat att musik har god effekt som oro och Ängest dÀmpare. Syftet med denna studie var att genom en evidensbaserad systematisk litteraturöversikt ge svar pÄ om musik kan lindra oro och Ängest dygnet innan operation. Studien grundades pÄ tre frÄgestÀllningar: kan musik minska den upplevda oron och Ängesten dygnet innan operation, kan musik minska fysiologiska symtom skapade av oro och Ängest dygnet innan operation, om möjligheten att vÀlja musik pÄverkar effekten av interventionen? Nio studier granskades utifrÄn frÄgestÀllningarna.

Denna kandidatuppsats handlar om minnet och dess begrÀnsningar. Den ligger till grund för och beskriver mitt upplÀgg med min examenskonsert. FörestÀllningen kommer att innehÄlla element som kan kopplas till minne, tid och medvetande. UtgÄngspunkten kommer att vara vÄra begrÀnsningar att uppleva viss typ av musik i sitt originaluppförande. Jag har valt utgÄngspunkt i dronemusik som jag anser att jag skapar med mina ljudlandskap.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva och jÀmföra skattning av kÀnslan av sammanhang och tilltro till sin egen förmÄga hos patienter med stroke respektive kronisk njursvikt.Metod: FrÄgeformulÀren GSE och SOC anvÀndes för att mÀta tilltro till sin egen förmÄga samt kÀnsla av sammanhang hos patienter med stroke (n=63) och patienter med kronisk njursvikt (n=54). Deltagarna valdes ut frÄn diagnosregistret ICD 10 frÄn ett landsting i Mellansverige.Resultat: BÄda patientgrupperna skattade högst pÄ delskalan SOC-begriplighet och lÀgst pÄ delskalan SOC-meningsfullhet. Det fanns signifikanta skillnader mellan yngre och Àldre patienter med stroke gÀllande skattning av delskalan begriplighet. Det fanns dock inga signifikanta skillnader mellan yngre och Àldre patienter med kronisk njursvikt. BÄda patientgrupperna skattade tilltron till sin egen förmÄga ungefÀr lika högt.Slutsats: Resultatet av denna studie visar att Àldre strokepatienter upplever sig ha större begriplighet Àn yngre patientervilket kan bero pÄ livserfarenhet vilket stÀmmer överens med tidigare studier.

Stroke Àr en vanlig folksjukdom i Sverige. Varje Är nyinsjuknar ungefÀr 30 000 personer. MÄnga av dessa har levt ett aktivt liv men efter stroken har de blivit beroende av andra för att klara det dagliga livet. Syftet med den hÀr litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av att vara beroende av vÄrd efter stroke. Nitton artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys, som resulterade i fem kategorier: att vara rÀdd för att bli en börda för andra: att kÀnna sig utsatt nÀr man tvingas anpassa sig till rutiner: att inte vara till nytta gör att man kÀnner sig vÀrdelös: att kÀnna sig styrkt av stöd frÄn familj, vÀnner och personal: att ha svÄrt att acceptera den nya rollen, men envist kÀmpa mot oberoende.

Bakgrund: Stroke drabbar ca 30 000 individer/Är i Sverige och Àr den tredje största orsaken till mortalitet. Att drabbas av stroke pÄverkar inte enbart patienten utan Àven de nÀrstÄende stÀlls inför en helt ny roll. Det Àr dÀrför av största vikt att sjukvÄrdspersonalen Àr lyhörda Àven inför nÀrstÄendes behov av information och stöd sÄ att de kan sÀtta sig in i sin nya roll som vÄrdare. Syftet med litteraturstudien var att undersöka nÀrstÄendes behov av information och stöd nÀr en familjemedlem drabbas av en stroke utifrÄn nÀrstÄendes perspektiv. Metod: Studien har utförts som en litteraturstudie.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur Àmnesintegrering i musik och svenska pÄverkar lÀrande och lÀrandemiljöer, samt musiklÀrares uppfattningar om hur detta kan frÀmja elevers lÀrandeprocesser i grundskolans yngre Äldrar.Den teoretiska utgÄngspunkten finns i ett sociokulturellt perspektiv, med fokus pÄ att begreppsliggöra sprÄket.Studien genomsyras av ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt. Som kvalitativ undersökningsmetod har skriftliga intervjuer genomförts med fem musiklÀrare, samt en djupintervju med en forskare inom Àmnet. En fenomenografisk analys har anvÀnts för att analysera materialet.Samtliga intervjuade anser det vara positivt att arbeta Àmnesövergripande med svenska och musik. Denna studies resultat pÄvisar att det finns mÄnga frÀmjande egenskaper i detta arbetssÀtt för sprÄkliga och musikaliska lÀrprocesser, dÄ sprÄk och musik ingÄr i ett odelat samspel. Detta försvÄras dock av rÄdande Àmneshierarki..

NÀr en person har genomgÄtt stroke medför det stora konsekvenser i livet, inte bara för den som drabbas utan Àven för deras nÀrstÄende. Det Àr viktigt att sjuksköterskan fÄr bÀttre förstÄelse för nÀrstÄendes situation för att kunna möta de individuella behoven. Syftet med litteraturstudien var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser till personer som genomgÄtt stroke efter den akuta fasen. Artiklarna i studien hittades i referens databaser och genom manuell sökning i referenslistor. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje Är cirka 30 000 personer av stroke. En stroke innebÀr att en hjÀrninfarkt eller blödning uppstÄr i hjÀrnans blodkÀrl vilket leder till syrebrist. MÄnga patienter som drabbats av stroke fÄr sin rehabilitering och ÄterhÀmtning i hemmet istÀllet för pÄ sjukhus. De uppger att behovet av stöd frÄn sin partner Àr stor.Syfte: Studiens syfte var att beskriva partners upplevelser efter att den andra partnern drabbats av stroke.Metod: En litteraturstudie genomfördes med deskriptiv design. Systematiska sökningar har genomförts i databaserna Cinahl, Pubmed och Svemed+ som resulterade i tio vetenskapliga artiklar.

SammanfattningBakgrund: Stroke rÀknas till en av vÄr tids stora folksjukdomar och Àr den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Stroke Àr ett samlingsnamn för hjÀrninfarkt och hjÀrnblödning. NÀr en person insjuknar i stroke Àr det inte enbart den sjuke som berörs, utan hela familjen. I kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska framgÄr det att sjuksköterskan ska kunna informera, ge stöd, bemöta och undervisa bÄde patienten och de anhöriga.Syfte: Syftet var att beskriva de anhörigas upplevelser efter att en familjemedlem har insjuknat i stroke.Metod: Metoden som har anvÀnts i denna studie Àr en litteraturstudie, baserad pÄ vetenskapliga artiklar genomförda med kvalitativ ansats. Analysen Àr baserad pÄ Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av innehÄllsanalys.Resultat: Att anhöriga behövde personcentrerad information för att veta hur de ska bemöta och ta hand om sin familjemedlem.