Sök:

Sökresultat:

1852 Uppsatser om Musik och hälsa - Sida 52 av 124

Anhöriga till missbrukare och deras behov av stöd : En kvalitativ studie

Syftet med studien var att undersöka om och pÄ vilket sÀtt VÀsterÄs Stads-missions musikprojekt för mÀnniskor i social utsatthet Àr meningsfullt och vad det Àr som gör att musikprojektet fungerar. Vi sökte Àven efter tecken pÄ self-efficacy. Studiens Ätta respondenter var musikprojektets bandmedlem-mar, supportrar och personal pÄ VÀstersÄs Stadsmission. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer samt observationer. Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om self-efficacy, tron pÄ den egna förmÄgan.

Röstens funktion i dansterapi

Madeleine McDonald: Röstens funktion i dansterapi. Uppsala: Musikvetenskap, 60 p., 2002 Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka röstens funktion i dansterapi. Ett underordnat syfte Àr att undersöka musikens roll i dansterapi. Jag har intervjuat tre dansterapeuter, vilka av yrkesetiska skÀl förblir anonyma.Inledningsvis ges en kort historik över dansterapi och dess förhÄllande till andra terapiformer. Intervjuerna visar att rösten fyller en viktig funktion.

Interaktivt idrottande? : En studie av energiutgiften vid anvÀndandet av dansmatta kontra ett traditionellt danspass

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet var att undersöka energiutgifterna vid anvÀndandet av en dansmatta respektive ett traditionellt danspass.VÄra frÄgestÀllningar var: Hur skiljer sig energiutgiften för ett traditionellt danspass mot ett pass med dansmatta? Samt: hur förhÄller sig energiutgiften i de olika aktiviteterna till de dagliga rekommendationer för fysisk aktivitet?Metod: Försöksgruppen som genomförde studien bestod av fyra mÀn och fyra kvinnor i Äldrarna 23-26 Är. Försökspersonerna har sedan tidigare blandad vana av fysisk aktivitet. Metoden utarbetades utifrÄn sambandet mellan hjÀrtfrekvens (HF) och arbetsbelastning (w). Försökspersonerna fick genomgÄ tre olika typer av tester.

Musik som hjÀlpmedel för att öka aptiten hos Àldre

It has long been discussed how to use music in a new way in the field of food and elderly, and in this study, the authors wanted to test this. Music is the language of emotions. It?s a powerful tool, but its effects are difficult to predict (Theorell, 2009). Malnutrition in the elderly is a serious condition that often gets overlooked (Edfors & Westergren, 2012).

Musikidolers inverkan pÄ ungdomars attityder till alkohol och droger

Alkohol och droger medför pÄ mÄnga sÀtt problem i samhÀllet. Det innebÀr stora kostnader ekonomiskt, men framförallt kommer mÀnniskor till skada bÄde direkt och indirekt av dess följder. Det finns anledning att utforska olika omrÄden för att fÄ ett brett perspektiv pÄ vilka orsaker som kan leda mÀnniskor till missbruk.Musik Àr nÄgot mycket positivt i mÄnga mÀnniskors liv, men det kan ocksÄ finnas negativa förebilder i form av artister som föresprÄkar liberala attityder till droger och alkohol. Syftet med undersökningen har varit att undersöka om det gÄr att se kopplingar mellan musikstilar och ungdomars syn pÄ droger och alkohol? Mina frÄgestÀllningar Àr: 1.

FrÄn produkt till tjÀnst : Musik och digital marknadsföring

Bakgrund: Musikindustrins tillvÀxt under det senaste decenniet har varit starkt influerat av digitaliseringen över internet. Nedladdningen av musik, övergÄngen frÄn en konkret produkt till en immateriell tjÀnst och stÀndigt förÀndrade beteendemönster hos musikanvÀndare i den digitala miljön har resulterat i en hel del problematik för leverantörer och distributörer samt föranlett stora ekonomiska förluster. Men förÀndringarna har ocksÄ gynnat och bidragit till nya affÀrsomrÄden och möjligheter för musikindustrin. Internets genombrott och den snabba teknologiska utvecklingen har skapat en hÄrdare konkurrens inom branschen, och företagen mÄste dÀrför hitta nya sÀtt att omfamna webben som en ny och kraftfull marknadskanal samt dra nytta av de möjligheter som det innebÀr för försÀljning och distribution av digital musik.ForskningsfrÄgor: Hur arbetar musikindustrin med digital marknadsföring och vilka digitala plattformar anvÀnds för att marknadsföra sig pÄ?Hur har den digitala reformen inom musikbranschen pÄverkat marknadsföringen för de olika aktörerna i branschen och hur arbetar de idag för att nÄ ut till konsumenterna?Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och analysera hur den teknologiska utvecklingen har pÄverkat den digitala marknadsföringen i dagens musikindustri.Metod: Studien Àr genomförd i kombination av en flerfaldig forskningsmetod dÀr ett kvantitativt betraktelsesÀtt har anvÀnts för att styrka kvalitativa resultat och tvÀrtom.

NÀr det flödar

Vi har gjort en observationsstudie om vÄr process mot skapandet av en förestÀllning.faktorer som kan vara av betydelse för den kreativa processen.Metoden för undersökningen var en deltagande direktobservation som dokumenterades genom en processdagbok.som musiklÀrare ha kunskap om bÄde utvecklingsfaser och faktorer som gynnar och hindrar kreativitet imusikdramatik tillsammans i tre terminer och har en god social relation med varandra, ÀndÄ fick problem underSyftet var att undersöka denkonstnÀrliga processen - med sÀrskild uppmÀrksamhet pÄ kreativitet - i samband med skapande av enförestÀllning dÀr sÄvÀl egenkomponerad musik som eget agerande ingick. Vi Àmnade ta reda pÄ vilkautvecklingsfaser vi gick igenom i processen mot att skapa en förestÀllning. Vi var Àven intresserade av vilkaDÄ vi som blivande musiklÀrare befinner oss i enutbildningsvetenskaplig kontext ville vi ocksÄ ta reda pÄ hur vi kunde översÀtta dessa erfarenheter till vÄrtkommande lÀraryrke.Av resultatet kunde vi utlÀsa att vi huvudsakligen gick igenom tvÄ utvecklingsfaser. I dessa fanns faktorer sombÄde gynnade och hindrade kreativiteten. Faktorer som kan gynna en kreativ process Àr exempelvis en tillÄtandemiljö, gynnsamma tidpunkter, kompetens i Àmnet.

LÀrares och rektorers uppfattningar om de estetiska Àmnenas betydelse i kulturskolor

Studiens syfte var att undersöka vad lÀrare och rektorer har för uppfattning om de övriga estetiska Àmnenas betydelse i de kulturskolor de arbetar i. FrÄgestÀllningarna var: Vilken uppfattning om de övriga estetiska Àmnenas betydelse i den egna verksamheten gerkulturskolans lÀrare och rektorer uttryck för? Blir alla Àmnen behandlade likvÀrdigt i kulturskolorna internt och externt om man ser till affischering, annonsering och webbsidor som de sjÀlva stÄr för? Vilken uppfattning finns om framtiden för de övriga estetiska Àmnena i kulturskolan? Studien genomfördes med enkÀter till sex kulturskolors rektorer och lÀrare. Sammanfattningsvis ser man att rektorer och lÀrare i musik pÄ kulturskolorna anser att alla Àmnen inom deras skola fÄr lika mycket tid, platsutrymme vid festivaler etc. och i externt och internt utrymme vid till exempel annonsering och affischering. LÀrare inom de övriga estetiska Àmnena delar inte denna uppfattning i samma höga grad.

Att bygga ett varumÀrke Ät bandet Projektet

Det hÀr arbetet kommer att utreda hur det kan gÄ till nÀr man bygger ett varumÀrke Ät bandet Projektet. Syftet med arbetet Àr att bygga upp och stÀrka vÄrt eget bands varumÀrke för att ge ettmer engagerat och intryck inför bÄde vÄr publik och branschfolk.Vi har med enkla medel gjort stora förÀndringar och definierat bandets personlighet..

Om sanning i dokumentÀrfilm: En fokusgruppsundersökning om ungas syn pÄ objektivitet

Det hÀr examensarbetet har gÄtt ut pÄ att ta reda pÄ hur en ung tv-publik reagerar pÄ effekter i samhÀllsprogram pÄ tv och hur skillnaden mellan ett inslag utan effekter och ett med effekter upplevs. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ hur man i tvÄ fokusgrupper diskuterar och resonerar kring objektivitet pÄ tvÄ olika genrer av tv-program. ForskningsfrÄgorna var: Hur ser tvÄ grupper av unga tv-tittare pÄ redigerade effekter i samhÀllsprogram pÄ tv? Hur upplevs skillnaden mellan ett nyhetsinslag och en dokumentÀr? Hur viktigt anser de objektivitet vara inom tv-produktioner? För att ta reda pÄ detta genomfördes en fokusgruppsundersökning dÀr Ätta personer i Äldrarna 20-28 Är i tvÄ grupper fick titta pÄ ett inslag som redigerats pÄ tvÄ olika sÀtt. Originalversionen har producerats för TV4Nyheterna i LuleÄ och Àr helt utan musik och andra effekter.

Personers upplevelse av andlighet vid sjukdom: en litteraturstudie

Andlighet Àr en dimension som ofta förbises i omvÄrdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelse av andlighet vid sjukdom. Femton vetenskapliga artiklar granskades med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att kÀnna tillit till Gud eller en högre makt, att kÀnna bönens betydelse, att behöva andligt stöd av andra, att tvivla pÄ Gud och att stÀrkas av kÀnslan i kyrkan och musiken. Resultatet visade att personer som drabbats av sjukdom fann styrka i Gud.

Musik som turistattraktion

I denna uppsats har vi undersökt hur kommuner anvÀnder musik för att locka turister, och hur betydelsefullt musikutbudet Àr för deras verksamhet. För att fÄ en ingÄende förstÄelse har vi undersökt hur fem Svenska kommuner arbetar med lokal musikkultur för att locka turister, om de kÀnt en ökande efterfrÄga eller andra förÀndrade förhÄllanden. Vi har undersökt musikturism utifrÄn sitt helhetsperspektiv för att sedan uppmÀrksamma intressanta aspekter för att se nÀrmare pÄ dem. Uppsatsen Àr av kvalitativ karaktÀr för att fÄ en nÀra relation till forskningsobjektet, och vi har intervjuat vÀl insatta kommunala turismaktörer för att fÄ en sÄ realistisk uppfattning som möjligt om hur de betraktar musikturism. Vi har i undersökningen kommit fram till att kommunerna inte fokuserar pÄ musikturister specifikt utan arbetar för ett rikare musikutbud för att locka turister i allmÀnhet, som pÄ sÄ vis automatiskt bidrar till fler musikturister.

Vad har Jungs arketyper med musik att göra?

Ansatsen pÄ denna uppsats Àr att undersöka om de gÄr att identifiera arketyper enligt de förutsÀttningar Carl Gustav Jung anger i musik och vilka krav som stÀlls för att arketyperna ska framtrÀda. Författarens ambition Àr ocksÄ att se om de presenterade resultaten kan anvÀndas som förklaringsmodell till de fenomen som bland annat upptrÀder i musikterapisituationer.En betydelsefull utgÄngspunkt för arbetet Àr att undersöka om vaggvisan kan betraktas som en symbol i jungiansk mening och dÀrigenom fungera som en lÀnk till det kollektiva omedvetna. För att vaggvisan ska fÄ sin numinösa laddning krÀvs emellertid att tre krav Àr uppfyllda:Först och frÀmst krÀvs att utövaren (förÀldern) Àr helt och hÄllet nÀrvarande i situationen.Den musik som produceras mÄste innehÄlla arketypiska element.Mottagaren mÄste kÀnna sig utvald.UtifrÄn det material som presenteras kan vaggvisan accepteras som en symbol i jungiansk mening, vilket ocksÄ banar vÀg för att lansera en arketyp som författaren kallar: ?Dansknytningens arketyp?. UtgÄngspunkten för denna arketyp Àr att betrakta musiken som tonsatt rörelse och att vaggvisan i sin djupaste mening har en starkt anknytande funktion.

Klassisk sÄng frÄn tÄ till topp: en studie av hur fyra
erfarna sÄngpedagoger förhÄller sig till begreppen uttryck
och sjÀlvkÀnsla

Syftet med denna studie Àr att inom omrÄdet klassisk sÄng undersöka hur fyra erfarna sÄngpedagoger förhÄller sig till begreppen uttryck och sjÀlvkÀnsla i sin sÄngundervisning. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur sÄngpedagogerna upplever sina elevers mÄl. Studien Àr inriktad mot sÄngundervisning i de frivilliga skolformerna, frÄn den kommunala musik- och kulturskola till gymnasiet och folkhögskola, och Àr uppbyggd utifrÄn litteratur inom följande Àmnen: personligt uttryck, sjÀlvkÀnsla, drama integrerat med sÄng och ?varför sjunger jag?. I studien intervjuas fyra sÄngpedagoger med olika bakgrund och erfarenheter, tvÄ undervisar inom kulturskolan och tvÄ inom folkhögskolan.

Livet Àr en deadline: Ett arbete om att skriva och arrangera musik för en popmusikal med en gradvis vÀxande ensemble

Arbetet handlar om hur upphovsmannen komponerade och arrangerade musik till en gradvisvÀxande ensemble till sin popmusikal. Kompositören har reflekterat över vilka uppgifter varjemusiker tilldelades i olika sÄngnummer inom den instrumentala ensemblen. Precis somskÄdespelare har olika roller inom en pjÀs har musiker olika roller inom en lÄt.Ett mÄl med musikalen var ett skapa en udda och unik ensemble dÄ musikerna Àven medverkade ihandlingen. Upphovsmannen valde tio olika instrument samt bestÀmde turordning för dem. I detförsta sÄngnumret medverkar endast piano, i det tionde och sista bestÄr ensemblen av piano, elbas,trummor, trumpet, cello, elgitarr, cembalo, trombon, klarinett och flöjt.

<- FöregÄende sida 52 NÀsta sida ->