Syftet med studien är att ge en insyn i pedagogers olika förhållningssätt och tankar om musik i förskolan. Studien utgår från frågeställningarna: Hur arbetar pedagogerna med musik i förskolan?, Vad har pedagogerna för syfte med sina musikaktiviteter?, Vad ser pedagogerna för hinder eller möjligheter med musiken i förskolan?, Ser pedagogerna musiken som ett redskap i språkutvecklingen?, Har barnen inflytande över musiken?, Vilken skillnad finns mellan en förskola med musikprofil och en förskola utan? Genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger från förskolor med och utan musikprofil kan studien visa att informanterna är överens om att musik är en viktig del i förskolan. Studien visar att den klassiska sångsamlingen är ett vanligt inslag i förskolan. Mycket av barnens egna intressen tas tillvara och barnen har ofta önskemål om vilken musik de vill lyssna på och dansa till.

Introduktion: Många studier i ämnet musiklyssning under anestesi beskriver hur fysiologiska parametrar påverkas hos patienter som får lyssna på musik under en operation. Kvalitativa studier saknas som beskriver hur patienten upplever att få lyssna på musik under anestesi. En omvårdnadsteoretiker, vars teori studeras, utgör bakgrunden till de vårdvetenskapliga utgångspunkterna. Begrepp som lidande och trygghet lyfts fram och sätts i relation till ämnet.Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att lyssna på musik under en handoperation i regionalanestesi.Metod: Pilotstudie med två deltagare, en man och en kvinna, konsekutivt utvalda. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys vilket består av identifiering, kodning samt skapande av kategorier i en text för att få fram en bakomliggande innebörd i en texts innehåll.Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra olika kategorier om hur patienterna upplevde att få lyssna på musik under anestesi.

Vad är för- och nackdelarna med att sceniskt gestalta musik? Intervju med Karin Rehnqvist, Kent Olofsson, Mattias Petersson och Martin Fröst. Reflektioner egna arbeten: Föreställningen Någon borde ta tag i det här... på Folkoperan 26 april 2014. Rörelse, röst och spel för stråktrio ensemble recherche..

Syftet med denna studie är att utifrån ett upplevelseperspektiv undersöka hur musik och ljudlandskap kan användas som medel för lärande möten. Forskning visar att vi i västvärlden lever i den så kallade upplevelseekonomin idag, vilket innebär att vi strävar efter upplevelser och självförverkligande. Mötesindustrin är en relativt ny industri där upplevelser fått en allt viktigare roll. Nya former för möten börjar därför utvecklas och alltfler inser att möten kan vara ett effektivt verktyg för att kommunicera, engagera och påverka lärande och affärsresultat. Lärande möten och edutainment, en kombination av lärande och underhållning, börjar bli en trend.

Musik påverkar människor på både medvetna och omedvetna plan. Detta gör musik till ett potentiellt mycket kraftfullt verktyg för marknadskommunikation. Vi har på uppdrag av intresseorganisationen Stim undersökt musikanvändandet i rikstäckande kläd- och skobutikskedjor. Vårt syfte var att utifrån befintlig teoribildning beskriva de psykologiska effekterna av bakgrundsmusik i butiksmiljö, samt att kvantitativt undersöka hur företag använder musik för att nå rätt målgrupp och för att stimulera köpsituationen. De teorier och studier som finns inom detta område har främst genererats inom ramen för amerikansk psykologisk beteendeforskning.

Uppsatsen fokuserar på skapandeprocessen kring prototypen av det interaktiva och generativa elektroakustiska verket City Sound Generator. De konstnärliga beslut som togs under arbetsprocessen kommer att diskuteras i relation till rådande tekniska och konceptuella restriktioner, tidigare forskning samt andra kompositörers verk. Vidare kommer dessa beslutsreflektioner ligga till grund för en diskussion kring huruvida prototypens klingande resultat bör benämnas som musik eller inte..

Erfarenhet från min musikundervisning främst inom grundskolan har motiverat en undersökning av eventuellt samband mellan elevernas erhållna betyg i ämnet musik och gruppstorlek. Undersökningen begränsades till att omfatta elevernas betyg i ämnet musik åk 9, gruppstorlek samt om flickors och pojkars resultat skilde sig.Av undersökningens resultat gick det inte att bekräfta något samband. Skillnaden mellan undersökningens resultat och skolverkets medelbetyg skilde sig på det viset att skolverkets betyg var något högre i snitt. Fler aspekter hade behövts undersökas för att påvisa ett eventuellt samband mellan de deltagande elevernas kunskaper och deras erhållna betyg..

Syftet med kandidatarbetet är att skapa musik till en folkgrupp som saknar en etablerad musikkultur. För att göra detta valdes folkgrupper ut ur den fiktiva spelvärlden Drakar och Demoner: Trudvang. Fornnordisk kultur var en inspiration till Trudvang och detta studerades för att påvisa likheter till folkgrupperna i Trudvang. Parallellerna mellan de olika kulturerna blev uppsatsens förundersökning. Uppsatsens förundersökning resulterade i att det finns en efterfråga på musik i spelet varpå två folkgrupper från Trudvang valdes ut för gestaltning med musik, alferna och virannerna. Baserat på instrument som samerna och anglosaxarna kunde tänkas använda producerade vi musik till den andra delen av forskningen. Musiken undersöktes genom att dela ut en enkät till erfarna spelare på spelets forum för att bestämma huruvida gestaltningen av alferna och virannerna var lyckad. Resultaten visade att det lämpar sig att gestalta dessa folkgrupper med den producerade musiken och som ett resultat ge dem en musikkultur..

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns en skillnad på studentens prestation i ett läsförståelsetest (TISUS), beroende på vilket tonläge (dur eller moll) på klassisk musik de fick lyssna på. Undersökningen genomfördes som ett laboratorieexperiment i en studierum på Karlstads Universitet, utifrån en oberoende mellan-grupps-design. Urvalet var ett tillfällighetsurval av studenter (N= 26), i åldrarna 19 ? 33, inom Karlstads Universitet. Oberoende variabeln var klassiskt musik komponerad av Wolfgang Amadeus Mozart, vilket var uppdelat i de två olika betingelserna dur och moll.

Streamingtjänster har förändrat hur människor lyssnar på musik och upptäcker ny musik. Det har också underlättat för mindre artister att nå lyssnare och potentiella fans utan ett skivbolag som distribuerar och marknadsför. Samtidigt har sociala medier förändrat hur artister når ut och upprätthåller relationen med sina fans. Försäljningen av fysiska album når rekordlåga nivåer och streaming av musik gör så att lyssnaren fokuserar på den enskilda låten snarare än artisten bakom den eller ett album artisten skapat. Professionella inom musikbranschen uttrycker därför en oro för att lyssnaren inte längre bryr sig lika mycket om artisten.Dessa genomgående förändringar i musikbranschen väcker frågan hur lyssnaren förhåller sig till artisten och vilken relevans artisten har när lyssnaren upptäcker ny musik och lyssnar på musiken i sina spellistor.

Syftet med studien var att med fokus på en allmän kurs med musikinriktning belysa folkhögskoledeltagares förståelse för musik som aktivitet och fenomen. Utifrån en kvalitativ ansats inom ramen för en hermeneutisk forskningstradition intervjuades sex respondenter för att undersöka om deras tidigare erfarenheter av samt deras nuvarande syn på musik kunde leda till förståelse inom sammanhang som låg utanför musiken. Resultatet visade att musik är ett utmärkt instrument med vilket man kan förstå och tolka sin omvärld. Respondenter som utvecklas i musik upplever att de också utvecklar andra egenskaper, som förståelse för sig själva, förståelse för andra samt en djupare förståelse för vad som menas med kunskap. En förutsättning för detta är dock att intresset för musiken är väldigt stort samt att intresset inte leder till ett avskärmande från omvärlden.

Elin Redin: When Space Takes Place in Music ? About Room, Music an Meaning in the Swedish ChurchSökord: musikvetenskap, musik, rum, upplevelse, Svenska kyrkan Uppsatsen tar upp relationen mellan musik och rum med utgångspunkt i Svenska kyrkan. Huvudsyftet är att undersöka hur vi upplever kyrkorum och hur det sedan kan påverka vår reception av musik som vi hör i rummet. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med tre organister från Växjö domkyrka och tre vana konsertbesökare. Uppsatsen behandlar kyrkorummet utifrån ett teologiskt och historiskt perspektiv.

Sammanfattning                       Introduktion: Musiken används inom omvårdnad och forskning har visat positiva effekter på patienterna men även personalens åsikter av att ha musik och sång på arbetsplatsen är positiv.Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens arbetsglädje med att arbeta med sång och musik för äldre.Metod: För att få syftet besvarat användes kvalitativa intervjuer och enkäter. En frågeguide formades utefter syftet och användes sedan vid fem intervjuer. Data sammanställdes genom en temaanalys och resulterade i tre teman. Sammanställning av enkätsvar resulterade i två teman.  Resultaten från kvalitativa intervjuerna och enkäterna överensstämde med varandra.Resultat: Glädje och Stress, Skapar gemenskap samt Utöver ordinarie vardagsrutiner är de tre teman som hittades vid intervjuerna. Roande aktivitet och Givande att delta togs ut som teman från enkätsvaren.Implikation: Denna studie visar att projekt med musik påverkar stämningen på en arbetsplats bland personal.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur beroende musiken är av dess stilistiska och karaktäristiska egenskaper. Jag har valt att studera epokerna barocken och nutida musik. För att undersöka detta har jag arbetat med interpretation av två stycken, som kan utgöra exempel från dessa två epoker: ?G. F.

I denna studie har två förskollärares syn på musik i förskolan undersökts. Kvalitativa intervjuer har ägt rum på två olika förskolor ? en utan specifik inriktning och en avdelning med musikinriktning belägen i en annan förskola. Intervjufrågorna formulerades så att förskollärarnas syn på musikens roll och användningsområden i förskolan framkom. Svaren som gavs var i stora delar liknande, bland annat när det kommer till hur förskollärarna uppfattar musikens påverkan på barns språkliga utveckling.