Sök:

Sökresultat:

1852 Uppsatser om Musik och hälsa - Sida 49 av 124

Gehör : En studie om gymnasieelevers syn på begreppet gehör och vilka strategier som används vid gehörsbaserade problem

Syftet med den här uppsatsen är att uppmärksamma hur elever på gymnasiet tänker kringbegreppet gehör och vilka strategier de använder för att lösa gehörsbaserade problem. För attfå svar på mitt syfte har jag utfört kvalitativa intervjuer med fyra elever som går det estetiskaprogrammet med inriktning musik. En fenomenografisk ansats har använts för att få reda påhur elever upplever begreppet gehör och vilka strategier de använder. Inledningsvis har endeduktiv analys gjorts för att anknyta till olika befintliga begrepp inom ämnet. Sedan har eninduktiv analys gjorts för att påvisa utsagor som inte kunde kopplas till dessa begrepp.Resultatet visar att eleverna använder liknande beskrivningar av begreppet gehör där auditivinlärning av musik är den mest återkommande.

Hur lanserar man en debut-EP digitalt inom en tidsram på 10 veckor?

Detta examensarbete innebär ett genomförande av ett körprojekt. Från låtskrivning och körarrangering till repetitioner och konsert med en kör. En stor del i arbetet är också intervjupersonerna som svarar på frågor kring hur det är att genomföra ett körprojekt, exempelvis utifrån körledarperspektivet..

Det nya folkets musik : En studie av några unga folkmusiker

Anders Wennerstrand: Det nya folkets musik. En studie av några unga folkmusiker. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C-uppsats. (60 p).Folkmusikens nya villkor och roll i dagens svenska musikliv är inte desamma som för några decennier sedan, utan många genomgripande förändringar har skett.

"... med sång och rytm och lite sånt här" : förberedande musikundervisning i musik- och kulturskola

Va?r underso?kning handlar om hur man inom svenska musik- och kulturskolor arbetar med fo?rberedande musikundervisning och hur fo?rberedande undervisning har sett ut genom tiderna. Vi har underso?kt vilka ma?l skolorna har fo?r verksamheten, samt vad de anser vara fo?rberedande. Metoden har varit kvalitativa och strukturerade intervjuer.

Avgiftsbelagd musikkonsumtion : En studie om IPRED och framtida finansiering av skivbolag

 AbstractDatum 2009-06-05 Författare Jan Boman                          1986-05-26 ? 8518                    Aleksei Trosjtjij                     1987-05-31 ? 9633 Nivå Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Handledare Håkan Boter Titel Avgiftsbelagd musikkonsumtion ? En studie om IPRED och framtida  finansiering av skivbolag.Problem Kan skivbolagens verksamhet finansieras genom tillägg av en fast extra avgift för slutanvändarnas bredbandsuppkoppling i utbyte mot obegränsad nedladdning av musik? Skulle ett system av den här typen kunna vara en hållbar lösning på dagens problem med olaglig nedladdning av musik? Syfte Denna uppsats huvudsakliga syfte är att genom en explorativ studie undersöka underlaget för alternativ finansiering av skivbolags verksamhet efter införandet av IPRED-lagen. Vidare ämnar vi undersöka hur om ett alternativt system för konsumtion av musik är genomförbart. Metod Vi har valt att använda en kvantitativ metod i denna undersökning. Den huvudsakliga delen av undersökningen gjordes genom en enkätundersökning som besvarades av studenter på campusområdet samt ett frågeformulär som besvarades av ett antal skivbolag.

Miljöfaktorer påverkar måltidssituationen

I takt med att vi människor åldras sker en naturlig förändring av måltidssituationen. Människor som tidigare i livet har klarat sig själv kan senare under livets gång bli beroende av hjälp för att klara av sina måltider. Något som tidigare varit så naturligt som att äta kan senare i livet bli problematiskt. Måltidssituationen påverkas av olika miljöfaktorer. Syftet med vår studie var att belysa vilka miljöfaktor som påverkade måltidssituationen.

Musikundervisning i Namibia : En studie av ramfaktorer och styrdokument i teori och praktik

Syftet med denna studie är att undersöka hur musiklärare i Namibia förhåller sig till läroplaner och ämnets förutsättningar och hur det påverkar deras uppfattning om musikutbildning. Studien är en undersökning om vilka tyngdpunkterna i de namibiska styrdokumenten i ämnet musik är. Vi har undersökt hur kursplanen tolkas i teorin och i praktiken av lärare. Dessutom har vi undersökt vilka ramfaktorer som är rådande för en musiklärare i Namibia och hur dessa faktorer påverkar undervisningen. Denna studie bygger på sociokulturell teori och ramfaktorsteori.

Estetik och språkutveckling : Estetikens möjligheter i förskolan

I förskolans läroplan, Lpfö 98, framgår det att pedagogerna ska ha som mål att alla barn utvecklar sitt intresse för och förmåga att samtala om bilder som de ser samt att använda sig av och tolka dessa. Pedagogerna ska också sträva efter att barnen utvecklar sin förmåga att uttrycka tankar, upplevelser och känslor på flera olika sätt till exempel genom dans, drama, bild eller sång.Syftet med studien är att undersöka möjligheten att arbeta med de estetiska uttrycksformerna i förskolan, samt ifall detta arbete stimulerade barnens språkutveckling.I studien intervjuades pedagoger som är verksamma inom förskolan. De arbetade på fyra olika avdelningar på två förskolor i Blekinge.På samtliga avdelningar förekom arbete med alla olika estetiska uttrycksformer, det vill säga dans, drama, bild och musik. Pedagogerna menade att barnen tycker att detta arbete är roligt och på så vis blir det extra givande för barnens språkutveckling. Vidare påpekade de också att det är viktigt att man att använder ett korrekt språk i arbetet med barn.

Mätning av besökares ljudtrycksdos under musikfestival

Folkets Hus och Parker gav under våren 2008 en förfrågan om att under sommaren uppmäta den ljudtrycksdos en normal festivaldeltagare tillskansar sig under ett festivalbesök. De mätningar som genomfördes skedde på tre olika festivaler, Hultsfredsfestivalen, Peace & Love och Storsjöyran. Mätningarna skulle ske över hela festivalbesöket och inte endast innefatta mätningar av konserter, för att kunna ge en rättvisare bild av den ljudtrycksdos som en person kan tänkas utsättas för under en festival. De två av Socialstyrelsen uppsatta gränsvärdena som ska följas är att evenemanget ska hålla sig under ett medelvärde på max 100 dB(A)LEQ och dess toppvärde får vara högst 115 dB(A). I överlag kunde vi se att ljudnivåerna hölls relativt bra inom riktvärdena på de tre festivalerna.

Musik i grundskolan och förskoleklass som ett pedagogiskt verktyg

Denna studie undersöker Amigos tres (2010), en lärobok i spanska som främmande språk för den svenska grundskolan. Syftet är att få kunskap om hur genus skildras och i vilken utsträckning könsroller skiljer sig från normer och stereotyper, funktioner och lägen mellan könen. Fokus har även varit på vilka sammanhang manliga och kvinnliga karaktärer finns, i vilken utsträckning och på vilket sätt beskrivningarna skiljer sig från den stereotypa bilden av manligt och kvinnligt. En kvalitativ textanalys har gjorts. Den teoretiska utgångspunkten har varit från Yvonne Hirdmans (2012) teori om manligt och kvinnligt, och Maria Nikolajevas (1998) forskning om egenskaperna som ofta tillskrivs flickor och pojkar.

Musikproduktion : att la?ra sig grundla?ggande fa?rdigheter inom inspelningsteknik

Det ha?r projektet har handlat om att jag ska bli mer sja?lvsta?ndig som musiker i fra?gor ga?llande inspelning och arrangering av min egenkomponerade musik. Men det har kanske fra?mst kommit att handla om min egen inla?rningsprocess och de sva?righeter jag sto?tt pa? under arbetets ga?ng. Arbetet har resulterat i en inspelning av la?ten Ko?tt och socker som jag komponerat och spelat in tillsammans med Kalle Edin..

Dirigentens repetitionsteknik, kommunikation och ledarskap: En jämförelse mellan instrumental solistensemble och symfoniorkester under repetition av nutida konstmusik

Syftet med detta arbete var att undersöka dirigentens repetitionsteknik, kommunikation och ledarskap med musikerna under repetition av nutida konstmusik med instrumental solistensemble respektive symfoniorkester med professionella musiker. Metoderna som användes var dels mitt konstnärliga arbete som dirigent genom repetitioner och konserter av nutida musik med solistensemblen Norrbotten NEO och Gävle Symfoniorkester, dels sju intervjuer med professionella dirigenter och musiker. Det konstnärliga arbetet dokumenterades med videoupptagning medan intervjuerna dokumenterades med ljudupptagning. Analyserna av respektive material skedde i efterhand och var huvudsakligen kvalitativa, även om kvantitativa inslag förekom.Resultatet visar att dirigenten bör ha tydlig slagteknik och gestik och tydligt reda ut komplicerade rytmer och instruera musikerna. I första hand ska dirigenten arbeta med de musikaliska parametrarna rytm/samtidighet, dynamik/balans och artikulation men det är viktigt att dirigenten också kan gestalta musiken och lyfta den till en högre nivå.Slutsatserna är: 1) ju mer okänd och komplex musik desto viktigare att förmedla en musikalisk helhet till den enskilde musikern och låta den förstå sin stämmas funktion i helheten; 2) ju färre musiker i ensemblen desto viktigare att dirigera med små slag och gester, gärna sittande, och att lyhört genom diskussioner med musikerna, ta del av deras kunskap och förslag till musikalisk gestaltning; 3) ju fler musiker i ensemblen utan specialkunskap i och intresse för nutida musik desto viktigare att inspirera och motivera den enskilde musikern.Skillnaderna mellan solistensemble och orkester kan ofta vara stora; det kan gälla såväl kunskap om och intresse för nutida musik som förväntningar på dirigentens kommunikation och ledarskap.

Musik och dans som komplementär omvårdnadsåtgärd hos patienter med demens : en systematisk litteraturstudie

Syftet med denna studie var att kartlägga screeningsinstrument som mäter nutritionsstatus hos kritiskt sjuka samt se hur de används i vården. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och Medline. Tretton artiklar identifierades, efter kvalitetsgranskning, till studien. I resultatet framkom flera nutritionsscreeningsinstrument och tre utav dessa; SGA, MUST och NRS 2002, var mer anpassade för screening av kritiskt sjuka.

Färdighet och lekfullt skapande : hur ett band gör hiphop

Den ungdomliga hiphopkulturen finns idag överallt och används för att sälja allt från produkter till politiska budskap. Hiphopkulturen har sin utgångspunkt i USA och afroamerikanernas verklighet, men den finns som ett konstnärligt och politiskt uttryck i hela världen, inklusive Sverige.Trots att hiphopkulturen är en väldigt praktiskt orienterad rörelse bestående av olika uttryck (musiken, dansen, målandet osv.) finns det lite forskning som behandlar det praktiska. Därför tittar denna studie, som har en fenomenologisk utgångspunkt, närmare på hur ett band gör hiphopmusik. Hur går de tillväga för att skapa musik? Hur ser relationen till de materiella tingen ut? Vilka verktyg används i skapandet? Då färdighet och skicklighet spelar en nyckelroll i denna process försöker studien att beskriva vad som krävs för att utveckla en färdighet och bli skicklig.I det sista kapitlet förs en diskussion kring kunskapens roll inom hiphopkulturen, autenticitet samt vikten av att inte definiera sin musik.

Utveckling och förändring inom digital musikdistribution

Jag har presenterat komponenterna individ, teknik och marknad som utgör musikindustrins grundläggande drivkraft för förändring. I företagsintervjun har jag använt den kvalitativa metoden och diskuterat de individuella processerna, olika tekniker och varierande, ögonblickliga elektroniska marknadsplatser som kan förändra ett köpbeteende. Med historiska perspektiv belyses den nuvarande musikindustrins inkompetens och vidhållande till traditionella verksamhetsmetoder, samt musikbranschens interna oförmåga att modernisera och möta den nya efterfrågan från en musikintresserad allmänhet. Digitaliseringen har medfört en förändrad och utvecklad varudistribution av en elektronisk infrastruktur och nyuppfunna funktioner som verktyg för vardaglig musikavlyssning. Systemutvecklingen på 00-talet har frambringat nya modeller och en tidsenlig användarvänlighet för varje producent och konsument av musik.

<- Föregående sida 49 Nästa sida ->