Syftet med arbetet var att undersöka hur en förskoleavdelning arbetar med musik. Genomen kvalitativ observation undersökte vi hur pedagogerna och barnen använde sig utav musik iden dagliga verksamheten. Vi har tagit utgångspunkt i ett etnografiskt perspektiv ochsociokulturell teoribildning. Data samlades in genom deltagande observationer under femtillfällen på en förskoleavdelning, tre timmar per tillfälle. Resultatet visade att förskolananvände sig utav musik dagligen på flera olika sätt och med varierande syften.

Bakgrund: En åldrande befolkning innebär ett ökat behov av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Deltagande i kulturella aktiviteter skapar sannolikt en bättre hälsa och bidrar till minskade hälsoklyftor i befolkningen. Syfte: Litteraturstudien syftar till att undersöka musikens och dansens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande effekter hos äldre över 60 år. Metod: Metoden var en allmän litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar valdes ut, analyserades och sammanställdes utifrån musikens och dansens effekter på äldres hälsa. Resultat: Musik och dans kan fungera som värdefulla interventioner för att öka äldres upplevda välbefinnande och livskvalitet.

Inom demensvård är en trygg miljö av betydelse för människor med demens. Det används både medicinsk och terapeutisk behandling för att öka välbefinnande hos personer med demens. För att tillämpa musik och musikterapi i vården är det viktigt att ha kunskap om dess betydelse för personer med demens. När en person insjuknar i demens förändras dennes liv och det medför ett växande behov av omvårdnad. Personer med demens förmåga att kommunicera försämras och samspelet med omgivningen minskar.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur musik som omvårdnadsåtgärd påverkar välbefinnandet och symtombilden hos personer som lever med demenssjukdom. I Sverige finns det ca 140 000 människor med demenssjukdom och 65 000 av dessa bodde i särskilda boendeformer. De vanligaste demenssjukdomarna är Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, vaskulär demens samt sekundär demens som kan orsakas av infektioner. Att leva med sjukdomen demens innebär i de flesta fall att ens funktionella kapacitet försämras successivt. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie inom ämnet omvårdnad ochbaserades på 12 vetenskapliga artiklar, med både kvantitativ och kvalitativ ansats, som har publicerats under de senaste 14 åren.

Bakgrund: En åldrande befolkning innebär ett ökat behov av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Deltagande i kulturella aktiviteter skapar sannolikt en bättre hälsa och bidrar till minskade hälsoklyftor i befolkningen. Syfte: Litteraturstudien syftar till att undersöka musikens och dansens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande effekter hos äldre över 60 år. Metod: Metoden var en allmän litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar valdes ut, analyserades och sammanställdes utifrån musikens och dansens effekter på äldres hälsa. Resultat: Musik och dans kan fungera som värdefulla interventioner för att öka äldres upplevda välbefinnande och livskvalitet.

Bakgrund: En åldrande befolkning innebär ett ökat behov av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Deltagande i kulturella aktiviteter skapar sannolikt en bättre hälsa och bidrar till minskade hälsoklyftor i befolkningen. Syfte: Litteraturstudien syftar till att undersöka musikens och dansens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande effekter hos äldre över 60 år. Metod: Metoden var en allmän litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar valdes ut, analyserades och sammanställdes utifrån musikens och dansens effekter på äldres hälsa. Resultat: Musik och dans kan fungera som värdefulla interventioner för att öka äldres upplevda välbefinnande och livskvalitet.

Denna studie underso?ker, via ett experiment, om musik sto?djer inla?rning av Teck- en som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Ma?nniskor kom- municerar pa? olika sa?tt och musik kan vara motivation fo?r la?rande. I Fo?renta Nat- ionernas Konvention om ra?ttigheter fo?r ma?nniskor med funktionsnedsa?ttning sta?r det om ra?tten till kommunikation.

Bakgrund: Nio av tio personer med demenssjukdom uppvisar någon gång beteendemässiga eller psykiatriska symtom. Medicinsk behandling av symtomen kan ge allvarliga biverkningar varvid icke farmakologisk behandling bör användas som första alternativ. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur personer med demenssjukdom påverkas av musik under omvårdnadsarbetet. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta studier av vetenskaplig karaktär. Resultat: Musik under omvårdnadsarbetet påverkade de demenssjuka genom att deras förmåga till förståelse ökade, vilket förbättrade kommunikationen mellan vårdare och demenssjuka. Deras uppmärksamhet och fysiska kapacitet förbättrades, vilket bidrog till att de klarade av att utföra fler aktiviteter själva. Agiterade beteenden reducerades och fler positiva beteenden kunde ses.

Demens är en allmän benämning på olika sjukdomstillstånd i hjärnan. I Sverigeär ca 5 % av alla över 65 år svårt demenssjuka. Den psykosociala miljöns viktigaste syfte är att ge den demensdrabbade trygghet, harmoni och värme. Den mänskliga kontakten och den individanpassade vården är viktig för den demenssjuke. Syftet med studien var att undersöka hur musik och dans i den dagliga miljön positivt kan påverka den demenssjuke.

Syftet med vår undersökning var att fördjupa oss i hur pedagoger arbetar och tänker kring musik, utifrån aktuell forskning och läroplan, för att främja yngre barns språkutveckling. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer av fem kvinnliga förskollärare på olika orter i södra Sverige. Förskollärarna som intervjuats arbetar med barn i åldrarna 1-5. Resultatet i undersökningen visade på att musiken används på varierande sätt på förskolorna, enligt pedagogerna. Det framkom att musik förekom i bland annat planerade sångsamlingar, men även spontant i vardagen av både barn och vuxna.

Detta är en studie som genom nio kvalitativa intervjuer undersökt om och hur Spotifys tjänster erbjuder människor nya sätt att lyssna, använda och få tag i musik legalt. Målgruppen har varit fokuserad till 22-26 år där informanterna fått berätta om deras lyssnarvanor och åtkomst av musik sett över en tioårsperiod. De har även svarat på vad de tycker om möjligheterna Spotify erbjuder och vad de tror om den framtida musikmarknaden. I studien presenteras även musikbranschen och vad som hänt med den under de senaste tio åren, samt hur illegal fildelning och nedladdning påverkat en bransch som varit stadig under många år.Resultatet av mitt material visar på att Spotify har gjort att folk laddar ner mindre musik. Den digitala musikförsäljningen har ökat och gått om den fysiska, där streamingalternativ som Spotify är det som drar in mest pengar till bolagen idag.

Att filmmusiken är en viktig del i en film nog de flesta beredda att hålla med om. Men vad har musiken egentligen för betydelse för hur vi som åskådare upplever film? Med hjälp av två visuellt identiska filmer vars enda skillnad är filmmusiken undersöker jag hur olika typ av musik kan ge en annorlunda upplevelse av samma film. Ett antal personer får ta del av filmerna och svara på frågor i enkätundersökning, vars resultat sammanställs och analyseras. Med hjälp av det slutgiltiga resultatet kan jag avgöra om frågeställningen är besvarad och vad det får för betydelse för forskningen inom ämnet, och inte minst hur man kan bygga vidare på undersökningen för att få en djupare förståelse för filmmusik och hur den påverkar åskådarens upplevelse av film..

Detta examensarbete har som syfte att undersöka spelfilmens och musikens roll i svenskundervisningen i gymnasieskolan och fokuserar på vilken hänsyn lärare tar till elevers förkunskaper och intressen för spelfilm och musik. Den största delen av den litteratur som arbetet grundar sig på hävdar att audiovisuella medier är uttrycksmedel som borde få större plats i skolan än vad de får idag. Arbetet utgår från kvalitativa intervjuer med fyra lärare, som valts ut genom svar på enkäter gällande spelfilm och musik i svenskundervisningen. Samtliga intervjuade lärare använder sig av spelfilm och musik i svenskundervisningen, med koncentration kring litteraturstudier och för att belysa epoker. Slutsatsen vi drar av vårt arbete är att spelfilmen och musiken har en tydlig men sekundär roll i svenskundervisningen och att dessa medier i skolan har en betydligt svagare ställning än vad de har i samhället utanför skolan..

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur musik som omvårdnadsåtgärd påverkar välbefinnandet och symtombilden hos personer som lever med demenssjukdom. I Sverige finns det ca 140 000 människor med demenssjukdom och 65 000 av dessa bodde i särskilda boendeformer. De vanligaste demenssjukdomarna är Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, vaskulär demens samt sekundär demens som kan orsakas av infektioner. Att leva med sjukdomen demens innebär i de flesta fall att ens funktionella kapacitet försämras successivt. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie inom ämnet omvårdnad ochbaserades på 12 vetenskapliga artiklar, med både kvantitativ och kvalitativ ansats, som har publicerats under de senaste 14 åren.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka musikens betydelse för förskolebarnens allmänna utveckling. Med intervjuer och observationer på fyra förskolor i Skåne län har jag undersökt vilken betydelse pedagogerna anser att musiken har för förskolebarnens allmänna utveckling, hur de använder musiken i sitt arbete, samt i vilket syfte. Sammanfattningsvis tyder mina resultat på att musik har stor betydelse för barnens utveckling såväl språkligt som motoriskt. Under intervjuerna framkom att pedagogerna avsiktligt använder musiken både som metod och som verktyg för att stimulera utvecklingen av framförallt språk och motorik. En annan viktig anledning till att använda musik i förskolan, är att den skapar glädje och gemenskap i barngruppen.