Sök:

Sökresultat:

1852 Uppsatser om Musik och hälsa - Sida 51 av 124

Due Diligence - Tillbörlig aktsamhet? : En kvalitativ studie om organisationskulturens roll vid företagsförvÀrv

Mitt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om det finns ett samband mellan de försÀmrade musikteoretiska kunskaperna bland de sökande till musikhögskolorna och utbudet av teoriundervisning pÄ de svenska musik- och kulturskolorna. För att uppnÄ detta har jag gjort en kartlÀggning av förekomsten av musikteori som enskilt Àmne pÄ de svenska musik- och kulturskolorna, samt hur denna bedrivs. Jag har anvÀnt mig av en enkÀt som rektorer eller lÀrare i musikteori har svarat pÄ, samt undersökt antagningsproven (C-proven) i musiklÀra och satslÀra frÄn olika Är pÄ Ingesunds musikhögskola. EnkÀtsvaren visar att en tredjedel av dem som svarat, erbjuder musikteori som eget Àmne. Dessa skolor hittar vi i bÄde stora och smÄ kommuner medett varierat elevantal.

Miljöfaktorer pÄverkar mÄltidssituationen

I takt med att vi mÀnniskor Äldras sker en naturlig förÀndring av mÄltidssituationen. MÀnniskor som tidigare i livet har klarat sig sjÀlv kan senare under livets gÄng bli beroende av hjÀlp för att klara av sina mÄltider. NÄgot som tidigare varit sÄ naturligt som att Àta kan senare i livet bli problematiskt. MÄltidssituationen pÄverkas av olika miljöfaktorer. Syftet med vÄr studie var att belysa vilka miljöfaktor som pÄverkade mÄltidssituationen.

VÀrldsmusiker mot vÀrldsmusik

Den hÀr uppsatsens syfte Àr att utforska de problematiska aspekterna av begreppet vÀrldsmusik och undersöka hur de pÄverkar det konstnÀrliga utrymmet för musiker verksamma inom genrer som kategoriseras som vÀrldsmusik. Den undersöker begreppet utifrÄn ett musikerperspektiv genom att fokusera pÄ musikers egna upplevelser. Det empiriska materialet bestÄr av fem djupintervjuer med sex musiker som sjÀlva Àr kritiska till begreppet och materialet har bearbetats och analyserats med kreativt akademiskt skrivande som metod.Uppsatsens resultat bidrar med musikers subjektiva upplevelser av vÀrldsmusikbegreppets problematiska aspekter, vilket saknas i den tidigare forskningen. Den lyfter ocksÄ fram strategier för att hantera problemen och att göra motstÄnd mot dem, samt hur vÀrldsmusikbegreppet och de förtryckande strukturer som det hÀnger ihop med begrÀnsar det konstnÀrliga uttrymmet men Àven kan fungerar som en katalysator för kreativa processer. Resultaten har stor betydelse för lÀraryrket genom att de visar hur ett oreflekterat behandlande av musik som faller utanför vÀsterlÀndsk populÀr- och konstmusik bÄde riskerar att förstÀrka diskriminerande och andrafierande strukturer och att begrÀnsa elevers konstnÀrliga utrymme, samt att en breddning av musikundervisningens innehÄll krÀver en medvetenhet om förtryckande strukturer och ett ifrÄgasÀttande av den vÀsterlÀndska musikens position som norm för att kunna bidra till en verklig förÀndring..

Vad har genus att göra med musik och identitet? : En studie om musiklÀrares medvetenhet om genus och syn pÄ musikens betydelse för elevers skapande av genusidentitet.

Syftet med denna uppsats Ă€r att ur ett lĂ€rarperspektiv belysa musiklĂ€rares medvetenhet om genusproblematik i musikundervisningen i grundskolan samt lĂ€rares syn pĂ„ musikens betydelse för ungas skapande av genusidentitet.Vi antar i enlighet med ett sociokulturellt perspektiv att mĂ€nniskor konstruerar sin identitet i relation till sin omvĂ€rld. För att analysera och diskutera vĂ„rt resultat har vi utgĂ„tt frĂ„n först och frĂ€mst fyra olika genusteorier: Sandra Hardings teori om hur genus skapas pĂ„ tre nivĂ„er, Yvonne Hirdmans teori om genussystemet, Eva Ganneruds förklaring om genusordningen i samhĂ€llet som Ă„terspeglas i genusregimen i skolan och till sist de av Berit Ås myntade hĂ€rskarteknikerna.Eftersom Lpo 94 förordar att lĂ€rare ska motverka att traditionella könsmönster förs vidare ville vi veta om musiklĂ€rare i undervisningen arbetar för att uppfylla detta krav samt vilket stöd de fĂ„r frĂ„n skolledningen för att arbeta med genusfrĂ„gor. Vidare har vi diskuterat musiklĂ€rarnas roll som förebild för eleverna.Insamlande av empiri till studien skedde genom observationer och videodokumentation av sex stycken undervisningstillfĂ€llen i skolĂ„r 5 och 6 samt genom kvalitativa intervjuer med de tvĂ„ berörda musiklĂ€rarna vid en skola med musikprofil.Vi har önskat ringa in problematiken i triangeln musik-genus-skola. Att förstĂ„ hur dessa tre omrĂ„den hĂ€nger samman menar vi gör det möjligt att se hur unga mĂ€nniskors genusidentitet pĂ„verkas i musikundervisningen. Av musiklĂ€rarnas resonemang kring musikens betydelse för ungas identitetsskapande framkommer att lĂ€rarna uppfattar musiken som viktig.

Improvisation - konsten att spela vad jag vill : En studie om improvisationsstrategier

Improvisation Àr ett Àmne som mÄnga bÄde studerar och utövar men det Àr ofta svÄrt att hitta mer generella strategier för att improvisera som visar hur sjÀlva improvisationsprocessen gÄr till. Syftet med studien Àr att hitta de strategier jag anvÀnder mig av nÀr jag improviserar. Genom att analysera ett solo jag spelar och leta efter; de förutsÀttningar som pÄverkar improvisationen, strategier jag anvÀnder och förhÄllningssÀtt jag har till improvisation klargör den hÀr studien en del av vad det innebÀr att improvisera fram musik. Den metod jag anvÀnt Àr videoinspelning dÀr jag spelat in ett uppspel som jag anser Àr den naturliga miljö för mig att improvisera i. Det teoretiska perspektiv jag anvÀnt Àr fenomenologi.

NÀr duktigheten gÄr överstyr : En intervjuundersökning om duktiga flickor och deras hÀlsoproblem 

Erik Andersson: RAK HÅRD POP: Mottagandet i svensk press av The Jimi Hendrix Experiences konserter 1967. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap uppsats för 60 p., 2005Jimi Hendrix var en komplex artist med en karismatisk personlighet. Han var Ă€ven en skicklig musiker och kompositör. Dessutom var han en fĂ€rgad rockartist som frĂ€mst lockade till sig en vit publik. Det fanns med andra ord mycket för en svensk journalist att lĂ€gga vikt vid.

Estetiska lÀrprocesser : en studie om lÀrarnas attityder till estetik iundervisningen

Studiens syfte Àr att undersöka lÀrarnas attityder till estetik i undervisningen i förskola och skola. UtifrÄn vÄr grundlÀggande teori, har tio intervjuer genomförts med lÀrare i förskola och grundskola.ForskningsfrÄgorna som har behandlats för att komma fram till resultatet Àr: Hur definierar lÀrarna begreppen estetik och estetiska lÀrprocesser? Arbetar lÀrarna med estetiska lÀrprocesser och om sÄ Àr fallet, pÄ vilket sÀtt? Vad gör de? Hur gör de och varför?Resultatet visar att alla lÀrare har positiva instÀllningar till estetik och att de anvÀnder estetiska lÀrprocesser pÄ olika sÀtt i sina verksamheter. Enligt respondenternas utsagor förknippas estetik med bild, musik, drama, skapande, sinnliga upplevelser och rörelse, vilka anvÀnds för att skapa mening om kunskap och förstÄelse. Enligt Lindströms (2008) modell anvÀnder bÄde förskollÀrarna och grundskollÀrarna sig mest av lÀrande MED estetik, vilket handlar om att barnen, med hjÀlp av estetiken, lÀr sig andra Àmnen.

Att arbeta med fonologisk medvetenhet : En kartlÀggning av en skolas sÀtt att arbeta med fonologisk medvetenhet i förskoleklass och Ärskurs ett

Denna studie syftar till att ge en bild av hur arbetet med den fonologiska medvetenheten kan se ut pÄ en svensk skola idag. Idén till detta vÀcktes av teorier som talade för att musik och rytmik kan pÄverka den fonologiska medvetenheten pÄ ett positivt sÀtt, varför eventuell integrering av musik i arbetet sÀrskilt beaktades. Det lÄg ocksÄ ett fokus vid vilken nivÄ av fonologisk medvetenhet som eleverna med svenska som andrasprÄk befann sig pÄ i förhÄllande till elever med svenska som modersmÄl. Studien utfördes pÄ en skola, och bestod av insamling av resultat frÄn ett standardiserat test av fonologisk medvetenhet, ett sÄ kallat fonolektest, samt observationer av arbetet i förskoleklass och Ärskurs ett och kompletterande intervjuer med klassernas klassförestÄndare. Resultaten visar att eleverna pÄ skolan presterade genomsnittligt, eller till och med bÀttre Àn sÄ, oavsett modersmÄl.

Upplevelser av musik ur ett patientperspektiv : En litteraturöversikt

Personer stÀller upp i kliniska prövningar av olika anledningar och förvÀntningar. SvÄrigheter att rekrytera och hÄlla kvar deltagare till studieslut Àr ett problem inom forskningen. Syftet var att undersöka motiv för deltagande i kliniska studier. Studien gjordes som en litteraturstudie med systematisk granskning av vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att individer vÀljer att delta i kliniska forskningsstudier frÀmst av hÀlsorelaterade skÀl.

SprÄkutveckling genom musik

Den ha?r C-uppsatsen handlar om na?gra erfarna pedagogers syn pa? fo?rskolebarnets spra?kutveckling genom musik. Syftet med underso?kningen a?r att se om sa?ng och musik kan fra?mja barnets spra?kutveckling. De huvudsakliga fra?gesta?llningarna a?r: Kan/Hur kan musik sto?dja spra?kutvecklingen? Hur kan detta fungera i praktiken? Har ro?relsen till musiken na?gon betydelse? I litteraturgenomga?ngen tas Vygotsky, Gardner, Steiner och Arnqvist upp, och deras olika syn pa? barnets spra?kutveckling.

"Det Àr mesigt att lÀsa om musik": En studie av musikintresserade mÀnniskors informationsvanor

The aim of this thesis is to investigate what information needs arise from the interest in music, which sources are preferred, how this information is sought and what part does the public library play in providing music materials. Brenda Dervin`s Sense-Making theory is what serves as a theoretic framework for this study. A qualitative approach was undertaken in the investigation and nine interviews were conducted with people interested in music. Findings indicate that different ways of acquiring information are used depending on the situation in which the information is needed and also what kinds of music people prefer. The main findings of this study suggest that people interested in music are keen to constantly discover new music to perform or listen to.

Reharmonisering : hur man byter ut ackord

Att reharmonisera inneba?r att man byter ut harmonierna till en melodi eller komposition. I mitt arbete har jag kartlagt de moment man kan anva?nda i reharmoniseringsprocessen. Till varje moment har jag producerat en webbsida med fo?rklarande text, notexempel och klingande musik som jag sedan satt samman till en webbplats..

"Man behöver det dÀr kreativa" : En kvalitativ studie om musikÀmnets egenvÀrde

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad musiklÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är har för förhÄllningssÀtt till musikÀmnets egenvÀrde. Detta utreds genom tvÄ frÄgestÀllningar som fokuserar pÄ syftet till att musik anvÀnds i skolan samt hur musikÀmnets egenvÀrde skulle kunna öka. Forskningsmetoden som anvÀnds för att undersöka detta Àr hermeneutisk metod och undersökningsinstrumentet Àr kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra musiklÀrare. Resultatet visar att musikundervisning bedrivs i skolan i syfte att följa styrdokumenten, att generera spelglÀdje och kreativitet, att ge eleverna avbrott frÄn teoretisk undervisning samt att skapa lustfyllt lÀrande. Musikundervisning bedrivs Àven i syfte att vara kultur- och traditionsbÀrande och har en stor betydelse för elevers identitetsskapande.

Gourmetmat för alla!

VÄrt mÄl med projektet var att göra en webbapplikation Ät Gourmet Grön och deras nya produktserie. Applikationen innehÄller information om produkterna och hur de anvÀnds samt vilka fördelear dessa ger..

Att förÀndra mÀns vÄldsattityder genom behandling : Upplevelser och erfarenheter av gruppbehandling

Syftet med studien var att undersöka om och pÄ vilket sÀtt VÀsterÄs Stads-missions musikprojekt för mÀnniskor i social utsatthet Àr meningsfullt och vad det Àr som gör att musikprojektet fungerar. Vi sökte Àven efter tecken pÄ self-efficacy. Studiens Ätta respondenter var musikprojektets bandmedlem-mar, supportrar och personal pÄ VÀstersÄs Stadsmission. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer samt observationer. Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om self-efficacy, tron pÄ den egna förmÄgan.

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->