Syftet med denna studie är att undersöka hur sex förskollärare beskriver musik som ett pedagogisk redskap i deras verksamhet. De frågeställningar som tas upp är:- Hur beskriver förskollärare att de utövar musik i förskolan?- Hur beskriver förskollärare musikens betydelse för barns utveckling?Vi har valt att göra en kvalitativ studie med intervjuer som metod för att förstå förskollärarnas egna erfarenheter och åsikter i ämnet.Resultatet visar att musik är en viktig del i förskolans verksamhet. Barnen använder musik i sin lek och spontansången är ett vanligt inslag som används vid exempelvis blöjbyten och påklädning. Musiken kan användas för att göra tråkiga stunder roliga, men också som ett hjälpmedel att fånga barns intresse och koncentration för att lära sig nya saker.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare uppfattar kreativitet i svenskämnet i år 7-9. Vidare är syftet med studien att undersöka hur kreativitet påverkar lärarnas dagliga arbete samt diskutera konsekvenser av lärares syn på kreativitet. Studien behandlar också svensklärares syn på kreativt lärande. Metod: För att samla in lärarnas åsikter om kreativitet använder jag mig av fokusgruppsamtal. Fokusgruppsamtal med lärare på tre olika skolor har utförts.

Studiens syfte är att undersöka vad elever på gymnasiets estetiska program inriktning musik upplever som kreativt och skapande i musikundervisningen. Materialet som ligger till grund för studien samlades in genom enskilda intervjuer med elever inom programmet och studien har ett tydligt elev- perspektiv. Studien har genomsyrats av den hermeneutiska vetenskapsteorin och utgick ifrån att en upplevelse alltid är subjektiv och personlig för varje elev. Intervjumaterialet har bearbetats genom vår förförståelse, elevens kontext och genom del och helhet för att försöka tolka och förstå ur ett vidare perspektiv. Genom intervjusvaren har vi tolkat vilka möjligheter och hinder för musikaliskt skapande som eleverna upplever i undervisningen.

Podcasting har blivit en stor del av många unga svenskars mediekonsumtion. De största podcastsen i Sverige har hundratusentals lyssnare varje vecka. Men hur mycket minns man som lyssnare egentligen av vad som sägs? I den här undersökningen testade vi hypotesen om att podcastlyssnare kan bibehålla sin koncentration på ett bättre sätt om konversationen i en podcast då och då blandas upp med musik. Undersökningen utgick ifrån teorier om att hjärnan använder olika delar gällande musik respektive tal.Vi testade hypotesen på tre fokusgrupper som lyssnade på en och samma podcast.

Syftet med den här undersökningen var att få kunskap om hur musik kan användas som verktyg för att underlätta läs- och skrivinlärning i svenska för de lägre åldrarna. Vi ville veta om någon särskild del av musiken gynnar läs- och skrivprocessen extra mycket och på vilket sätt den påverkar barnens språkliga utveckling. En annan fråga vi ville ha svar på var hur verksamma lärare ser på integreringen av musik i svenskämnet och hur de arbetar med det. Vi fördjupade oss i ämnena språkutveckling, musikens påverkan, olika inlärningsstilar och vad språk och musik har gemensamt innan vi utförde studien. Därefter utförde vi fyra kvalitativa intervjuer med verksamma lärare inom svenska och musik.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur djur respektive musik kan användas som fysisk-, psykisk- och social stimulans i vården av äldre över 65 år. Litteratur har sökts i tre stora databaser och inkluderad litteratur har analyserats och kvalitetsbedömts. Djur och musik har visat sig ha positiva effekter för de äldre i ordinart boende eller på äldreboende. De positiva effekterna visade sig genom förbättring av depression, ensamhet, sömn, fysiska och kognitiva funktioner. Förbattringarna visade sig genom musikterapi eller djurterapi där människan kan interagera med djur.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till musik samt hur de ser på sin egen musikalitet. Utifrån syftet formulerades fem frågeställningar som berör hur musiken används i förskolan, vilken relation pedagogerna har till musik, hur de ser på musikalitet och musikens betydelse för barnen samt musikens roll i yrkesutbildningen. Metoden för studien var kvalitativa intervjuer i form av samtalsintervju med en intervjuguide där totalt fyra pedagoger från två förskolor intervjuades. De var alla kvinnor med 19 till 37 verksamma år inom förskolan.Resultatet visar att tre av fyra pedagoger använder musik medvetet i det dagliga arbetet på förskolan och känner sig säkra i sin musikaliska roll. Synen på musikalitet skiljde sig åt med två olika uppfattningar.

Vi är båda musikintresserade och vårt syfte med studien är att undersöka pedagogers förhållningssätt och syfte till musikaktiviteter samt hur de utövar musik i verksamheten.En kvalitativ enkätundersökning genomfördes med pedagoger i förskolan för att få svar på våra frågor. Resultatet visade att fjorton av tjugo pedagoger ansåg att deras eget förhållningssätt påverkade hur mycket musik som används i förskolan. De menar att det är lättare att ge barnen en positiv inställning till musik om man själv tycker det är roligt. Musik utövas nästan varje dag enligt pedagogerna. Oftast sjungs det i sångsamlingar, men även vid spontana tillfällen under dagen.

Musik är ett viktigt redskap för att främja och bevara hälsa. Musiken främjar avslappning och kan förändra sinnesstämning genom att skapa känslomässiga upplevelser hos lyssnaren. Musik kan också användas som avslappning i sjukhusmiljöer exempelvis med lugnande musik som patienten kan välja att lyssna eller inte lyssna på. Det kan också skapa ett samband mellan vårdgivare och vårdtagare att dela en estetisk upplevelse som musik. Det är enligt Erikssons teori i förhållandet mellan vårdgivaren och patiente som vårdandet formas där vårdtagaren ses som en unik människa med kropp, själ och ande.

I denna rapport argumenterar jag för ett ökat engagemang för klassisk musik inom ämnet kulturhistoria, på gymnasiets estetiska program. Den klassiska musiken för med sig många goda effekter på ungdomar: den stimulerar deras kreativitet, förhöjer koncentrationsförmågan, berikar känslolivet och hjälper eleverna att slappna av. Jag presenterar i rapporten resultatet av undersökningar på ungdomar i åldern 15-19 och deras konsumtion av klassisk musik. Statistiken visar mycket låga siffror. Vidare kartlägger jag utbud av klassisk musik i Malmö kommun och slutligen redogör jag för de svar jag fått när jag intervjuat lärare i musikhistoria och deras uppfattning om ungdomars attityder gentemot klassisk musik, deras undervisningsmetoder och ambitioner i ämnet. Intervjuerna har lett fram till en rad pedagogiska metoder som kan tjäna både till att förbättra min undervisning och inspirera andra lärare. Malmö kommun erbjuder en bred repertoar av konserter med klassisk musik, opera och pedagogisk verksamhet knuten till föreställningarna.

SyfteSyftet är att belysa och lyfta fram olika metoder som hjälper människor att bli skickligare på att ta fram nya idéer.FrågeställningMåste vi vänta på att äpplet ska falla ner i huvudet på oss för att vi ska få bra idéer, eller finns det några metoder som kan hjälpa oss att ta fram idéer på löpande band? Dessa två frågor är drivkraften i vår jakt genom böcker, bloggar och bröderna Härén. Böckerna beskriver kreativitet och hur människor kan göra för att bli mer kreativ. Men hur tillämpar bloggare kreativitet i verkligheten? Vad säger Fredrik och Teo Härén angående kreativitet och idémetoder?ResultatKreativitet uppkommer genom att göra saker på nya sätt eller att vi gör nya saker vi inte prövat på förut.

Studien visar vad några lärarna och rektorerna på tre utvalda skolor har för inställning till musik i skolan och vilka möjligheter de ser med musik. De teoretiska utgångspunkterna beskriver författares olika syn på vad musikalitet är, vilken roll läraren har i musiken, vad som påverkar musik i skolan och vilken inverkan musiken har på hjärnan. Intervjuer har genomförts med en rektor, en musiklärare och en klasslärare på tre utvalda skolor. Resultatet visar att alla de intervjuade är positivt inställda till musik och ser den som en viktig del i skolan men endast en skola använder musiken som en självklar integrerad del i skolans verksamhet. De intervjuade ser tid, resurser och kunskap som viktiga faktorer som påverkar hur skolorna kan arbeta med musik som en integrerad del i verksamheten..

Vår problemprecisering lyder; Hur reagerar barn under deras vilostund på förskolan till olika sorters musik? Finns det någon musik som är mer fördelaktig? Hur används musik under vilostunden på förskolan? Utifrån dessa meningar har vi gjort vår studie för att medvetandegöra musikens användning under vilostunden på en förskola. Litteraturen behandlar barns behov av vila och hur musik påverkar människan. Där har vi funnit att musik påverkar människor utifrån deras erfarenheter och känslor, även att harmonisk musik är mer fördelaktig till vila. Vi har intervjuat två förskolepedagoger och gjort sex observationer på barns vilostund på förskolan.

Denna C-uppsats handlar om musik som ett medel i undervisningen i årskurs F-6. Litteraturen tar upp en rad positiva inlärningstendenser och beskriver att musiken skall vara ett verktyg och sättas in i ett sammanhang. Vår kvantitativa enkätundersökning som är gjord i två skånska kommuner visar att 64,7 % använder musiken som ett medel i undervisningen minst en gång i veckan. Vidare gav vårt resultat en tydlig antydan att musiken fått en mer undanskymd roll än vad Skolverkets forskningsrapport tidigare visat. Användandet av musik som ett medel sjunker drastiskt i de högre årskurserna (åk 5-6) och de som examinerats 1991 eller senare använder till låg andel musiken som ett medel.

Syftet med denna studie är att undersöka om elevernas koncentration i de teoretiska ämnena påverkas av huruvida eleverna exponeras för musik under dagen eller ej. Genom observationer av tre klasser och intervjuer med fyra klasslärare har jag försökt att ta reda på om koncentrationsförmågan förbättras med hjälp av musik. Jag har räknat antalet koncentrationsrubbningar och jämfört resultaten från de dagar då eleverna inte utövar musik med de dagar då de gör det. Litteraturöversikten handlar om hur musik på olika sätt hjälper människan att utvecklas som människa och tidigare forskning som känns relevant för denna studie.       Några slutresultat som jag har kommit fram till är att majoriteten av eleverna drabbas av färre koncentrationsrubbningar under de dagar då inslag av musik förekommer.