Sök:

Sökresultat:

1852 Uppsatser om Musik och hälsa - Sida 57 av 124

Musik-En starkare kundupplevelse

Musikens tempo kan som en del av servicescape pÄverka individen i samband med styrketrÀning pÄ gym. Den kan bidra till hur en konsument kÀnner under sin vistelse hos ett tjÀnsteföretag, vilket tar sig i uttryck genom ett nÀrmande- eller undvikande beteende hos konsumenten gentemot tjÀnsteföretaget. Syftet med detta arbete var att undersöka hur musikens tempo pÄverkar individens upplevelse i samband med styrketrÀning pÄ gym, nÄgot som pÄverkar hur motiverad individen Àr att ÄtervÀnda till gymmet.  .

Att snacka musik!: En studie inom ensemble- och improvisationsspel med fokus pÄ musikalisk kommunikation

Vi vill genom detta arbete visa pÄ de utvecklingsmöjligheter som finns inom improvisationsensembler. I en improvisationsensemble handlar det ofta om att spela solo (att ensam improvisera över ett visst antal givna ackord och takter) vilket samtliga elever vi trÀffade var mycket duktiga pÄ. Det vi dÀremot sÄg nÀr vi gjorde vÄra övningar var att eleverna ofta var i ?sin vÀrld? nÀr de improviserade, istÀllet för att vara medvetna om sin egen och de övrigas roll i ensemblen. Som blivande musiklÀrare/gitarrpedagoger har vi sett att elever ofta har en begrÀnsad sjÀlvbild (att eleven inte sjÀlv vet hur han/hon lÄter) samt vad han/hon sjÀlv kan bidra med för att fÄ en ensemble att bli mer samspelt.

Hur planerar och utformar förskollÀrare den pedagogiska inomhusmiljön för att frÀmja barnens utveckling och lÀrande?

Författare: Johan SundTitel: Det handlar om instÀllning ? En studie om mental instÀllning i övningsrummetEnglish title: It is all about attitude ? A study of the effects of mental attitude in the practice room. Sökord: musik, psykologi, improvisation, övning, konstnÀrlig forskningDen hÀr uppsatsen handlar om mental instÀllning och hur den pÄverkar situationen i övningsrummet för en improvisationsmusiker. Med hjÀlp av loggboksanteckningar och videoobservation har jag studerat mig sjÀlv under Ätta övningspass dÀr jag, inför min examenskonsert, övar olika improvisationsverktyg och moment. Min idé var att söka svaren pÄ en av de frÄgor som vi musiker ofta stÀller oss: ?Varför spelade jag sÄ bra igÄr, men inte idag??.

KartlÀggning av musikrelaterade förmÄgor hos personer med grav intellektuell funktionsnedsÀttning : musikterapeutisk metodutveckling

Musikterapeutisk metodutveckling, av Linn Johnels a?r en studie inom ramen fo?r Magisterprogrammet i musikpedagogik med profil musik- terapi vid Kungliga Musikho?gskolan i Stockholm.Syftet med uppsatsen var att ta fram och utva?rdera ett instrument fo?r att kartla?gga olika musikrelaterade fo?rma?gor hos individer med grav intellektuell funktions- nedsa?ttning. Detta a?r en eftersatt grupp i musikterapeutisk forskning, trots att det finns indikationer pa? att musik kan fungera som ett viktigt medel fo?r kommuni- kation, ka?nslouttryck och socialt samspel. Uppsatsen tar sin utga?ngspunkt fra?mst i den biologisk-dynamiska utvecklingspsykologiska inriktningen av musikterapi.

StrÄk pÄ flöjt : en beskrivning av överföring av Àldre svensk folkmusik pÄ fiol till tvÀrflöjt

Detta Àr en skriftlig presentation av mitt examensarbete frÄn Kungliga Musikhögskolans musikerprogram pÄ masternivÄ, med inriktningen jazzpiano. Tre inspelningar redovisas, för solopiano, för pianotrio och för kvintett. Dessutom har en studieresa till Indien företagits inom ramen för Internationella Programkontorets Minor Field Studies-program. Den kommer dock att redovisas separat vid ett senare tillfÀlle, men uppsatsen Àr skriven under tiden i Indien och detta skymtar dÄ och dÄ fram i texten. De tre inspelningarna bestÄr uteslutande av originalmusik, skriven till allra största delen under utbildningens gÄng.

Ett sammansatt sprÄkbegrepp : En kvalitativ studie i en skola pÄ Nya Zeeland

Syftet med detta arbete har varit att studera ett sammansatt sprÄkbegrepp och vad det har för betydelse för lÀrandet. Studien Àr gjord pÄ en skola pÄ Nya Zeeland dÀr jag har observerat undervisningen för de tidigare Äldrarna (5-8 Är). Genom klassrumsobservationer har jag undersökt pÄ vilket sÀtt pedagogerna ger utrymme för de olika estetiska sprÄkformerna i undervisningen. I intervjuer har jag tagit reda pÄ hur pedagogerna uppfattar anvÀndandet av bild, musik, dans och drama i undervisningen, samt vad de anser det ha för betydelse för barns lÀrande.Observationerna har visat att pedagogerna frÀmst anvÀnder sig av musik- och bildsprÄket i undervisningen, och elevernas egna bilder har en central roll i skrivarbetet i samtliga observerade klasser.I intervjuerna framkom att pedagogerna kÀnde till att de olika estetiska sprÄken Àr av betydelse för barns lÀrande, men endast en av de fyra intervjuade pedagogerna kÀnde till sjÀlva begreppet, ett vidgat/sammansatt sprÄkbegrepp.Pedagogerna anser att de estetiska sprÄkformerna kan stödja elevers lÀrande, och de försöker skapa en balans i undervisningen dÀr de olika sprÄken fÄr utrymme. Det finns dock ingen entydig uppfattning om att alla sprÄkformer Àr nödvÀndiga för barns meningsskapande, Àven om tre av de fyra pedagogerna menar att det Àr viktigt att det finns en variation och att eleverna fÄr utveckla de olika sprÄken.

Kan man levandegöra grammatiken i svenskundervisningen? - eller blir det konstigt med konst?

I detta examensarbete undersöks om man med relativt otraditionella metoder kan skapa sprÄkutvecklande lÀrandesituationer. Vi hade en idé om att anvÀnda bilden och musiken i svenskundervisningen och med utgÄngspunkt i dessa uttrycksmedel försöka skapa sprÄkutvecklande lÀrandesituationer. Vi lÀt eleverna skriva till bild och musik och dÀrefter analysera sin egen text. Vi undersökte sedan om eleverna ansÄg att de hade hjÀlp av övningarna för sin sprÄkutveckling..

Vad ska de estetiska Àmnena vara bra för? : En kvantitativ undersökning om elevers syn pÄ de estetiska Àmnena i grundskolan

This essay is an attempt to give indications of how pupils in the ninth grade value the arts subjects in Swedish schools. We believe that the subjects in arts education is mainly seen as ?fun? subjects rather than ?important? or ?useful?. However, this is not an attempt to find out the pupils view in a national scale, but instead an attempt to show what pupils may think and how this may affect the art subjects value..

Att undervisa i musik pÄ mellanstadiet: Tre berÀttelser utifrÄn hur lÀrare som undervisar i musik pÄ mellanstadiet talar om sin undervisning i förhÄllande till Lgr11

My interest in the problem I have chosen has grown from my practise as a music teacher in Swedish compulsory schools. It springs from my own reflection, that the content pupils meet during music lessons in year 4-6 of compulsory school, seems to vary. My ontological and epistemological standpoints belong to a life-world-phenomenological way of thinkink. This kind of thinking implies that human beings are indissolubly connected to the world, which means that the only way to access the world is trough human beings lived experience. The aim of this study is to describe and analyse how music teachers, who work in years 4-6 of compulsory school, talk about the subject music and its content in relation to the new curriculum, Lgr11.

FörhÄllningssÀtt som kan öka trygghet hos personer med demens : En litteraturöversikt

Den ökade livslÀngden gör att fler personer riskerar att drabbas av demenssjukdom. Symtomen pÄ demens Àr i huvudsak minnessvikt som inledningsvis kan vara en kognitiv störning som försvÄrar den sociala interaktionen samt möjligheten att delta i det dagliga livet. En god vÄrdrelation mellan vÄrdgivare och vÄrdtagare handlar om att omvÄrdnadshandlingen utförs med respekt och vÀrdighet. FörutsÀttningen för en relation Àr att tvÄ parter kommunicerar verbalt eller icke verbalt. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva olika förhÄllningsÀtt som kan skapa trygghet i vÄrdrelationen mellan personer med demens och vÄrdpersonal.

Ensembleintonation i teori och praktik

AbstractNiclas Blixt: Ensembleintonation i teori och praktik. En studie i hur teorierna anvÀnds praktiskt grundat pÄ en intervju med musiker anstÀllda vid Musik i Uppland. ? Uppsala: Musikvetenskap 1997. 10 p.I Àmnet praktisk intonation finns nÀstan inget skrivet.

Text och melodi: LÄtskrivande och textbearbetning utifrÄn utvalda textliga förlagor

Att skriva musik har alltid varit nÄgot som varit viktigt för mig, jag har dock ofta problem med att skriva texter till lÄtarna jag skapat. Jag funderade över hur jag via mitt examensarbete skulle kunna utvecklas inom detta omrÄde och fick idén att skriva lÄtar utifrÄn givna texter. Syftet med detta arbete var att undersöka om jag via detta tillvÀgagÄngssÀtt skulle kunna utveckla mitt konstnÀrskap som lÄtskrivare. Jag ville Àven undersöka hur jag som lÄtskrivare upplever att denna metod pÄverkar den konstnÀrliga processen. Vidare funderade jag över i vilken utstrÀckning texterna behövde bearbetas innan de kunde anvÀndas som lÄttexter och hur det musikaliska skapandet pÄverkades av texternas innehÄll.

Kan kvalitet och lÀttillgÀnglighet förenas i nutida konstmusik?

Detta arbete har fötts ur en övertygelse om att nyskapad konstmusik bör kunna vara lÀttillgÀnglig Àven för oerfarna lyssnare inklusive en yngre generation, utan att göra avkall pÄ de kvalitetskrav som förknippas med denna genre. Via Gunnar Valkares avhandling Det audiografiska fÀltet kom jag till en större medvetenhet bÄde om min egen ambition som tonsÀttare och om vilka parametrar i musiken som kan sÀgas avgöra om musiken fÄr plats inom allmÀnna, eller om man sÄ vill, vanligt folks musikaliska preferenser. Efter ytterligare fördjupningar i referenslitteratur samt efter nÄgra konstmusikaliska ut- och Äterblickar kunde jag identifiera de principer efter vilka jag ville försöka skriva ett musikstycke som skulle kunna motsvara dessa förestÀllningar. Uppsatsens teoretiska del utgörs av ett referat av Valkares text, sÀrskilt hans begrepp ?Det Gemensamt Givna? (DGG), mina egna kommentarer och reflexioner kring denna text samt ett försök att ytterligare utveckla tankarna kring vad som kÀnnetecknar sÄdan musik som kan omfattas av en bred publik.

Musik i förskolan - en jÀmförande studie mellan fyra förskolor: tvÄ musikförskolor och tvÄ förskolor utan speciell inriktning

Sammanfattning Syftet med detta arbete Àr att undersöka och jÀmföra fyra förskolor - tvÄ musikförskolor och tvÄ förskolor utan nÄgon speciell inriktning. I arbetet ligger vÄrt fokus pÄ pedagogerna och hur de arbetar med musiken. I texten redogör vi bland annat för vilken betydelse musiken har och hur den pÄverkar mÀnniskan Ànda frÄn fostret och upp till förskoleÄldern. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod och för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi tagit enkÀter, observationer och intervjuer till hjÀlp. PÄ samtliga förskolor skickade vi ut enkÀter till pedagogerna, genomförde en observation samt intervjuade en pedagog. I sammanstÀllningen av vÄrt empiriska material har vi tittat pÄ likheter och skillnader samt i vilken utstrÀckning förskolorna anvÀnder sig av musiken.

HÄll Formen! En jazzmusikers strövtÄg i formernas vÀrld

PÄ vilka sÀtt Àr musikalisk form relevant för en komponerande jazzmusiker? Denna uppsats ger en grundlÀggande översikt över form som begrepp genom musikhistorien och visar exempel pÄ hur form tar sig uttryck i straight-ahead/ mainstream jazz, genom analyser av min musik samt valda stycken av The Bad Plus, Mark Turner och Bill Frisell. Uppsatsen vill ge nya verktyg och idéer för att förstÄ form i ett jazzsammanhang..

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->