I bakgrunden framkommer det att mÄnga anhöriga fÄr axla en roll som vÄrdare i hemmet nÀr deras anhöriga fÄtt en stroke. Detta Àr för mÄnga en ny situation som innebÀr att de mÄste lÀra sig nya kunskaper men Àven att leva i en ny roll i sin relation till sin anhörige. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att i hemmet vÄrda en anhörig som har fÄtt stroke. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Vetenskapliga artiklar bearbetades med Graneheim och Lundmans (2004) analysmetod.

I det hÀr arbetet har jag analyserat hitlÄtar för att utvecklas som lÄtskrivare. I min metod lyssnade jag pÄ och analyserade musik och resultatet blev tre fÀrdigskrivna poplÄtar. .

Syftet med studien var att undersöka hur och i vilket syfte arbetsterapeuter anvÀnder musik i behandling. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod dÀr semistrukturerade intervjuer genomfördes. Sex yrkesverksamma arbetsterapeuter intervjuades. Intervjuerna analyserades och resulterade i nio kategorier: Att uppnÄ vÀlbefinnande, Att uppnÄ kÀnsla av kompetens, Att stimulera till aktivitet, Att uppmuntra social kontakt, Att skapa lugn, Att minska smÀrta, Att trÀna och bibehÄlla fysiska funktioner, Att trÀna och bibehÄlla kognitiva funktioner och Att skapa struktur i en aktivitet. Sammanfattningsvis visar denna studie att arbetsterapeuterna tyckte att musik var ett lÀttillgÀngligt och bra medel i behandling samt att det gick att anvÀnda för de flesta patientgrupper.

Stroke Àr en kronisk sjukdom som pÄverkar bÄde den som blir sjuk sÄvÀl som dennes nÀrstÄende. VÄrden av personer med kronisk sjukdom sker ofta i hemmet och ombesörjs av de nÀrstÄende. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av att leva med en familjemedlem som drabbats av stroke. Kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats tillÀmpades för att analysera de utvalda studierna och resulterade i sex kategorier: kÀnslor av förlust över en förÀndrad relation, kÀnslor av ensamhet nÀr det egna livet blir Äsidosatt, att tvingas till ökat ansvar och nya roller, kÀnslor av rÀdsla och ovisshet inför framtiden, stöd, relationer och egen tid skÀnker vÀlbefinnande samt att trots familjemedlems sjukdom kunna uppskatta livet. Resultatet visade kÀnslor av sorg hos nÀrstÄende nÀr personen förÀndrats och isolering dÄ egna behov Äsidosattes.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka hur fysiska och psykiska variabler skiljer sig hos löparvana mÀn, vid löpning pÄ löpband i samband med respektive utan musik.- Hur skiljer sig upplevd anstrÀngning under löpning med, respektive utan musik?- Vilka skillnader finns i laktat, laktattrösklar och hjÀrtfrekvens under löpning med, respektive utan musik?- Vilken skillnad finns mellan situationsspecifikt sjÀlvförtroende innan löpning med musik samt situationsspecifikt sjÀlvförtroende innan löpning utan musik?Hypotes: Fysiska och psykiska variabler skiljer sig vid löpning med, respektive utan musik.MetodI denna experimentella studie testades nio mÀn i Äldrarna 18-30 Är i ett laktattröskeltest pÄ löpband med, respektive utan musik. De sprang sex till sju stegrande intensiteter/nivÄer. Under testerna undersöktes laktat, hjÀrtfrekvens och upplevd anstrÀngning. AnstrÀngingen skattades efter borgskalan.

Bakgrund: Folksjukdomen stroke som innebÀr ett akut insjuknande, Àr den tredje största dösorsaken och den vanligaste orsaken till handikapp. Stroke drabbar mellan 25 000-30 000 svenskar Ärligen. Strokeinsjuknande berör inte bara den drabbade utan Àven de nÀrstÄende. Betydelsen av bemötande och omhÀndertagande av de nÀrstÄende Àr dÀrför av största vikt. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur nÀrstÄende till patienter med stroke upplever bemötandet frÄn vÄrdpersonal i det akuta skedet.

I det hÀr arbetet har jag analyserat hitlÄtar för att utvecklas som lÄtskrivare. I min metod analyserade och lyssnade jag pÄ musik. Resultatet blev tre fÀrdigskrivna poplÄtar..

Musik Àr en naturlig del i förskoleklassen, det sjungs pÄ morgonsamlingar, avslutningar och under arbete med matematik och/eller sprÄklig medvetenhet. Men i denna uppsats undersöks i vad mÄn förskollÀrarna i förskoleklass inkluderar musik som ett didaktiskt verktyg för att frÀmja elevernas lÀrande, samt pÄ vilket sÀtt de talar om musikens potential. UtifrÄn detta har tvÄ frÄgestÀllningar utvecklats, vilka Àr: ?Hur anvÀnder lÀrarna musik i förskoleklass för att frÀmja lÀrandet? samt ?PÄ vilket sÀtt talar de för studien utvalda förskollÀrarna om musikens potential? För att kunna besvara dessa frÄgor anvÀnds en hermeneutisk ansats med kvalitativa intervjuer. Fem förskollÀrare i varierande Äldrar, kön och Är som verksamma förskollÀrare i förskoleklass har intervjuats.

Vi Àr bÄda musikintresserade och vÄrt syfte med studien Àr att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt och syfte till musikaktiviteter samt hur de utövar musik i verksamheten.En kvalitativ enkÀtundersökning genomfördes med pedagoger i förskolan för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. Resultatet visade att fjorton av tjugo pedagoger ansÄg att deras eget förhÄllningssÀtt pÄverkade hur mycket musik som anvÀnds i förskolan. De menar att det Àr lÀttare att ge barnen en positiv instÀllning till musik om man sjÀlv tycker det Àr roligt. Musik utövas nÀstan varje dag enligt pedagogerna. Oftast sjungs det i sÄngsamlingar, men Àven vid spontana tillfÀllen under dagen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur och varför lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ gymnasiet anvÀnder sig utav musik som ett pedagogiskt verktyg samt varför de inte anvÀnder musik. Syftet Àr Àven att undersöka om gymnasielÀrarna i Àmnet idrott och hÀlsa blir pÄverkade av nÄgra yttre faktorer som kan resultera i att de anvÀnder musiken i sin undervisning. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ gymnasiet. Resultatet visar att lÀrarnas tankar och idéer kring anvÀndandet av musik samt hur de upplever att eleverna agerar till musik stÀmmer bra överens med tidigare forskning som visar mÄnga fördelar med att arbeta till musik. Resultatet visar Àven att de yttre faktorer som pÄverkar lÀrarna mest, nÀr det gÀller hur det anvÀnder sig utav musik i deras undervisning, Àr eleverna och deras musikintresse.

Demenssjukdomar hör till de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Symtom Àr minnesstörningar och försÀmrat logiskt tÀnkande. Demenssjuka patienter behöver hjÀlp att planera och genomför aktiviteter i vardagen. Det Àr viktigt för vÄrdpersonalen att tÀnka pÄ den demenssjukes förmÄga att utföra olika aktiviteter begrÀnsas i takt med att sjukdomen försÀmras. Musik utgör en stor del av vardagen, med bakgrundsmusik skapas en bra atmosfÀr i t.ex.

Ända sedan filmens och senare tv-spelens uppkomst har musik varit en stor del av den upplevelse mediet vill förmedla. Musiken har i dessa sammanhang tjĂ€nat en rad olika syften dĂ€r gemensamt varit att berika upplevelsen för betraktaren. Det hĂ€r arbetet grundar sig i om musik i olika tempo kan ha nĂ„gon undermedveten pĂ„verkan pĂ„ spelares prestationsförmĂ„ga. Exempelvis om det finns skillnader i hur mĂ„nga poĂ€ng spelaren lyckas samla i ett visst spelmoment samt om det gĂ„r att se skillnader i spelarens reaktionstid och precision beroende pĂ„ vilken musik hen lyssnar till. Resultatet av undersökningen visar tendenser till att tempot i musiken pĂ„verkat spelarna i sitt utförande, men det Ă€r svĂ„rt att faststĂ€lla den egentliga orsaken..

Bakgrund: Stroke drabbar cirka 30 000 svenskar varje Är och hÀlften avlider direkt eller fÄr svÄra funktionsnedsÀttningar. En person som insjuknat i stroke krÀver snabbt och korrekt omhÀndertagande för att minska risken för bestÄende funktionsnedsÀttningar. PÄ strokeenheter ska det finnas ett multidisciplinÀrt team som bör vara specialiserade inom strokevÄrd och som kan tillgodose patientens behov. Sjuksköterskan som arbetar med patienter som insjuknat i stroke behöver ha kompetens och förstÄelse för att kunna tillfredsstÀlla patientens omvÄrdnadsbehov.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att vÄrda patienter med stroke pÄ annan medicinsk vÄrdavdelning Àn strokeenhet.Metod: En kvalitativ intervjustudie med sju semistrukturerade intervjuer genomfördes och innehÄllet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att deras kunskap om strokevÄrd var tillrÀcklig hos patienter med lÀtta strokesymtom men att vÄrden blev bristande nÀr patienterna hade allvarliga symtom som krÀvde mer specialiserad omvÄrdnad. Brister inom det multidisciplinÀra teamet upplevde sjuksköterskorna var tillgÄngen pÄ paramedicinare.

Stroke Àr den vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsÀttning hos vuxna. Upp till ca 65 % fÄr nÄgon form av kognitionsnedsÀttning. Den kognitiva förmÄgan Àr avgörande för hur man klarar av att utföra dagliga aktiviteter, delta i sociala sammanhang och för kÀnslan av livskvalitet. Arbetsterapi spelar en viktig roll för rehabilitering och förbÀttring av ADL-utförande samt delaktighet.Syfte: Att kartlÀgga arbetsterapeutiska interventioner för personer med kognitiva funktionsnedsÀttningar efter stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med genomsökning av databaserna Amed, Cinahl, Medline och PsycINFO.

Stroke Àr en hastig begrÀnsad störning av hjÀrnans funktion. Störningen varar mer Àn 24 timmar och har en vaskulÀr orsak. Efterförloppet av stroke kan leda till depression hos de drabbade, sÄ kallad post stroke depression (PSD). PSD kan leda till en försÀmrad rehabilitering samt ökar bÄde lidanden och mortaliteten hos patienter. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur sjuksköterskor kan identifiera och bemöta patienter som drabbats av PSD, samt vilka konsekvenserna kan bli hos patienter.